Herr talman! I dag är det första gången som vi här
i riksdagen behandlar en skrivelse om integrationspo-
litiken. Det har nu gått drygt fyra år sedan riksdagen
beslutade om mål och inriktning för integrationspoli-
tiken. Skrivelsen ger en god bild av hur utvecklingen
har fortskridit och vad som pågår på alla politikområ-
den i arbetet med att verka för en god integration för
alla. Bilden är splittrad, och det finns problem. Vi ska
inte blunda för dem, men vi måste framför allt se
möjligheterna.
Utskottet anser att den nuvarande inriktningen på
integrationspolitiken ska fortsätta. Men på olika om-
råden behöver genomförandet förbättras och utveck-
las. Det kan även innebära att ytterligare åtgärder
behöver övervägas för att öka integrationspolitikens
genomslag på olika politikområden. Det innebär att
introduktion av nyanlända invandrare också fortsätt-
ningsvis ska vara en säråtgärd medan det för övrigt är
den generella politikens utformning som ska möjlig-
göra integration.
Låt mig läsa något ur en bok:
Jag vandrade vilsen omkring i hemsocknen. Jag
kände inte igen de människor jag mötte på vägarna,
och de kände inte igen mig. Jag råkade några jämnå-
riga från ungdomen, men med möda återfann jag dem
i deras förvandlade och åldrade ansikten. Det var inte
de människor jag hade känt, och de hade lika svårt att
se mig i mitt ansikte. De visste vem jag var, men de
misstrodde vad de visste. Vi var främlingar som rå-
kades.
Utdraget är hämtat från Vilhelm Mobergs roman
Din stund på jorden. Detta var för nästan hundra år
sedan. Mobergs roman är berättelsen om svenskame-
rikanen Albert Carlson, 64 år, som sitter i ett hotell-
rum i Kalifornien och tänker över sitt liv och samti-
digt söker en förklaring på livets gåtor. När Albert
återsåg och promenerade i sitt gamla hemland upp-
levde han sina gamla landsmän som han stötte på som
främlingar. Samma känsla hade han troligtvis när han
äntrade sitt Amerika 40 år tidigare - främlingar och
åter främlingar.
Vi är alla främlingar i början inför det som är nytt.
Det är med den insikten vi måste möta våra nya
svenskar. De som kommer till Sverige från ett annat
land är naturligtvis inte människor med ett förflutet i
oskrivna blad. Tvärtom bär alla en unik livshistoria
med sig, hur kort eller lång den än må vara. För
många handlar inte frågan om att jämt bli påmind om
vem jag var och var jag har levt utan snarare om
respekten för vem jag är, vem jag nu är och vem jag
vill vara och om var och hur jag nu ska leva.
Herr talman! In- och utvandring har förekommit i
alla tider. In- och utvandring har i alla tider möjlig-
gjort fantastiska utbyten mellan folk och länder. Det
är utbyten som har genererat nya kunskaper, nya
vetenskapliga upptäckter och framför allt till insikter
och ökad förståelse för det som man inte tidigare känt
och det som man tidigare inte förstod men kanske
fruktade.
Mångfald berikar, har alla sagt. Men utvecklingen
i dag pekar dessvärre inte entydigt på att in- och ut-
vandring används som den viktiga potential den fak-
tiskt utgör. I stället för att nyttja mångfald som den
kraft den är ser vi fortfarande åtskilliga arbetsplatser
med alltför homogena personalstyrkor. I stället för att
arbetsgivare använder den kompetens och yrkes-
skicklighet som invandrade svenskar besitter ser vi
många som får nej redan före det att de äntrat rummet
för anställningsintervjun.
Vi ser människor som förnekas arbete för att de
har ett efternamn som inte klingar svenskt. Vi ser
människor som förvägras en bostad för att de har ett
utseende som inte stämmer med fastighetsvärdens
schablonbild. Så här får det inte vara!
Samtidigt som det finns stora brister i integratio-
nen har vi ändå kommit en bit på väg. Sysselsättning-
en bland invandrare har ökat, och samtidigt har ar-
betslösheten minskat. Många har gått från arbetslös-
het till utbildning eller jobb.
Herr talman! Den ekonomiska politiken är viktig.
Att skapa tillväxt och att ha ordning och reda i finan-
serna ger de bästa förutsättningarna. Fler nyanlända
flyktingar kan försörja sig själva, och kommunernas
utbetalningar av socialbidrag har minskat. Men skill-
naderna på arbetsmarknaden är trots detta stora mel-
lan dem som invandrat och infödda. Därför behövs
ytterligare insatser.
Skrivelsen ger en god bild av vilka insatser som
regeringen planerar framöver. Tiden räcker tyvärr
inte till för att utveckla alla dessa, utan jag nöjer mig
med att i mycket kort form nämna en del framåtsyf-
tande åtgärder: en kompletterande utbildning för
invandrare med utländsk utbildning, möjlighet för
kompetensutveckling av lärare som arbetar i skolor
med många nationaliteter och språk, kompetensut-
veckling av sfi-lärare, möjlighet att läsa sfi på hög-
skolenivå, ny kursplan för sfi som innebär större
möjlighet att anpassa studierna till individens behov
och till sist validering för att snabbare komma in i
arbete i samma yrke som han har haft i hemlandet.
Det väntas en proposition till hösten om det sist-
nämnda.
I dagarna har regeringen presenterat en utveck-
lingsplan för skolan. I den aviseras en utredning som
ska se över hur svenskundervisningen för invandrare
kan organiseras och förnyas.
En överenskommelse har träffats mellan Arbets-
marknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migra-
tionsverket, Skolverket och Svenska kommunförbun-
det om samverkan i syfte att öka sysselsättningen
bland invandrare och för att få en bättre introduktion i
de långsiktiga satsningarna inom vissa storstadsregi-
oner för att här öka sysselsättningen och minska soci-
albidragsberoendet. Avtal har träffats med sju kom-
muner.
Ett område som nu lyfts fram och som inte fanns
med tidigare som ett separat avsnitt i den integra-
tionspolitiska propositionen är folkhälsan. Bakgrun-
den är bl.a. att studier visar att de som har invandrat
har sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen i Sveri-
ge, och vi hörde det tidigare också. Det pågår redan
mycket arbete inom olika myndigheter för att utjämna
de här skillnaderna. Inom storstadspolitiken har man
satt upp folkhälsomål.
Det är dessutom aviserat en proposition till hös-
ten. Den ska belysa folkhälsan också utifrån ett integ-
rationsperspektiv. Det är bra att medvetenheten ökar
på det här området.
Herr talman! Det finns ganska många reservatio-
ner i betänkandet, med de flesta är i det närmaste
tillgodosedda med det arbete som pågår. Det finns
dock några som jag vill kommentera lite närmare.
Jag är dessvärre rädd för att Moderaternas särlös-
ningar på integrationen handlar om en förevändning
att än en gång kunna upprepa sitt mantra om sänkta
skatter. Jag vill påstå att Moderaternas förslag bidrar
till att än mer förstärka och öka segregationen i sam-
hället. I sin reservation föreslår Moderaterna att en
sfi-check ska införas. Först var det skolpeng, sedan
äldrecheck och nu kommer man dragande med ett
förslag om sfi-check. Med denna check vill Modera-
terna skärpa kraven och individualisera utbildningen.
Nej, det finns betydligt bättre medel för att anpassa
utbildningen efter människors enskilda behov och
förutsättningar. Jag är övertygad om att den känslan
av utanförskap som många har är nära kopplad till
bristande integration i det svenska samhället. Och
integration fixar vi inte med checkar.
Integration når vi genom insikten om att det
handlar om ömsesidighet, möjligheten till ett jobb, ett
socialt kontaktnät med svenskar och utbildning. Det
handlar helt enkelt om en klassisk rättvise- och väl-
färdspolitik. Det om något är viktigt för möjligheterna
att öka människors känsla av delaktighet, trygghet
och samhörighet i det svenska samhället. Checkar
däremot är varken jordnära, praktiska eller trygghets-
skapande. De bidrar inte heller till delaktighet.
I en reservation från Kristdemokraterna påtalas att
rätten till modersmålsundervisning bör stärkas ytter-
ligare. I skrivelsen nämns att Skolverket har ett upp-
drag att se över hur kommunerna i dag bedriver sin
modersmålsundervisning och att de ska lämna sin
rapport nu i maj. Det kom häromdagen. Där kan kon-
stateras att andelen barn som får modersmålsstöd i
förskolan har sjunkit kraftigt. Men flerspråkighet är
en tillgång för Sverige, menar Skolverket och föreslår
en lagändring för att stärka modersmålets ställning.
De pekar också på att modersmålets ställning till stor
del är en fråga om attityder. Det är därför viktigt att
försöka ändra grundläggande synsätt i samhället och
se flerspråkighet som en tillgång för både samhället
och individen. Regeringen ska nu bereda frågan och
återkomma med förslag.
Flera motioner berör den första tiden i Sverige.
Det gäller bl.a. val av bostadsort, samverkan mellan
myndigheter, sfi och introduktionsprogram. Rege-
ringen har genom flera rapporter uppmärksammats på
att mottagningssystemet har brister. Med anledning
av det arbetar nu en utredning med att se över hela
mottagningssystemet. Utskottet tar därför inte ställ-
ning i dessa frågor utan avvaktar utredningen.
Även Folkpartiet har i en reservation om arbete
och försörjning förslag om en omställningspeng. Man
ska med denna få välja mellan olika typer av förmed-
lingsverksamhet. För mig verkar detta vara ett påhitt
för marknaden och inte för den arbetslöse. Vi talar
om människor som invandrat och har en begränsad
kunskap om det svenska samhället. Det stöd som de
behöver är av en helt annan kvalitet. Inget är dock så
bra att det inte kan bli bättre. Därför görs ytterligare
satsningar inom arbetsmarknadspolitiken, bl.a. ska
man se till att åtgärderna inriktas mot t.ex. matchning.
Ett antal åtgärder pågår för att stärka arbetet med
att motverka diskriminering. Jag ser att min talartid
snart är slut, men jag vill ändå säga någonting om det
även om de flesta talarna har varit inne på det.
De mörka exempel på främlingsfientliga krafter
som vi ser svepa över Europa i dag förskräcker. Med
kraft måste vi stå upp för alla människors lika värde,
för medborgarrätt och demokrati. Vi får aldrig ac-
ceptera att främlingsfientlighet, nazism, terror eller
andra mörka krafter får fotfäste i vårt samhälle. En
lyckad integrationspolitik är den bästa vägen för att
minska de spänningar som uppstår då människor
känner sig utanför. Stänger vi in oss och bygger våra
ställningstaganden på att människor i andra samhällen
har fel i allt de står för går vi miste om den dynamik
som uppstår i mötet med andra. Människor är ju fak-
tiskt, tack och lov, skapade som rörliga individer.
Med hjälp av ben att gå på och vatten att flyta på har
människor i årtusenden kunnat röra sig mellan länder
och kontinenter. Det måste ju finnas en mening med
det.
Jag tror att de samhällen som sluter sig och stäng-
er ute också kommer att vara de samhällen som blir
förlorarna. Med öppenhet och mångfald kommer vi
längst. Genom ett öppet förhållningssätt där vi möter
den ökade rörligheten som något positivt blir lösning-
arna också konstruktiva. Världen är mångfasetterad.
Det är med mångfald som vi ska möta världens utma-
ningar.
Den politiska riktning som integrationsskrivelsen
visar på ger goda förutsättningar för arbetet att nå de
integrationspolitiska målen. Jag yrkar bifall till för-
slaget i betänkande SfU15 och avslag på samtliga
reservationer.