Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservationerna 23 och 39. Jag står självklart bakom
alla Miljöpartiets reservationer, men av tidsskäl nöjer
jag mig med att yrka bifall endast till nämnda reser-
vationer.
Jag vill fokusera mitt anförande på två områden,
nämligen barn och hälsa.
Vad gäller gömda barns skolgång vill jag bara pe-
ka på att det bör vara möjligt att erbjuda barn som
gömmer sig för att undgå utvisning någon form av
skolundervisning. Barn kan leva gömda under lång
tid, och möjligheten till skolgång skulle förbättra
deras psykiska hälsa och fortsatta utveckling, oavsett
om de får stanna i Sverige eller inte.
Vad gäller hälsa tar man upp i skrivelsen att per-
soner som har invandrat till Sverige har sämre hälsa
än genomsnittsbefolkningen, men även att skillnader
finns mellan kvinnor och män - invandrare såväl som
svenskfödda. I skrivelsen nämns att kvinnor löper
mellan en och en halv och tre gånger större risk än
män att drabbas av ohälsa. Åtgärder för att råda bot
på detta saknas i regeringens skrivelse.
Ett annat generellt problem som inte nämns i skri-
velsen är tandhälsan. Många vuxna som kommer till
Sverige har dålig tandhälsa och ett uppdämt behov av
tandvård. Men detta kostar pengar och många, men
inte alla, med invandrarbakgrund har en sämre eko-
nomi. Vi vet att tandhälsan inte prioriteras då. Frågan
om man har bra eller dåliga tänder riskerar att bli en
etnisk klassfråga.
Nu finns det vissa förhoppningar om att den nya
socialtjänstlagen, där inte bara akuttandvård utan
även annan tandvård inryms, ska lösa delar av detta.
Hur detta ska hanteras för dem som inte behöver
socialbidrag men fortfarande har låga inkomster
måste lösas.
Barnen och deras ohälsa nämns tyvärr endast
mycket kort under rubriken Psykiska besvär. Men
deras ohälsa är så mycket större. I ett flertal utred-
ningar har man påvisat detta.
I exempelvis Välfärdsbokslutet visar man på att
det finns tendenser till skillnader i hälsa mellan barn
till svenskfödda och utrikes födda föräldrar - så även
i andelen olycksfallsdödlighet.
Även utredningen Det gäller livet tar upp att det
bland barn och ungdomar med invandrarbakgrund
finns högre ohälsotal. Som grupp har dessa barn en
större förekomst av psykiska och sociala problem än
jämnåriga med enbart svensk bakgrund. Det kan vara
farligt att peka ut grupper, men ibland måste problem
lyftas fram i ljuset för att kunna åtgärdas.
Språkinlärningen har betydelse för förmågan att
kunna uttrycka sig och därmed förmedla sina upple-
velser och bearbeta dem. Att flyktingbarn tidigt får
tillgång till förskola och vid behov i större utsträck-
ning än i dag även terapeutisk hjälp, är av stor vikt för
att de senare ska kunna känna sig delaktiga i samhäl-
let.
Ett förslag kan vara att knyta BVC-enheter starka-
re till flyktingförläggningar eller att det finns särskil-
da sådana i anslutning till dessa.
Men den stora andelen flyktingar bor i eget boen-
de och måste via kommunen knytas an starkare till
både BVC och även MVC. Föräldrar med invandrar-
bakgrund behöver, precis som andra föräldrar, stöd i
sitt föräldraskap. Kommunerna bör bygga upp föräld-
rautbildningar och pappautbildningar som särskilt
riktar sig till människor med annan etnisk bakgrund
och som leds av människor med invandrarbakgrund.
Att skapa en dialog och ett förtroende tar tid. Därför
bör dessa utbildningar sträcka sig över en längre
tidsperiod där möjlighet ges att diskutera föräldraska-
pet men också jämställdhet och flickor och pojkars
utveckling.
När personer kommer som flyktingar får de en
hälsoundersökning vid ankomsten, men det finns risk
för att inte allt framkommer på grund av rädsla etc.
Därför behövs det en grundlig läkarundersökning när
introduktionen inleds. Regeringen bör snarast åter-
komma om ett införande av detta.
Att vara flykting och bära med sig de erfarenheter
som många kommer med innebär mycket speciella
tillstånd, komplicerade symtom etc. som många inom
den svenska sjukvården inte känner till. Därför bör
det byggas upp nätverk eller liknande med läkare,
barnmorskor etc. som har specialkunskap om flyk-
tingar. Det bör även genomföras utbildningsinsatser
för övrig sjukvårdspersonal.