Fru talman! Kolleger! Medmänniskor! Främling-
fientligheten har i organiserad form tagit plats i de-
mokratins finrum runtom i Europa. Det är en sorglig
utveckling. Vi kan se det i Frankrike, Norge, Dan-
mark, Österrike, Holland och Italien. Det handlar om
"vi mot dom" - det gamla mot det nya.
Det finns en glidande skala från tokrasister till
nationalromantiker som vill stoppa världens rörelse.
Inte sällan gäller det både kosmopolitiska projekt som
EU-bygget och invandring i alla former, som hotar
det gamla och det som har varit. Danskheten, fransk-
heten eller, för den delen, svenskheten hotas. Det är
vad detta bygger på. De här strömningarna finns
också i vårt land.
Vi liberaler har tagit denna debatt i Sverige nu och
för tio år sedan. Vi tar den i kommunerna, och vi tar
den gärna i Europa, inte minst över sundet. Där har
även regeringen gjort värdefulla insatser.
Varför finns då de här strömningarna? Det finns
en mängd olika förklaringar. Jag tror att en hel del
handlar om förändring och om att vi människor i allt
väsentligt är mer eller mindre trygghetssökande. Då
påverkas samhällsbygget i Sverige, där tryggheten
ligger i att staten har ett ansvar och att bidrag ska
sköta omfördelning i stället för att det ligger i indivi-
dens trygghet för att individen har kunskap, eller vad
det nu kan vara. Det har också att göra med okunskap
och fördomar. Människor sitter i torftiga mentala
miljöer, och det bildas subkulturer där alla möjliga
fördomar kan frodas. Och i slutändan finns det en del
människor som är riktiga tokrasister.
Sjuka åsikter växer bäst i sjuka system. Jag tycker
inte att man ska beteckna det svenska samhällsbygget
som grundläggande sjukt, men det finns avgörande
systemfel i det som vi beslutar här i riksdagen som
gör att dessa problem förvärras.
Vi har arbetsmarknaden. Mona Sahlin säger att
det går väldigt bra med integrationen där. Vi som
verkar i riksdagen har delvis en annan uppfattning.
Jag anser att det är ett stort problem att så många
människor med invandrarbakgrund av olika skäl står
utanför arbetsmarknaden. Det är verkligen ett stort
misslyckande. Det beror på att vi har en väldigt stor
outvecklad tjänstesektor i vårt land. Det beror inte
minst på skatterna. En effekt av detta är att svartjob-
ben frodas i vårt land. En massa människor gör he-
derliga arbeten men med ohederlig bokföring, som
någon har sagt.
Det finns också barriärer när det gäller regler för
arbetsmarknaden, inte minst vad beträffar AMS och
arbetsrätten. Det skapar murar för de människor som
vill komma in och håller dem som är inne trygga -
tills hela fabriken läggs ned.
Det handlar om bidragssystemen. Vi har en stor
grupp människor som är helt integrerade i våra ge-
mensamma bidragssystem men samtidigt är helt ex-
kluderade från våra gemensamma skattesystem. Mo-
na Sahlin lyfte fram det som Olof Palme hade sagt
om vikten av att kunna försörja sig. Den brist på
egenmakt vi kan se i dag - att så många människor
inte kan försörja sig - är ju just en orsak till att män-
niskor med invandrarbekgrund blir segregerade, men
också till att sjuka, främlingsfientliga tankar kan
frodas. Det har vi sett i en genomgång av vilka som är
nationaldemokrater och sverigedemokrater. De är
bland de största bidragstagarna som finns i det här
landet. De är fullständigt bidragsberoende. Det är en
pinsam väckarklocka, och det visar vilken kultur som
skapas i dessa miljöer.
Vi pratar om skolan. Mona Sahlin talade om att
satsa på kunskap. Från liberalt håll brukar vi annars
säga att vi är på marsch mot okunskap. Vi nedvärde-
rar kunskaper, och det drabbar inte minst människor
från andra länder.
Vi kan se på bostadspolitiken. Vi har hört redogö-
relser för flyktingpolitikens köelände. Detta måste vi
göra något åt.
Men det handlar inte bara om system. Det handlar
om hur våra ledare agerar. Det är tråkigt att se att man
på det europeiska planet, oavsett politisk färg, är på
väg mot hårdare gränser och mentala och fysiska
murar.
Också i Sverige kommer det signaler som är lite
knepiga. Vi har hört olika uttalanden från regerings-
företrädare om arbetskraftsinvandring. Om man är
negativ till detta trots att man har vetskap om hur det
kommer att se ut finns det en underliggande signal-
verkan. Vi vet att statsministern tidigare har sagt att
han tyckte att vi tog emot för många människor från
Bosnien. Nu vill Mona Sahlin vara stolt över att vi
tog emot flyktingar under den borgerliga regeringsti-
den. Jag är också stolt över det som gjordes då, men
jag är definitivt inte stolt över de signaler som en viss
borgerlig invandrarminister gav på den tiden. Jag
krävde hennes avgång när hon var ute och traskade
och gjorde angrepp på etniska grupper.
Mona Sahlin lägger fram en rad förslag som hon
och regeringen vill genomföra. Det gäller lite sfi, lite
kamp mot diskriminering, lite validering och så detta
med introduktion, som är väldigt viktigt. Jag tycker
att det är bra, men det räcker inte riktigt till.
Jag skulle vilja se en lista med fler krav. Jag tyck-
er att man skulle ta med arbetet för jämställdhet, att
stötta invandrartjejer. Här har en hel del gjorts. Man
borde ta upp frågan om anhöriginvandring och göra
det lättare för människor att komma hit. Men se till
att tala om att det finns en kostnad, för anhörigin-
vandring handlar inte om solidaritet. Det handlar om
att bota längtan. Det gör det lättare att integreras.
Man borde ta upp frågan om att säkra rättssamhället.
Den kriminalitet som finns i vissa grupper - inte
minst vissa etniska grupper - måste man ta tag i. Om
vi ska bota fördomar måste dessa brott bekämpas.
Fru talman! Eftersom jag har så lite tid kvar förut-
sätter jag att Ana Maria Narti, min kollega i Folkpar-
tiet liberalerna, kommer att ytterligare redovisa vilka
åtgärder vi vill se för att stärka integrationen i vårt
land.