Fru talman! En av mina viktigaste erfarenheter i
livet är kanske den som jag påminns om varje dag.
Det är en erfarenhet som jag delar med många männi-
skor i Sverige, en erfarenhet som både fyller mig med
glädje och fasa.
När jag var liten ville jag inte vara svartskalle. För
det var ju just för att jag var svartskalle som jag blev
mobbad i skolan, det var just för att jag var svart-
skalle som jag blev slagen. Var det för att jag var
svartskalle som jag inte fick stöd av de vuxna i skolan
när jag behövde det som mest? Varför fick inte jag
känna mig trygg? Det är en erfarenhet jag bär med
mig i livet, och det finns fler.
Fru talman! Tänk dig att gång på gång blir för-
följd av en vakt när du går in i en affär. Tänk dig att
gång på gång bli stoppad av passkontrollanter för en
resa på 20 minuter mellan Helsingör och Helsing-
borg. Eller kanske ännu värre: Tänk dig att bli utpe-
kad som den skyldige när det är någon annan som har
gjort det. Det är också några av mina erfarenheter.
Det är erfarenheter jag delar med många i Sverige
och i Europa. Erfarenheten av otrygghet och erfaren-
heten av att bli utpekad och skyldig, enbart på grund
av mitt utseende, mitt ursprung.
Varför känner jag fasa? För att många känner igen
sig än i dag, och för att många i dag blir utpekade och
diskriminerade i Sverige år 2002. Och det handlar
inte bara om att inte bli insläppt på krogen.
Fru talman! Det handlar om att inte få något ar-
bete. Det handlar om att inte har råd att bo var man
vill, eller att våga bo någon annanstans än där man
känner sig trygg och välkommen. Det handlar om de
barn som blir kvar i skolan när alla svenska föräldrar
har valt en annan skola åt sina barn. Det handlar om
att inte få lära sig svenska när man har kommit till
Sverige.
Det handlar om mycket mer än så. I grunden
handlar det om människovärde, vår människosyn och
solidaritet.
Fru talman! Solidaritet får aldrig handla om att
tycka synd om. Solidaritet är en aktiv handling som
kärlek, att ta parti för och inte emot, att våga se och
att mötas. Det existerar problem i Sverige. Det visar
inte minst regeringens skrivelse Integrationspolitik
för 2000-talet. Men det finns lösningar.
Vänsterpartiet är ett antirasistiskt parti, och vi har
alltid aktivt deltagit i kampen mot rasism och höger-
extremism. Sedan flera år har högerpopulistiska och
främlingsfientliga partier byggt upp ett betydande
folkligt stöd i europeiska länder som Frankrike, Itali-
en och Österrike. Men främlingsfientliga partier visar
på stark framgång även i Nederländerna, Danmark
och Norge.
Det senaste exemplet från Danmark visar med
förskräckande tydlighet vad som kan hända om etab-
lerade partier låter dagordningen sättas av främlings-
fientliga krafter. Det är här jag känner en uppriktig
oro. Det gör jag inte minst med tanke på att den bor-
gerliga majoriteten hemma i Skåne styr med stöd
från, just det, det främlingsfientliga Skånes väl, som
till valet ställer upp för inte mindre än Sverigedemo-
kraterna.
Jag känner mig stolt över att vi i denna fråga har
en grundläggande enighet mellan partierna i Sveriges
riksdag. Men jag vill ändå rikta en fråga till de bor-
gerliga partiernas representanter. Tänker ni efter valet
acceptera liknande majoritetslösningar med högerpo-
pulistiska och främlingsfientliga partier som ni gör i
Skåne i dag?
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet ser det som alla
partiers uppgift och skyldighet att bekämpa rasism,
främlingsfientlighet och homofobi i alla dess former
och att stå upp för solidaritet, medmänsklighet och
rättvisa.
Främlingsfientliga ideologier och rörelser får fot-
fäste i ett samhälle där klassklyftorna växer. De som
inte har mycket har fått det ännu sämre, och de riktigt
rika har kunnat fylla på sina plånböcker ännu mer.
Det är knappast någon nyhet men det förtjänar att
sägas igen: Med hög arbetslöshet och ökade sociala
skillnader söker en del någon att skylla på, någon att
peka ut. En känsla av maktlöshet föder otrygghet,
desperation och hat. Det är därför som kampen mot
rasismen också handlar om att utjämna klassklyftorna
- en konstruktiv kamp för att förändra samhällets
strukturer och för konkreta förbättringar i människors
vardag.
Fru talman! Det vi i Vänsterpartiet säger är att det
handlar om att kampen mot rasism förs inte bara mot
uttalat rasistiska grupper utan också mot ökande klas-
sklyftor och för en generell välfärdspolitik som om-
fattar alla invandrade och infödda kvinnor och män.
Om argumentationen och kampen för alla människors
lika värde inte upprätthålls bidrar det till att högerpo-
pulistiska partier kan nå framgångar i länder som inte
befinner sig i ekonomisk kris och som har ett relativt
ekonomiskt välstånd. Det visar exempelvis utveck-
lingen i Danmark.
Fru talman! Jag har även en fråga till Socialde-
mokraterna och Mona Sahlin. Den migrationspolitik
som i dag förs i Sverige och i övriga Europa präglas
av en anda av intolerans, inhumanitet och bristande
solidaritet. Följden blir ett rent dubbelspel där statliga
kampanjer och myndigheter talar om vikten av en
kamp för alla människors lika värde, samtidigt som
den verkliga politiken ser helt annorlunda ut och ger
signaler om människors olika värde utifrån etnisk
bakgrund.
Ett annat exempel är det bemötande som många
människor med utländsk bakgrund stöter på hos olika
myndighetsutövare. Denna dubbelmoral, som vi kal-
lar för statlig rasism, ger just högerextrema organisa-
tioner argument och ökar deras möjligheter till fram-
gång.
För Vänsterpartiet är kampen mot denna statliga
dubbelmoral avgörande för att Sverige ska kunna bli
ett samhälle där alla är lika mycket värda och där alla
i realiteten ges samma möjligheter och grundförut-
sättningar.
Om den direkta fråga som jag har besvaras med
ett ja kommer det att få positiva och konkreta kon-
sekvenser, helt i linje med den anda i vilken vi för
debatten här i dag, helt i linje med kampen om re-
spekt för människovärdet. Vi är fem partier i Sveriges
riksdag som vill se andra konkreta lösningar på den
svenska flyktingpolitiken än den flyktingpolitik som i
dag förs av Socialdemokraterna tillsammans med
Moderaterna.
Min fråga är: Mona Sahlin, är ni från Socialde-
mokraterna beredda att bryta det samarbete som ni
har med Moderaterna i flyktingpolitiken?
Fru talman! För att avsluta där jag började vill jag
säga följande. Själv tillhör jag en rad olika minorite-
ter, och jag har ett svenskt hjärta som pumpar runt
mitt grekiska blod. Jag tror att roten till fientlighet är
strukturell. Men jag tror också att det handlar om brist
på kärlek och solidaritet. Det är många människor
som inte känner någon kärlek och som därför inte har
förmåga att ge kärlek tillbaka till någon annan.
Dagens hårda samhälle har gjort att människor har
blivit rädda för varandra i stället för att vara rädda om
varandra. Rädda människor är otrygga, och otrygga
människor stänger in sig. Instängda människor blir
lätt inskränkta, och inskränkta människor blir för-
domsfulla. Det är med kärlek och kunskap som vi
spräcker hål på fördomar. Här har vi alla ett gemen-
samt ansvar för att våga se och mötas, att våga ge
kärlek och att våga att bli älskade.