Herr talman! Jag känner igen den här debatten
från förra året. Också då gick jag upp och sade: Nu
ska jag tala om det som vi egentligen ska tala om,
nämligen de miljösatsningar som vi ska göra i Sveri-
ge. Det är det som det handlar om, inte om vad vi ska
göra globalt utan vad vi kan och måste göra i Sverige
för att komma vidare med miljöpolitiken.
I budgetpropositionen för år 2001 finns det rejäla
miljösatsningar, och jag är å Miljöpartiets vägnar
mycket glad över att det samarbete som Miljöpartiet
har med regeringen och Vänsterpartiet har resulterat i
detta. Dessa satsningar har naturligtvis varit hjärte-
frågor för oss.
Vad gäller miljösatsningarna totalt över året på
utgiftsområdet kan konstateras att vi från 1998 till
2002 har fördubblat budgeten. Det är alltså fråga om
rejäla satsningar. Under det samarbete som Social-
demokraterna hade med Centerpartiet anslogs 1,2
miljarder kronor, och för 2002 är vi uppe i 2,4 miljar-
der. Dessa medel går till marksanering, skogsinköp,
kalkning, miljöforskning osv. Det gäller frågor som
inte kan lösas globalt. Sverige måste anslå pengar för
att kunna lösa de problem som vi har här.
Den största satsning som görs under åren 2000-
2001 gäller miljöövervakning. Denna uppgift för
Naturvårdsverket och flera andra myndigheter har
blivit allt större. Vi känner att vi vill ha kontroll över
alltfler områden, t.ex. förekomsten av allergier och
skälen till att de uppkommer. Det har funnits ett stort
behov av att anslå mer pengar till miljöövervakning,
och det är med glädje som jag kan konstatera att
anslagen ökar från 132 miljoner kronor till 226
miljoner år 2001. Det är en rejäl satsning.
En annan fråga som har legat Miljöpartiet mycket
varmt om hjärtat är marksaneringen. Också det är en
fråga som vi inte kan lösa globalt utan måste åtgärda
lokalt. Vi måste ta hand om de gifter som ligger i
marken och riskerar att läcka ut till omgivningen. Jag
kan konstatera att anslaget till detta i samarbetet
mellan Socialdemokraterna och Centern år 1998 var
0 kr. För 2001 ligger det på ungefär 150 miljoner och
ökar 2002 till drygt 300 miljoner och 2003 till drygt
400 miljoner.
Det är inte så glamoröst att städa, men det är nöd-
vändigt i det här fallet. Många av de berörda område-
na läcker kreosot, kvicksilver och andra tungmetaller
och ämnen som vi absolut inte vill ha ut i omgivning-
en och som om de tillåts läcka hamnar i ekosystemen
på ställen där de absolut inte går att komma åt utan
sprids. De hamnar så småningom, människoegoistiskt
resonerat, i värsta fall även hos människan. Innan
dess har de ofta påverkat ekosystemet så pass mycket
att de har slagit ut sådant som naturligt förekommer.
Från Miljöpartiets sida tycker vi också att det är
mycket glädjande att vi nu börjar komma upp på
nivåer för skogsinsatser som handlar om ungefär ½
miljard. Det behövs om vi ska kunna spara gamla
skogar som kan få utvecklas till urskogar. Vi kan se
att av de arter som i dag finns på Artdatabankens
hotlista är många beroende av produktiva och äldre
skogar. Det här är områden där det har funnits ett
akut hot och risk för att de här områdena försvinner,
men nu finns alltså medel att klara detta. Men det är
också viktigt, som någon har påpekat, att ha medel
för att klara skötseln av de naturreservat vi har. Även
här anslås rejält med pengar. Vi kan se på det anslag
som tidigare hette A3 och där det fanns drygt 670
miljoner år 2000. Det finns 875 miljoner år 2002 och
ungefär 850 miljoner år 2001. Även här görs rejäla
satsningar.
Flera har talat om nödvändigheten av kalkning,
någonting som man skulle önska inte behövdes. Men
nu befinner oss på en sur berggrund med gnejs och
granit, en berggrund som har mycket svårt att buffra
försurande nedfall. England har det annorlunda med
sitt kalkberg. Här är det nödvändigt att fortsätta att
kalka. År 1998 anslogs 160 miljoner till kalkning. Vi
är uppe på 213 miljoner nu. Det står klart och tydligt i
budgeten att den nivån ska vi ligga på. Det är möjligt
att det innebär att vi måste förstärka det ytterligare,
men som det ser ut nu räcker 213 miljoner. Samtidigt
är det en anslagsstorlek som måste kunna variera över
åren beroende på hur snösmältningen blir. Ibland går
åt lite mer pengar, ibland lite mindre, också därför att
vissa objekt inte kalkas varje år. Det finns objekt som
kalkas vartannat, vart tredje, t.o.m. vart fjärde år
därför att man anser att behovet är sådant.
Det klagades här på att en del behövs till admi-
nistration. Men för att de här pengarna ska användas
på ett effektivt sätt måste man veta vad man behöver
göra och ska göra. Länsstyrelserna anser att den
summa som angivits behövs för att klara det. Jag
måste säga att jag i det fallet tror att de som arbetar på
fältet vet vad de talar om. Så vi anser alltså att den
summan är okej.
Även till miljöforskningen höjs anslaget, faktiskt
fördubblas, från 50 miljoner år 2000 till 100 miljoner
2001. En del av pengarna, ungefär 45 miljoner, går
till den nya forskningsfond som inrättas. Resten bli
kvar på detta anslag.
Det finns också annat som det satsas på. Eskil
Erlandsson tog upp pengar till biotopskydd. Det lig-
ger inte på det här utgiftsområdet, men jag kan även
där redovisa att under s- och c-samarbetet var det
anslaget nere på 25 miljoner. För år 2001 är det uppe
på 135 miljoner. Även här sker en rejäl satsning. Det
här går inte bara till biotopskydd, utan vi skriver i
budgeten att det kan finnas andra projekt som behö-
ver stöd, t.ex. vet vi att vi i dag inte har en heltäckan-
de karta över vilka områden som behöver skydd en-
ligt biotopskyddsbestämmelserna. Vi vet också att det
finns värdefulla andra objekt, t.ex. stora träd i många
skogar. Det har kommit en utredning som visar att det
finns många stora träd som har höga biologiska vär-
den, men där har inte heller funnits något skydd.
Därför anslås lite extra pengar till det.
Det känns oerhört angeläget att de här anslagen
höjs så pass mycket som nu görs. Jag är lite förvånad
över den debatt vi har som inte alls handlar om det
som det ska handla om, nämligen pengarna i budge-
ten utan om mycket annat. Jag vill kommentera en del
av det.
Moderaterna tar upp det faktum att det nu växer
upp sopbränningsstationer runtom i landet. Jag delar
den oron, eftersom det inte bara innebär att man eldar
sådant som kan vara acceptabelt att elda, utan vi bör-
jar få en stor import av sopor, t.ex. är sopförbrän-
ningsanläggningen i Umeå dimensionerad för att
klara en del av sopförbränningen för Norges hus-
hållsavfall. Det känns naturligtvis oerhört bekläm-
mande. Från Miljöpartiet har vi varit kritiska till att
det inte finns en avfallsförbränningsskatt. Vi menar
att den situation som vi har i Sverige i dag, att det
transporteras in plast och papper och även annat från
andra länder i EU, inte är acceptabel.
När det gäller bilskroten har det diskuterats myck-
et att införa en högre avgift för bilskrot, men vi kan
vänta med den diskussionen tills propositionen kom-
mer. Den kommer före jul.
Centerpartiet talar mycket om det lokala engage-
manget. Jag var ordförande i Södertälje miljö- och
hälsoskyddsnämnd när producentansvaret inrättades.
Jag kan säga att jag aldrig varit med om en större sorg
för många som började engagera sig lokalt för var
insamlingen för sorterat avfall skulle finnas, hur det
skulle organiseras och vad man skulle göra. Helt
plötsligt rycktes den möjligheten från oss lokalt. Det
hanterades centralt.
Det är viktigare att människor agerar än att skriva
program, Eskil Erlandsson. Jag känner igen det här.
Vi hade lokala miljöprogram. Vi har haft lokala
Agenda 21-grupper. Nu föreslår Centern lokala kli-
matprogram. Jag skulle önska att politiken mer
handlade om vad man lokalt kan göra. Vi bör kanske
därför se över producentansvaret och se till att det ges
en möjligt till ett lokalt engagemang när det gäller
sophanteringen. Jag tror att det skulle uppskattas av
många som känner sig låsta i det producentansvar
som fick den utformning där producenterna inte,
vilket är helt rätt, ska bekosta insamlandet utan aktivt
samla in.
Jag skulle egentligen vilja undvika att återigen ha
en debatt om klimatpolitiken, eftersom vi hade den
för någon vecka sedan. Jag kan säga att vad jag sade i
den debatten var att FN har försökt åstadkomma en
stor forskarpanel för att just slippa den debatt i olika
länders parlament som vi har här. Man har tillkallat
någonting som kallas International Panel on Climate
Changes, IPCC, som skulle räta ut alla frågetecken,
se till att skapa en konsensus över vad som var på
gång. Denna konsensus innebar att man ansåg att
växthuseffekten förvärrades rejält av de utsläpp av
växthusgaser som människan som gör.
Det finns faktiskt en sak som man inte är överens
om, och det är hur många grader jordens medeltem-
peratur kommer att höjas. Tidigare sade man ungefär
3 grader fram till år 2015. Den nya panel som jobbar
med ett program säger möjligen upp till 5 grader fram
till 2015. Det här är dramatiska siffror tal över jorden,
även om det verkar så lite.
Jag måste säga att moderaternas politik är lite be-
klämmande, man säger att det här kan vi inte göra
någonting åt, det här är sådant som människan inte
kan påverka, det är bara att fortsätta att leva som vi
gör. Men vi som vill göra någonting menar att förut-
sättningen för att kunna göra någonting är naturligtvis
att vi accepterar att det beror på mänsklig påverkan.
Då finns det en möjlig väg att komma till rätta med
klimatförändringarna.
Slutligen vill jag säga att Artdatabanken gör ett
gott jobb. Jag hoppas att ni alla har läst den rapport
som har kommit under förra året och som visar vilka
försvunna arter, vilka arter som är hotade. Det är
ganska många. 258 arter har försvunnit från Sverige,
många i modern tid. Mellanspetten t.ex. försvann för
ungefär tio år sedan. Akut hotade är 279, starkt hota-
de 570, sårbara 1 104, missgynnade 1 357. Sådana
som man tycker att man inte har tillräcklig kunskap
om för att kunna klassa in dem är 552.
Det här visar att den biologiska mångfalden är
väldigt trängd i ett land som Sverige. Därför är det
extra angeläget att se till att det i den budget som vi
nu lägger fram finns rejäla satsningar på biologisk
mångfald. Jag kan med glädje konstatera att pengarna
i det anslag som heter 3.8.3, gamla A3, och som in-
nehåller pengar till skogsinköp, kalkning och skötsel
av naturreservat kommer att komma den biologiska
mångfalden till del. Jag är också glad att kunna kon-
statera att de pengar som finns under utgiftsområde
23 till biotopskydd också kommer att komma den
biologiska mångfalden till del, till en del också miljö-
bevakningspengarna, eftersom mycket av miljöbe-
vakningen handlar om hur de arter som är hotade har
det och varför det är som det är.
Det är alltså med glädje som vi från Miljöpartiet
lägger denna budget till handlingarna. Jag vill också
påpeka att vi har en reservation i betänkandet. Efter-
som det ser ut som det ser ut, att vi har klimatföränd-
ringar, menar vi att det är dags att inrätta ett konto
just för att kunna förebygga klimatförändringarna.
Det går faktiskt att förebygga många av de skador vi
kan se i dag. Man kan genom en skogsavverkning
som innebär att man inte avverkar så att vi får en
större avrinning, genom att man ser till att man t.ex.
inte bygger låga lägenheter utefter älvar, minimera de
skador som antagligen kommer att återkomma under
de kommande åren.
Vi menar att det är dags att inrätta ett konto just
för den typen av åtgärder.
Vi har en reservation i betänkandet - den heter
nr 3. För tids vinnande yrkar jag inte bifall till den,
men naturligtvis står Miljöpartiet bakom den.
Detta är som sagt en budget som visar att majori-
teten med s, v och mp har ett mycket offensivt tän-
kande. Från Miljöpartiets sida har detta naturligtvis
varit de frågor som vi har värnat mest i samarbetet.