Rättsväsendet

Fru talman! Polisen har en nyckelroll i arbetet att

motverka och stävja våldstendenser i samhället. Den

förebyggande verksamheten är speciellt viktig och

måste prioriteras. Det är mycket viktigt att människor

kan lita på att polisen finns till hands. Polisens närva-

ro verkar i hög grad brottsförebyggande och skapar

förtroende mellan polis och allmänhet.

Men tyvärr har utvecklingen gått åt ett annat håll,

vilket vi varit inne på tidigare. I medierna rapporteras

dagligen om hur allt färre brott klaras upp, och detta

beskrivs också i budgetpropositionen. Polisen hinner

inte utreda alla fall. Uppklarningsprocenten är mycket

låg. Mindre än 10 % av anmälda stölder och inbrott

klaras upp, och denna andel sjunker dessutom stadigt.

Polismyndigheterna prioriterar bekämpningen av

våldsbrott, men den s.k. småbrottsligheten försummas

i alltför stor utsträckning. Åklagarna lägger ned allt-

fler fall, och domstolarna får följaktligen färre mål att

handlägga.

Det är mot den bakgrunden det känns så viktigt att

polisen nu tillförs ökade resurser. Som jag tidigare

påtalade kommer ju polisen att tillföras förstärkningar

med sammanlagt 862 miljoner kronor under de tre

kommande budgetåren. Dessa medel skall främst

användas till att finansiera anställning av 400 nya

poliser, vidareutbildning, bekämpning av mc-

brottslighet och modernisering av datatekniken.

Vi har från Centerpartiets sida i ett särskilt yttran-

de framfört att det är viktigt att de ytterligare resurser

som polisen nu tillförs fördelas så att balans uppnås

mellan civilanställd personal och polispersonal. I dag

fördelas de polisiära resurserna enligt en modell som i

korthet innebär att länsramarna beräknas efter invå-

narantalet i länen. Hänsyn tas sedan också till storstä-

dernas särskilda behov, särskilda arbetsuppgifter i

länet som t.ex. tunnelbevakning, fjällräddning eller

sjöpolisverksamhet.

Men i dag finns ingen särskild faktor som tar hän-

syn till glesbygden. Vi i Centerpartiet har länge menat

att man vid medelstilldelning till polisen ute i landet

även bör ta hänsyn till de problem som finns i gles-

bygd, bl.a. långa avstånd och lång utryckningstid.

Därför yrkar jag bifall till reservation 8, där detta

behandlas.

I reservation 10 menar vi att närpolisverksamhet

alltid bör prioriteras, även i för polisen kärva tider.

När det gäller polisens förändrade arbetsmetoder och

de erfarenheter som finns att ta till vara i New York,

vill vi särskilt betona att de erfarenheter som finns i

vårt land, t.ex. i Eskilstuna och Kalmar, är lättare att

överföra.

Så sent som i höstas vid motionsskrivandet krävde

Centerpartiet en parlamentarisk utredning om polisens

effektivitet.

Ibland kan det gå väldigt snabbt att få sina önske-

mål tillgodosedda. Nu har direktiv för en sådan här

utredning tagits fram, och man har börjat utse ledamö-

ter som skall sitta i utredningen. En sådan här utred-

ning är väldigt viktigt. Den kan nämligen ge svar på

om det brister i effektiviteten, och om det kan bli en

bättre polisverksamhet genom en effektivare polisor-

ganisation - vilket jag tror - eller om det saknas yt-

terligare resurser. Skulle det vara så får vi ta hänsyn

till detta senare, och öka på resurserna till Polisen

ytterligare. Detta har vi också påtalat i Centerpartiets

motion.

I reservation 15 har vi påtalat att omorganisatio-

nen av den fasta åklagarverksamheten gjort att åkla-

garna har försvunnit från ett stort antal platser. Detta

var vi också inne på och diskuterade i den förra debat-

ten. Det har inneburit försämrat samarbete mellan

polis och åklagare och en försämrad verksamhet och

service till allmänheten. Detta tycker vi är mycket

olyckligt. I reservationen har vi därför uttalat att polis

och åklagare bör finnas kvar på samma platser som i

den förra organisationen.

I reservation 21 påtalas att miljöbrottsligheten i

många fall är en form av ekonomisk brottslighet.

Bekämpandet av miljöbrott kräver en stor kompetens

och en avancerad organisationsstruktur. Enligt reser-

vanternas mening faller det sig därför naturligt att

denna typ av brottslighet och dithörande brott, även

vad gäller handeln med djur och växter, i framtiden

skall handläggas av den nya Ekobrottsmyndigheten

när det är fråga om grövre mål.

Fru talman! När det gäller ersättning till nämnde-

män kan jag bara instämma i vad Anders G Högmark

framhåller, nämligen att nämndemännen gör ett fan-

tastiskt arbete och att de 300 kr som de får varje gång

är ett väldigt lågt belopp. Centerpartiet önskar - och

det framhålls också från majoritetens sida - att arvo-

det bör höjas snarast möjligt. Jag vet inte varför An-

ders G Högmark tar till sådana brösttoner. Modera-

ternas reservation är nämligen väldigt svag, och det

som sägs där är i stort sett samma sak som majoriteten

säger. Moderaterna har ju inte finansierat någon höj-

ning av nämndemännens ersättning! Mot bakgrund av

att Anders G Högmark låter så indignerad är det

konstigt att det bara står så här i Moderaternas reser-

vation: "Med hänsyn till det viktiga och krävande

arbete som utförs av nämndemän bör deras arvoden

höjas väsentligt." Ja, det tycker vi alla! Sedan står det:

"Regeringen bör beakta vad vi anfört i det kommande

budgetarbetet." Ja, det tycker alla andra i utskottet

också! Men Moderaterna har ju inte finansierat nå-

gonting. Det har inte vi i Centerpartiet heller kunnat,

och därför har vi ingen reservation.

Däremot har vi en reservation som gäller följande.

Nämndemän i länsrätt får arvode med 300 kr per dag

för förberedelsearbete. De behöver läsa in sig på de

mål de skall delta i. Enligt vad regeringen har uttalat i

propositionen om domstolssammansättning skall

nämndemän i kammarrätt erhålla motsvarande ersätt-

ning. Nämndemän i hovrätt får däremot endast er-

sättning för sammanträdesdagar i hovrätten. Enligt

Centerpartiets mening är denna skillnad omotiverad.

Även nämndemän i hovrätt måste ju inför ett måls

avgörande läsa tingsrättens dom och vissa handlingar

i målet. Detta förberedelsearbete bör ersättas på mot-

svarande sätt som gäller för nämndemän i förvalt-

ningsdomstol. Därmed stöder vi i Centerpartiet ut-

redningen om domstolssammansättning. Däremot är

reservationen svag, eftersom inte vi heller har finansi-

erat detta. Men vi tycker att den här principen skall

gälla i framtiden, och det är vi ensamma om att ha

uttalat.

I reservation 26 framhåller vi att tyngdpunkten i

rättsskipningen bör ligga i första instans och att

överprövning, inte omprövning, skall vara den andra

instansens uppgift.

Reservation 28 gäller antalet tingsrätter. En ut-

gångspunkt för det fortsatta arbetet med domstolsor-

ganisationen måste vara att antalet orter där det finns

tingsrätter förblir oförändrat. Det är Centerns syn på

ett decentraliserat domstolsväsende. Vi tycker att

domstolarna har en regionalpolitisk betydelse. De är

av allmän betydelse för orten och regionen. De skapar

sysselsättning, men framför allt ger de samhällsser-

vice av såväl privat som offentlig natur. Det finns

anledning att befara att nedläggning av mindre tings-

rätter medför negativa samhällsekonomiska konsek-

venser utan att för den skull medföra några besparing-

ar för rättsväsendet. Vid nedläggningar måste man

nämligen räkna med att resekostnader för bl.a. advo-

kater och nämndemän för inställelse vid förhandling-

arna blir högre. Vidare finns det risk för att längre

resvägar för parter och vittnen kan öka antalet inställ-

da förhandlingar. Nedläggning av mindre tingsrätter

kan också leda till minskning av den juridiska kompe-

tensen på orten. Över huvud taget kan det ifrågasättas

om större domstolar är mer effektiva än mindre dom-

stolar i sitt dömande.

Jag vill ställa en fråga till Anders G Högmark. Det

finns moderater som reser runt i landet och talar om

att de skall bevara de små tingsrätter som de besöker.

Som ett exempel kan jag nämna Anders G Högmarks

kollega Maud Ekendahl, som har varit vid Klippans

tingsrätt och lovat att hon skall arbeta för att den skall

vara kvar. Men moderater och folkpartister är ju de

enda som i en reservation har uttalat att de kan tänka

sig att lägga ned ett visst antal tingsrätter. Det skall

dock inte vara någon omfattande nedläggning. Min

direkta fråga till Anders G Högmark blir alltså: Tän-

ker Moderaterna värna om Klippans tingsrätt? Det

kan jag lova att vi i Centerpartiet tänker göra.

I reservation 29 påtalas att starka skäl talar för att

de s.k. sidoverksamheterna bör ligga kvar vid tingsrät-

terna. En renodling av domstolarnas arbetsuppgifter

får betydelse för domstolsorganisationen genom att

det underlag som behövs för en domstol försvinner.

Det bör vidare framhållas att arbete med frågor om

bouppteckningar, arvsskatt och inskrivning är av stor

betydelse för utbildningen av tingsnotarierna och

därmed för framtidens jurister.

När det gäller inskrivningsväsendet vill vi i Cen-

terpartiet framhålla att Lantmäteri- och inskrivnings-

utredningen i sitt betänkande ansåg att inskrivning-

smyndigheterna vid tingsrätterna fungerar väl. Utred-

ningen ansåg att det finns samordningsfördelar bl.a.

genom tillgången till tingsrätternas juridiska kompe-

tens. I dag har samtliga tingsrätter tillgång till modern

datateknik och står i direkt förbindelse med Central-

nämnden för fastighetsdata i Gävle. Inskrivningsären-

den handläggs i princip omedelbart. Att flytta in-

skrivningsväsendet till lantmäterimyndigheterna leder

alltså till en onödig och dyrbar centralisering och

medför inga effektivitetsvinster. En sådan förändring

bör inte genomföras. Enligt min mening bör regering-

en ge Domstolskommittén nya direktiv som går ut på

att kommittén i sina överväganden skall utgå från att

sidoverksamheterna skall vara kvar vid tingsrätterna.