Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Integrationspolitik för 2000-talet

ÅSA TORSTENSSON (c), 2002-05-31 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Alla svenska riksdagspartier har

människors lika rätt och värde inskrivet i sitt parti-

program. Det är givetvis ingens slump att det är så,

och det är ingen slump att det i dessa verkligt avgö-

rande frågor råder en värdegemenskap mellan alla

riksdagens partier. Men det får inte stanna vid hög-

tidliga deklarationer, vid vackra ceremonier och vid

fagert tal. Det måste också betyda något i praktisk

handling, och det måste betyda självrannsakan, där vi

ser till oss själva, till vår skuld för hur det faktiskt ser

ut.

Fru talman! Det här är i sanning en viktig debatt

som förtjänar att bli mer än en högtidlig inlednings-

runda i en utskottsdebatt. Låt mig därför börja med att

markera mitt missnöje med en debattordning som

snarare leder till vackra deklarationer än en verklig

debatt. Ministrar talar å ena sidan om vikten av att vi

engagerar oss men väljer å andra sidan att ta diskus-

sionen utanför riksdagen, närmast som en del av den

egna valrörelsen.

Socialdemokraterna och Moderaterna, som båda

ville avstyra en särskild debatt, har i dag ett särskilt

ansvar att tala om varför en fråga av så stor vikt inte

får debatteras ordentligt, varför man gärna lägger

locket på.

Det är ett ödesdigert misstag att tro att främlings-

fientligheten uppkommit av en slump eller att den

beror på människors inbyggda ondska. Då ser man

inte heller vari problemet verkligen består. De männi-

skor som röstat fram Le Pen i Frankrike, Pia Kjaers-

gaard i Danmark och Jörg Haider i Österrike är gans-

ka vanliga människor med ganska vanliga jobb och

ganska vanliga intressen. De röstar i vanmakt över ett

samhälle där de inte längre känner sig hemma, där

politikers problem inte längre är samma sak som

människors problem och där alltfler känner sig allt

längre från maktens centrum.

Det är inget problem bara för länder på kontinen-

ten. Det kan uppstå, och håller på att uppstå, också i

Sverige. Den som försöker göra Sverige till landet

annorlunda visar bara att hon ingenting förstått. Pre-

cis det utanförskap som finns i Frankrike, Danmark

och Holland finns också här. Det finns hos människor

som permanent hamnat utanför, i långvarig arbetslös-

het, i förtidspensionering utan rehabilitering. Det

finns i avfolkningsbygder där man upplever att alla

talar om tillväxtområdena och i förorter där proble-

men är desamma som i glesbygden: arbetslöshet,

nedlagd service, avlägsna makthavare. Där känner

man inte igen sig i den glättiga beskrivningen att det

går så bra för Sverige.

Sanningen är att det är toppstyrning, likformighet

och centralism som präglat det system vi ser i dag.

Det är en stelbent arbetsmarknadspolitik, passivise-

ring av asylsökande genom bidrag i stället för arbete.

Det är statliga myndigheter som inte går före i integ-

rationsarbetet utan är stora bromsklossar. Så ser

verkligheten ut, och den verkligheten bär s-prägel. Då

duger det inte att skylla på EU eller att främst lägga

sig i hur andra länder hanterar sin politik - oavsett

vad vi tycker om den. Då måste arbetet faktiskt börja

på hemmaplan.

Fru talman! Att stoppa och vräka tillbaka den hö-

gervåg som sveper över Europa kräver insatser på

många plan i form av självrannsakan, genom positiva

åtgärder, med en skola som ger tillräckliga kunskaper

till varje elev, med möjlighet till och krav på jobb

omedelbart, med snabbare besked om uppehållstill-

stånd, med förbättrad sfi och med skärpt diskrimine-

ringslagstiftning. Det är bara några av de insatser som

krävs.

Det krävs också en tydlighet i värderingar, fram-

för allt gentemot de mörka krafter som försöker ut-

nyttja människors rädsla. Det behövs dessutom tyd-

lighet i fråga om samhällets värdegrund, om de vär-

deringar vi aldrig kan kompromissa om. Otydlighet i

fråga om dessa värderingar, fru talman, är att ge hö-

gerextremisterna tolkningsföreträde. Det måste vara

vårt besked i dag, att vi aldrig kan kompromissa med

det som varit Europas stolthet och storhet: öppenhe-

ten, toleransen, nyfikenheten och den kritiska diskus-

sionen. Och det gäller alla i vårt samhälle. Det gäller

också den som kommer hit på flykt undan förtryck

eller i förhoppning om ett bättre liv. Det handlar om

att vi tillsammans, alla vi som alltid bott i Sverige och

alla med rötterna i någon annan kultur, måste slåss för

upplysningens ideal och det öppna samhället.

Därmed bildas också fronten mot de fula yttringar

högerpopulismen tar sig, där man hänvisar till något

mytiskt svenskt och vädjar till människans lägsta

instinkter, egoism och sektbeteende. De talar inte om

förnuft, rationalitet, diskussion och öppenhet. Tvärt-

om tecknar de bilden av ett slutet samhälle med

rädslan och hatet som drivkrafter. Det är dessa män-

niskor som har anledning att frukta förnuft och om-

tanke, öppenhet och diskussion. Det är deras arena

som beskärs om vi talar om värderingar i stället för

att försöka blidka populisterna med deras egna för-

slag.

Därför, fru talman, är det så viktigt att frågorna

diskuteras och debatteras också i Sveriges riksdag.

Så, och bara så, kan vi förhindra att det som skett i

Danmark, Österrike, Frankrike, Holland och Italien

sker också här.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ÅSA TORSTENSSON (c): Integrationspolitik för 2000-talet (2002-05-31) — PRESS0