Herr talman! Jag skall börja med att yrka bifall till
reservationerna 8, 13 och 16.
Jag vill instämma i en del av Anders Högmarks
inlägg. Det här är en viktig debatt, och det har skett
oerhörda förändringar inom rättsväsendet under de
senaste åren.
Jag saknar också en representant från regeringen i
debatten här i dag. Det är tyvärr ytterst sällsynt, herr
talman, att någon representant från regeringen är här
när justitieutskottet har en debatt. Det hade varit vik-
tigt, när det har skett så stora förändringar inom det
här området. Det är en fråga som har debatterats oer-
hört mycket i samhället och som oroar väldigt många
människor. När vi då har en sådan här heltäckande
debatt och diskuterar varje del i rättskedjan borde det
givetvis ha varit en representant från regeringen här.
Herr talman! Trots detta kan debatten bli mycket
viktig och bra.
När det gäller polisen har det varit ett mycket om-
debatterat område, speciellt det senaste året. Det har
varit mycket i massmedierna om att polisen inte fun-
gerar. Men polisen har också själv varit ute mycket
och sagt att man inte kan fullfölja sin uppgift. Det
sades tidigare från talarstolen att det nästan har blivit
en klappjakt inom massmedierna med kritik mot poli-
sen. Jag kan delvis hålla med om att det är en tendens
i massmedierna att bara lyfta fram de dåliga exemp-
len. De goda nyheterna, när polisen lyckas och klarar
upp brott, kommer aldrig att stå i tidningarna. Det är
givetvis viktigt att vi som politiska representanter,
som handskas med dessa frågor, också måste kunna se
på det positiva arbete som bedrivs. Men tyvärr har
man alltid begränsad tid, och då koncentrerar man sig
på de delar som man anser inte fungerar.
Polisen får nu ökade resurser. Vi i Vänsterpartiet
tycker att det är väldigt bra, med de problem som har
uppstått inom polisen. Men vi tycker inte heller att det
har varit tillräckligt. Vi anser att man gjorde en felak-
tig bedömning också inom polisen. Det är inte bara en
resursfråga, utan det är också en fråga om hur man
effektivt använder sina resurser. I stället för att se
över en del av sin verksamhet valde man en alldeles
för lätt väg när man sade upp en så stor mängd kvinn-
liga civilanställda, som hade så mycket av de admi-
nistrativa uppgifterna. Man vidtog denna åtgärd i
stället för att titta på hur man kunde effektivisera.
Problemet har varit att det har skett en stor omor-
ganisation inom polisen när det gäller närpolisverk-
samheten och sättet att arbeta. Det är en mycket posi-
tiv förändring, men när det har skett i tider av stora
neddragningar har man inte kunnat klara en effektivi-
sering av sitt arbete och haft svårt att klara omorgani-
sationen samtidigt. I och med att man tog det felaktiga
greppet att säga upp en mängd civilanställda fick
välutbildade poliser i stället ta över administrativa
uppgifter. Det kan givetvis inte vara positivt.
Även om det nu görs en satsning på poliser och
det skall anställas 400 nya poliser från Polishögskolan
är det oerhört viktigt att de kommer att finnas ute i
verksamheten, att de inte får administrativa tjänster.
Antalet civilanställda behöver också ökas. Man har
inte kunnat effektivisera administrationen. Man har
inte kunnat datorisera i den utsträckning som man
skulle behöva göra för att kunna minska de administ-
rativa tjänsterna. Man gick fel väg.
Dessutom behöver man nu också gå vidare med
arbetet inom polisen och följa upp Riksrevisionsver-
kets rapport. Siv Persson talade tidigare om den oer-
hörda bristen när det gäller turlistorna. Det största
antalet poliser är tyvärr inte i tjänst vid de tidpunkter
då flest brott begås. Det gäller helger och sena kväl-
lar. Det är oerhört viktigt att vi ser över dessa bitar, så
att vi kan få ut så mycket som möjligt av de resurser
som vi ändå satsar.
Herr talman! När det gäller polisens uppgifter vill
jag säga att bevakningen av stora fotbollsmatcher,
stora musikarrangemang osv. tyvärr har inneburit
ganska stora problem framför allt i storstadsregioner-
na, och framför allt här i Stockholm, när det gäller
närpolisverksamheten. Detta tog även Siv Persson
upp. Det finns en politisk enighet om att närpolisverk-
samheten måste fungera och att det är den vi skall
värna om. Det är det arbetssättet som är det viktiga.
Vi ser nu att närpolisstyrkorna i områdena runt
centrum i stort sett aldrig är fullbemannade därför att
våra närpoliser ständigt och jämt blir inkommendera-
de för att vara med på bevakning vid de större arran-
gemangen. Det är givetvis ett problem för närpoli-
sverksamheten. Jag tycker att det är oerhört positivt
att Rikspolisstyrelsen skall göra en översyn av vad
som egentligen är polisens uppgift. Här tror jag att det
finns en hel del att göra.
Herr talman! Sedan kommer vi till åklagarväsen-
det, som har genomgått en stor organisationsföränd-
ring. Även där gjorde man en kraftig neddragning av
antalet civilanställda. Det har skapat problem. Men
man har lyckats genomföra omorganisationen, och
den har börjat sätta sig. Vi ser positiva resultat. Nu får
man ökade resurser, som man kommer att använda för
att anställa fler åklagare och för att återanställa civil
personal. Jag tror att vi kommer att få se ytterligare
förbättringar när det gäller den nya åklagarorganisa-
tionen i framtiden.
Sedan kommer vi in, herr talman, på domstolarna
och utvecklingen inom domstolsväsendet. Det stäm-
mer att det finns problem inom vissa delar av dom-
stolsväsendet. Vänsterpartiet skulle gärna se att man
hade kunnat ösa ut pengar till domstolarna så att de
hade klarat av målen mycket snabbare och kunnat
arbeta bort obalanserna. Men det är, som alltid i det
politiska livet, en fråga om prioriteringar. I den rå-
dande ekonomiska situationen har det framför allt ur
det brottsförebyggande perspektivet varit viktigt att
prioritera ökade resurser till kommunerna, vilket vi
tog upp i föregående debatt.
Domstolsutredningen arbetar med frågorna om
antalet tingsrätter och utvecklingen på det området
framöver. Tyvärr har utredningen dragit ut på tiden
väldigt länge. Jag ser det inte som positivt om utred-
ningen får ytterligare tid på sig. Vi i Vänsterpartiet
har ändå inte velat reservera oss i just detta betänkan-
de. Vi vill inte säga hur tingsrättsorganisationen skall
se ut i framtiden eller hur många tingsrätter som skall
läggas ned när utredningen ser över dessa bitar. Vi
har tidigare signalerat att vi inte kan tänka oss den
stora neddragning som Domstolsutredningen hade på
gång från början. Man ser att den politiska processen
och signalerna från de olika politiska partierna har
förändrat diskussionen i Domstolsutredningen. Var
den kommer att landa återstår att se.
Frågan om ersättning till nämndemän var uppe ti-
digare. Utskottsmajoriteten skulle väldigt gärna vilja
se en höjning. Vi har också i dag hört företrädare för
olika partier säga att nämndemännen bör få ökad
ersättning. Man reserverar sig. Man vill att polisen
skall få mer pengar, att domstolsväsendet skall få mer
pengar osv. Man vill ha mer pengar till alla områden.
Det handlar om prioriteringar.
Här har man valt att föra en politik där man drar
ned på kommunerna och i stället satsar på detta områ-
de. Det är en politisk avvägning. Jag hoppas att den
ekonomiska situationen kommer att utveckla sig så,
att det finns möjlighet att ge nämndemännen en bättre
ersättning i framtiden.
Utskottet har enats om ett tillkännagivande när det
gäller utbildningen av nämndemännen. Det tycker jag
är en väldigt viktig fråga att lyfta upp.
Herr talman! Min talartid är alldeles strax ute, men
jag vill ändå nämna frågan om SÄPO. Vi anser att
man skulle kunna göra besparingar på SÄPO med 50
miljoner. Man behöver undersöka om det är den typen
av organisation som man skall ha i framtiden. Skall
SÄPO vara organiserat på det sättet? Vi har haft en
väldig SÄPO-debatt, där mycket av verksamheten har
ifrågasatts. Jag skall inte uppehålla mig längre vid det.