Rättsväsendet

Fru talman! Målet för kriminalpolitiken är att

minska brottsligheten och öka tryggheten. För att

klara detta krävs ett moderniserat och effektivare

rättsväsende. Det är bl.a. mot den bakgrunden som

Socialdemokraterna nu ökar insatserna inom rättsvä-

sendet med ca 1 miljard kronor under de närmaste

åren. Av den ökningen går huvuddelen till att förstär-

ka polisens verksamhet. Närpolisreformen fullföljs

och ny teknik och nya effektiva arbetsmetoder utveck-

las.

En förutsättning för att vi skall kunna hålla tillba-

ka brottsligheten är att vi främjar en god social ut-

veckling och att vi genom tidiga insatser motverkar

missbruk och utslagning. Men den rena brottsbe-

kämpningen har naturligtvis också stor betydelse.

Därför krävs det också insatser mot bl.a. vardags-

brottsligheten, våldet, drogerna, fiffel och organiserad

brottslighet.

Närpolisreformen har en central betydelse för våra

möjligheter att få ned vardagsbrottsligheten. Polisen

skall finnas på de platser och de tider där brott begås.

New York är långt ifrån ensamma om att pröva nya

metoder. Vi har Eskilstuna, Kalmar och många andra

orter där polisen och övriga myndigheter gör mycket

fina insatser för att minska brottsligheten och öka

tryggheten för medborgarna.

Arbetet med det nationella brottsförebyggande

programmet går vidare och inriktas nu på att mobili-

sera kommunerna till att utarbeta lokala brottsföre-

byggande program och inrätta brottsförebyggande

råd. Vi måste göra just det som polisen gör i dag,

nämligen att gå från ett rent reaktivt agerande i kam-

pen mot brottsligheten till ett proaktivt och mer pro-

blemorienterat arbetssätt. Alla som kan påverka

brottsligheten skall involveras, polis, skola, social-

tjänst, föreningar, företag, enskilda och familjer.

Vi måste också bli bättre på att bekämpa våldet.

Tusentals drabbas varje år, och dessutom är rädslan

för våld i sig ett stort problem. I storstäderna och en

rad andra orter har polisen och de sociala myndighe-

terna gjort fina insatser för att kartlägga och analysera

våld, drogmissbruk och främlingsfientlighet. Nu

måste vi gå vidare med rent konkreta åtgärder för att

minska gängkriminaliteten och användningen av våld

var helst det förekommer i vårt samhälle.

När unga begår brott måste regler och insatser va-

ra snabba och tydliga. Vi socialdemokrater kommer

att föreslå en ny påföljd för unga. Överlämnande till

socialtjänsten måste ges ett tydligare innehåll, och

domstolens inflytande över påföljden måste öka.

Verksamhet med familjerådslag och medling skall

stimuleras och utvecklas som metoder för att förhind-

ra att ungdomar begår nya brott.

Det behövs också samlade insatser mot våldet. Det

behövs särskilda krafttag mot det våld som riktas mot

kvinnor. Regeringen kommer inom kort att lägga fram

en särskild kvinnovåldsproposition. Den handlar om

en rad åtgärder för att förbättra berörda myndigheters

arbete med dessa frågor, men den handlar också om

att skärpa lagstiftningen. Ett särskilt fridsbrott införs,

könsköp förbjuds, våldtäktsbrottet utvidgas och sex-

ualbrottsbestämmelserna ses över. All hantering av

barnpornografi förbjuds.

Fru talman! Oroande tecken finns på att alltfler

ungdomar prövar narkotika och att alltfler är mer

välvilligt inställda till narkotika. Detta måste tas på

största allvar. Vi måste förstärka kampen mot droger-

na i samhället. Det krävs mer information och ut-

byggda förebyggande insatser. Polisen måste ingripa

både mot de stora narkotikahajarna och mot gatu-

langningen. En principiell nollgräns för droger i trafi-

ken skall införas. Och landets fängelser skall vara fria

från narkotika. Regeringen utarbetar för närvarande

en strategi och handlingslinjer för de närmaste årens

narkotikapolitik.

Vi behöver alla aktivt medverka till en förstärkt

opinionsbildning mot det ökade drogmissbruket. De

liberaliseringssträvanden som drivs här i landet och

utomlands i en del länder inom EU måste vi motarbe-

ta med kraft och konsekvens. Jag tycker att det är

mycket glädjande att det råder en bred enighet i Sve-

riges riksdag om en restriktiv narkotikapolitik - den

traditionella svenska narkotikapolitiken. Jag tror det

behövs i dessa dagar när alltfler börjar tala sig varma

för en liberalisering av narkotikapolitiken även i Sve-

rige.

Fru talman! Vi måste också bli bättre på att be-

kämpa fiffel och organiserad brottslighet. Vi måste

sätta åt dem som fifflar och de som lever på storskalig

brottslighet. Det gäller bl.a. ekonomisk brottslighet,

s.k. mc-brottslighet och internationella brottssyndikat

av maffiatyp.

Ett femtiotal åtgärder har hittills satts i gång inom

ramen för regeringens särskilda aktion mot den eko-

nomiska brottsligheten. Under 1998 inrättas den nya

ekobrottsmyndigheten. I nästa års budget avsätts

särskilda medel för att skärpa kampen mot den mc-

relaterade brottsligheten. Straffet för hot mot vittnen

har skärpts kraftigt. Det övervägs också om vi skall

kriminalisera aktivt deltagande i organisationer som

ägnar sig åt brottslig verksamhet.

Inom kort får vi förslag om datoriserade förspa-

ningsregister och DNA-register och möjligheterna till

hemlig avlyssning, buggning, utreds. Allt detta syftar

till att vi bl.a. skall bli bättre på att förhindra och

bekämpa den mycket grova brottsligheten, en brotts-

lighet som allt oftare visar sig ha internationell an-

knytning. Påföljdssystemet ses över. Halvtidsfrigiv-

ningen för grova brottslingar, som aldrig avskaffades

av den borgerliga regeringen, skall nu avskaffas.

Fru talman! Sedan tre år pågår ett omfattande ar-

bete med att reformera rättsväsendet för att det skall

bli effektivare och för att vi på ett bättre sätt skall

förhindra och klara upp brott. Genom förslag för att

stärka välfärdssamhället, minska arbetslösheten och

reformera viss kriminallagstiftning skall vi öka möj-

ligheterna att uppnå de kriminalpolitiska målet att

minska brottsligheten och öka tryggheten.

Kriminalpolitiken kan inte ses isolerad. Den måste

för att vara verkningsfull präglas av en helhetssyn och

ingå som en del av den sociala välfärdspolitiken. Den

hårdhänta budgetsaneringen som har varit nödvändig

för att få ordning på Sveriges ekonomi har inneburit

att vi har tvingats att vidta en rad åtgärder som inte

har varit bra ur ett välfärdsperspektiv.

Nu kan vi dock se ljuset i tunneln. Vi kan numera

betala för oss med egna pengar. Staten kan under de

närmaste åren ge kommuner och landsting kraftigt

ökade statsbidrag för att bygga ut vården, omsorgen

och utbildningen. På det sättet håller vi samman poli-

tiken. Vi skapar förutsättningar för att öka tryggheten

för barn och ungdomar under uppväxttiden. Vi skapar

förutsättningar för att kommuner och landsting skall

kunna hjälpa människor som hamnar i kläm. Vi ser till

så att välfärdspolitiken också blir ett stöd för målet att

bekämpa brottsligheten.

Rolf Åbjörnsson uttryckte sig, tycker jag, på ett

för honom drastiskt sätt. Han sade att socialdemokra-

tisk välfärdspolitik är grogrunden för en våldsam

ökning av kriminaliteten under efterkrigstiden. Jag

måste säga att jag tycker att det var överord.

Rolf Åbjörnsson och jag hade tillfälle att bevista

New York för ett tag sedan. New Yorks politik har

knappast präglats av en socialdemokratiskt välfärds-

politik. Men kriminaliteten och brottsligheten i det

samhället är ju betydligt högre än i det svenska sam-

hället. Det är tvärtom så att den socialdemokratiska

välfärdspolitiken har gjort att Sverige har haft en

något mindre brottsutveckling än vad man har haft i

många andra länder som har haft större sociala skill-

nader, större sociala motsättningar och sämre förhål-

landen för barn och ungdom.

Kriminalpolitiken måste bygga på en helhetssyn.

Det går inte att enbart med polisresurser, straff och

krav på hårdare tag bekämpa brottsligheten. Man

måste också se till brottslighetens orsaker och vara

hård mot de faktorer som gör att människor begår

brott. Det är utifrån den helhetssynen som utskottsma-

joriteten argumenterar i sitt betänkande.

Visst är familjen viktig, som Rolf Åbjörnsson sä-

ger. Det håller jag verkligen med om. Men vi har

olika förutsättningar här i livet. Vi föds utifrån olika

förhållanden, ibland i splittrade familjer, ibland i

familjer som har stora missbruksproblem. Därmed

måste vi också driva en välfärdspolitik som gör att vi

stärker de barn och ungdomar som har en särskilt

utsatt situation.

Det är det sammanhållna perspektivet som man

inte får glömma bort i den kriminalpolitiska debatten.

Kriminalpolitiken är en del av välfärdspolitiken. Både

välfärdspolitik i form av åtgärder för att öka den so-

ciala tryggheten och kriminalpolitiska åtgärder måste

gå hand i hand om vi skall vara framgångsrika i vår

brottsbekämpning.