Herr talman! Vi vet att läget för polisen är be-
kymmersamt. Det går inte många dagar utan att vi ser
olika tidningsartiklar med mer eller mindre braskande
rubriker. Antalet anmälda brott ökar, och antalet
uppklarade brott och antal ärenden som åklagaren har
redovisat har minskat.
Antalet uppklarade brott i dag är nere i en så låg
siffra som 25 %. Räknar man bort trafikbrott och
liknande och ser till stölder och brott som drabbar
enskilda personer, är uppklaringsprocenten så låg som
ca 10 %.
Riksrevisionsverket som granskar de statliga
myndigheterna har också granskat polisens verksam-
het. I en rapport redovisas väsentliga hinder för ett
effektivt resursutnyttjande. Riksrevisionsverket har
också föreslagit olika åtgärder för att undanröja hind-
ren. Bl.a. pekar man på att polisen har en svag ar-
betsgivarfunktion och att facken har fått för stort
inflytande.
Vid en översyn av tjänstgöringslistorna kan man
undra om ledstjärnan är maximal ledighet och så litet
tjänstgöring som möjligt under kvällar och helger - då
allmänhetens behov av polisens tjänster är som störst.
Riksrevisionsverket skriver att de turlistor som
Riksrevisionsverket har granskat i alltför stor omfatt-
ning är utformade efter personalens krav på bekostnad
av verksamhetsintresset.
I början av 90-talet gjorde RRV en enkät bland
poliserna. Det var så många som 94 % som tyckte att
deras egen organisation är både byråkratisk, trög och
svår att förändra. Nästan 70 % menade att som en-
skilda poliser hade de liten möjlighet att utnyttja deras
eget kunnande och erfarenhet.
Enligt Folkpartiets uppfattning är polisens pro-
blem inte i huvudsak ett resursproblem. Vi menar att
man skall använda resurserna på ett mer effektivt sätt.
Det går att uppnå genom att bl.a. undanröja de hinder
som Riksrevisionsverket har pekat på.
Låt mig också ta några minuter för att tala om
New York-polisens arbetsmetoder, den s.k. nolltole-
ransen, som har uppmärksammats även i Sverige.
Arbetet grundar sig på professor James Wilsons tanke
att det finns ett samband mellan oordning och brotts-
lighet. Polisen har fokuserat quality of life crimes,
dvs. ordningsbrott, vandalism, klotter, gatuprostitu-
tion och narkotikalangning men utan att de grövre
brotten har glömts bort.
Det var intressant för justitieutskottet att få kom-
ma dit och titta. Men jag blev personligen oroad över
att representanter från organisationer för mänskliga
rättigheter var kritiska till skillnaden i behandling
mellan vita och färgade. Det är viktigt att bevaka
utvecklingen och göra en kritisk granskning.
Något som var mycket intressant var kontrollen av
chefer på olika nivåer. De fick verkligen stå till svars
för sina verksamheter. Vi måste bli mycket bättre i
Sverige på att kontrollera att våra beslut har blivit
som vi ville - oavsett om det gäller polisen eller nå-
gon annan myndighet.
I fråga om nolltolerans har det genomförts ett
projekt inom polisdistriktet i Eskilstuna. Det har visat
på goda resultat. Men det är något fel på den svenska
polisverksamheten när man måste skapa en projekt-
form av något som faktiskt ingår i den grundläggande
verksamheten.
Vi i Folkpartiet menar att utredningsverksamheten
inte får åsidosättas i samband med polisens omorgani-
sation och nya verksamhetsinriktning. Polisutredning-
ar är ett viktigt moment i att lagföra brottslingar. Det
finns i dag oroande tecken på en tilltagande brist på
den polisiära utredningssidan. Allt pekar på att pro-
blemen inte bara kräver ökad uppmärksamhet utan
även en skärpning. Vi har väckt en särskild motion
om detta.
Ett område som måste prioriteras ytterligare är
kampen mot de kriminella mc-gängen. Detta är inte
bara polisens kamp. Detta är allas vår kamp. Vi
kommer aldrig att klara detta, om vi så får alla poliser
i världen, om vi låter det hela gå så långt att det blir
en polisiär sak. Det gäller verkligen att ta tag i det så
tidigt som möjligt. Vi har avsatt 45 miljoner kronor i
nästa års budget för polisens kamp mot detta.
Jag vill också passa på att säga att jag tycker att
det är väldigt bra att man jobbar internationellt när det
gäller både de kriminella mc-gängen och brottslighe-
ten över huvud taget, speciellt den organiserade
brottsligheten. Sådan här kriminalitet låter sig inte
hindras av nationsgränserna. Som ni säkert vet har
högnivågruppen inom EU kommit fram med flera bra
förslag. Det som är intressant är att där också ligger
en punkt om att se till att det som har föreslagits
verkligen genomförs.
När det gäller vad polisen skall arbeta med har vi i
Folkpartiet föreslagit att man måste titta på vad och
hur mycket polisen skall syssla med. Det gäller t.ex.
hur polisen skall bevaka fotbollsmatcher, och jag
menar då inte de vanliga fotbollsmatcherna utan de
stora internationella, som ger mycket stora intäkter.
Utskottet avstyrker motionen om detta men pekar på
att det nu ligger ett uppdrag hos rikspolisen för att se
efter vad polisen skall syssla med och vad som kan
läggas över på privat verksamhet. Det är ett mycket
bra steg i rätt riktning.
Sedan är det frågan om domstolarna. Det finns en
domstolskommitté som håller på att utreda, och den
har fått förlängt förordnande. Det skall bli intressant
att se när den verkligen kommer med sitt emotsedda
slutbetänkande.
Det har nyligen varit en diskussion om antalet
tingsrätter. I Folkpartiet har vi sagt att vi inte kan gå
med på de förslag som var på gång i domstolskommit-
tén. Det fanns ett förslag om en minskning med drygt
60 %, från 96 till 37 tingsrätter.
Det kan vara intressant att notera att under den tid
som diskussionen pågick sade Centerns representant
ingenting. Sedan hade vi en debatt här i riksdagen,
och då blev det litet klarare. Vi får hoppas att det
håller hela vägen för Centerns del.
Från Folkpartiets sida har vi sagt att vi inte accep-
terar en stor nedläggning av tingsrätter men att vi kan
tänka oss en nedläggning av de allra minsta. Det är då
inte speciellt meningsfullt att i diskussionen argumen-
tera för att ta bort t.ex. Klippan eller någon annan
tingsrätt, därför att det är att göra det för lätt för sig.
När det gäller åklagarorganisationen vet vi att den
också har varit utsatt för en förändring. Många har
varit väldigt oroliga för hur det skulle bli. Vi har
dessutom haft en särskild hearing om detta i utskottet.
Många var väldigt tveksamma, och jag tillhörde dem.
Det visade sig också att det speciellt i inledningsske-
det var stora problem. Det är då glädjande att kunna
relatera att det verkar som att det i alla fall börjar
fungera något så när bra.
Men det är inte bra totalt sett att så många olika
myndigheter så ofta känner att de inte hinner med. I
slutändan är det definitivt någon som drabbas. Perso-
nalen drabbas naturligtvis, men den som drabbas värst
är den enskilda personen, som inte har de allra bästa
möjligheterna att försvara sina rättigheter.
Herr talman! Folkpartiet har sju reservationer. En
reservation gäller förändrade arbetsmetoder och en
annan om polisutredningar. Vi har också en reserva-
tion om Ekobrottsmyndighetens organisation och en
om myndighetssamverkan vid bekämpning av eko-
nomisk brottslighet. Vi är med på en reservation om
samordning av miljöbrottsbekämpningen. Vi har en
reservation om domstolsorganisationen i allmänhet
och en om antalet tingsrätter.
Jag skall inte yrka bifall till alla sju reservationer-
na, för vinnande av tid, men Folkpartiet står natur-
ligtvis bakom alla dessa reservationer. Jag vill yrka
bifall bara till reservation 11, som gäller mom. 15.