Herr talman! Det är kanske inte så konstigt att
lusten har försvunnit. Många politiker har ju i denna
kammare stått och talat om att problemen håller på att
lösas. Jag tror dock att det som skett under de senaste
månaderna har fått många människor att inse att så
var inte fallet. Man har nog talat utifrån önskemål
snarare än utifrån verklighet.
Jag tror inte att lusten håller på att försvinna. Där-
emot tror jag att vi till en del har gjort det svårare för
människor, t.ex. när det gäller producentansvaret -
där togs det lokala initiativet bort. Ett annat problem
är, som Sinikka Bohlin känner till, att många kom-
muner har antagit mycket bra Agenda 21-planer men
när det kommer till beslut som kolliderar med Agen-
da 21-planer i kommunstyrelse och kommunfullmäk-
tige bortser man från Agenda 21-planerna. Jag skulle
vilja höra hur Socialdemokraterna agerar gentemot de
sina ute i kommunerna som beter sig på det sättet.
Jag fick en gång frågan vilka stora miljöproblem
sopsorteringen löser och det är naturligtvis en ganska
intressant fråga. Varken klimatförändringen eller
kemikaliseringen löses ju genom sopsortering, som
dock i sig visst är viktig.
I riksdagen i går var det ett seminarium som
handlade just om hur mycket individen kan åstad-
komma när det gäller att få en förbättring av miljön.
Är det inte en liten fara i det som Sinikka Bohlin
säger, nämligen att det är individen som ska lösa
miljöproblemen? Det här är mycket svårt.
För några år sedan hette det i reklamen: Se på di-
na skor. Andra gör det.
Se på era skor! Vet ni vilka kemikalier de inne-
håller? Tar ni ett konsumentansvar när ni köper skor?
Faktum är att det i dag är omöjligt. Det finns en
mängd kemikalier i varorna som vi inte känner till. I
går på seminariet läste jag högt vad som står på vissa
kosmetikaförpackningar. Det finns en förteckning
över kemikalier men även det är svårt.
Är det inte också så, Sinikka Bohlin, att vi politi-
ker i riksdagen och även regeringen måste sätta grän-
ser för vad som ska tillåtas och att det inte alltid kan
vara fråga om ett individuellt ansvar?