Fru talman! Kriminalpolitiken bör grundas på en
helhetssyn. Det är egentligen den allmänna politiken
som leder till social trygghet, en rättvis fördelning och
ett samhälle som vilar på solidaritet mellan männi-
skor.
Kriminalpolitiken måste bygga på den allmänna
socialpolitiken i första hand. I det brottsförebyggande
arbetet är en av de viktigaste hörnstenarna att förhind-
ra människor från att bli kriminella. Det är kriminal-
politikens viktigaste uppgift.
Fru talman! Familjen har givetvis en oerhörd be-
tydelse i detta arbete. Det är familjen som skall upp-
fostra barnen, ge dem normer och stödja dem i deras
utveckling. Samtidigt vet vi att många familjer har det
svårt. Vi har en familjestruktur i Sverige där den
vanliga kärnfamiljen i dag inte längre är ett begrepp.
Vi har i dag en situation med en mycket hög arbets-
löshet och många föräldrar som är ensamstående.
Samhället måste kunna bidra med hjälp till dessa
familjer för att de skall kunna fullfölja sin uppgift som
fostrare.
Vi i Vänsterpartiet anser att en reform för sex
timmars arbetsdag är en reform som skulle öka föräld-
rarnas möjligheter att ha tid för sina barn och delta i
barnens fostran på ett helt annat sätt. Men också sko-
lan har en oerhört viktig betydelse.
Fru talman! Vi vet att det ute i landet under de se-
naste åren tyvärr har varit skolan som har fått ta de
stora nedskärningarna, framför allt gäller det skolhäl-
sovården. Det handlar om stora nedskärningar när det
gäller skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykolo-
ger, trots, fru talman, att inriktningen från majoriteten
i denna riksdag är att vi måste värna de barn som har
behov av stöd. Men i verkligheten, ute i kommunerna,
har inte inriktningen fullföljts. I dag kan vi se början
till en förbättring. Man inser den stora vikten av att ha
de här yrkesgrupperna inom skolan.
Men detta har också inneburit - och det, fru tal-
man, har vi fått skrämmande signaler om - att trycket
på barnpsykiatriska mottagningar runt om i landet har
ökat drastiskt. Väntetiden för ett barn som är i akut
behov av psykiatrisk hjälp och som mår dåligt kan
vara upp till ett halvår. Det här är inte positivt ur ett
brottsförebyggande perspektiv. Om samhället inte kan
ge den hjälp som föräldrar och barn begär, har man
misslyckats.
Undersökningar visar att den höga arbetslösheten
skapar en otrygghet hos många föräldrar och barn.
Detta är också något som i ett längre perspektiv kan
skapa ett mer otryggt samhälle, och ett otryggt sam-
hälle har också en tendens att skapa brottslighet. Det
är viktigt att man inte gör kopplingen att arbetslöshet i
sig gör att man blir kriminell, utan det är den otrygga
tillvaro som skapas i samhället som blir en grogrund
för utanförskap och ökad kriminalitet.
Den ökade segregationen i samhället har också en
stor betydelse, och den har vi inte lyckats bryta. När
utanförskapet i samhället blir för stort är det svårt för
samhället att ha regler och normer som känns giltiga
för människor som inte känner sig delaktiga i samhäl-
let. Därför är det, fru talman, det brottsförebyggande
arbetet och den övriga sociala politiken som har den
stora betydelsen.
Men det är också av betydelse hur rättsväsendet
och polisväsendet fungerar, om människor upplever
en trygghet i samhället så att man kan finnas där när
brott har begåtts. Vi har, fru talman, under de senaste
åren faktiskt sett en ökad misstro bland människor, en
minskad förmåga hos polisen att klara upp brott och
en minskad förmåga att komma när brott har begåtts.
Detta är allvarligt. Därför ser jag det som väldigt
positivt att polisen i regeringens budget nu får ökade
resurser. Men vi anser inte att det är tillräckligt. Man
behöver också förstärka framför allt när det gäller de
civilanställda inom polisen, så att alla poliser skall
kunna finnas ute och bedriva sitt arbete. Framför allt
kommer den nya närpolisorganisationen att ha en
oerhört stor betydelse i det brottsförebyggande arbe-
tet. Därför är det viktigt att de också finns ute bland
människorna.
En annan sida, fru talman, är människornas tilltro
till rättsväsendet, till den dömande makten. Flera
talare har här tidigare talat om vikten av att bli rätts-
säkert dömd och att man får sina mål behandlade i
god tid. Men något som inte har lyfts fram är hur man
som kön blir behandlad av rättsväsendet. Hur är det i
samhället i dag? Hur många gånger har vi tyvärr inte
fått läsa om våldtäktsmål med friande domar? Rätts-
väsendets behandling av kvinnor i dessa situationer
har en oerhört stor betydelse för tilltron. Det är också
en fråga som man måste arbeta med. För att kunna få
förtroende för rättsväsendet måste rättsväsendet kun-
na hantera dessa frågor på ett sätt som medborgarna
accepterar.
Fru talman! Jag kommer att återkomma senare till
fler av de nämnda områdena.
En fråga som vi också behandlar just nu är rätts-
hjälpen. Rättshjälpen förändrades ju den 1 december.
I dag är den subsidiär. Det handlar om att människor i
stället skall ha sina egna rättsförsäkringar. Vänster-
partiet var emot denna förändring, för det är inte
människors ekonomi som skall vara avgörande. Om
människor inte har en egen försäkring men borde ha
haft ekonomiska möjligheter till en egen försäkring,
kommer de inte att få rättshjälp i framtiden. Detta är
oerhört farligt i ett rättssamhälle.
Försäkringsbolagen har heller inte kunnat presen-
tera hur de kommande försäkringarna kommer att se
ut. Vänsterpartiet har i sitt budgetförslag lagt tillbaka
lika mycket pengar som den här reformen skulle spa-
ra. Men eftersom ramarna nu är fastlagda yrkar jag
bifall till reservation 52, som är en reservation från
Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Den handlar om
att man snabbt måste utvärdera reformen för att kunna
se effekterna av den och följa upp hur försäkringsbo-
lagen har löst det hela samt vilka villkor det kommer
att bli.
En annan del på det här området är Genteknik-
nämnden. Gentekniknämndens övergripande mål är
att främja etiskt försvarbar och säker användning av
genteknik så att oönskade effekter inte skall uppstå.
Vi har i en motion pekat på vikten av att kunna sprida
information om genteknik till allmänheten. När ra-
marna nu är fastställda finns det inte pengar. Det här
är ändå en viktig fråga som behöver debatteras i sam-
hället. Vi har en reservation om att det även bör fin-
nas en konsumentrepresentant i Gentekniknämnden,
för det är självklart att konsumentintressena måste
vara företrädda i en sådan nämnd. I dag finns det en
kommitté som skall arbeta med den här frågan, men
det finns ingen anledning att avvakta det pågående
utredningsarbetet för att lösa en så enkel fråga som
ändå är så betydelsefull. Därför vill jag också yrka
bifall till reservation 43.