Herr talman! Civilministern tog upp en del av av de
problem som uppstått efter 1991 års beslut.
Antalet förtroendevalda i kommunerna har
minskat. Antalet fullmäktigemöten, i vilka
allmänheten hittills haft insyn, har på sina håll
minskat till tre fyra per år. Antalet nämnder har
kraftigt minskat. Verksamheter har privatiserats
och bolagiserats, och genom delegering har ett
omfattande tjänstemannastyre införts.
Vi måste vara realistiska och inse att en del
kommunalpolitiker bildar bolag, inte bara för att få
snabbare beslutsgångar utan också för att slippa en
del av insynen i den offentliga debatten. Det är bra
att man tar itu med frågan om insynen i just bolag
och hos entreprenörer.
De offentliganställda har ju en speciell situation. De
kommunalpolitiskt aktiva kan hamna i situationen
att de tvingas rikta kritik mot den kommunledning
som är deras arbetsgivare.
Jag förutsätter att man i det fortsatta
utredningsarbetet speciellt ser över den här
situationen, så att alla som är anställda i offentlig
och kommunal verksamhet får fulla möjligheter att
vara politiskt aktiva utan att de utsätts för
lönesänkning eller bristande karriärmöjligheter etc.
Jag hoppas att civilministern kan ge besked om att
ni skall se över också denna fråga.