Herr talman! Vad bra att jag fick chansen att fortsätta. När det gäller konfliktåtgärder och hur man sluter avtal och ser till att få upp lönerna säger vi ingenting över huvud taget. Det är självklart att man måste ha det vapnet.
När det gäller Handels situation är det bara att gratulera till att LO till slut 2007 kom fram till att man skulle göra en jämställdhetssatsning. Äntligen! Nu är det dags för också Svenskt Näringsliv att vakna upp. Svensk Handel har lyckats komma dithän att de har förstått att de måste göra det ifall de ska kunna ha kunnig och kompetent personal som stannar kvar och inte bara har sitt arbete som ett genomgångsyrke. I den delen är det inga bekymmer.
Det jag säger är att många små företag känner att det är ett bekymmer när man vill få dem att skriva på ett kollektivavtal även om de är beredda att betala enligt den norm som kollektivavtalen sätter. Men jag tänker inte föreslå någon lagstiftning på området. Jag tycker att det är en fråga som arbetsmarknadens parter behöver diskutera och fundera över.
Den offentliga sektorn är en gigantisk arbetsgivare som inte är jättebra i alla lägen. Vi har sjukskrivningstal och andra bekymmer på området. Därför har vi sagt att det är dags att öppna upp för offentliga entreprenörer att vara med och driva verksamheten, så att det blir fler arbetsgivare att välja på. I dag kan man byta från äldreboende avdelning A till äldreboende avdelning B. Vi vill att man ska få möjlighet att få en annan arbetsgivare, som kanske är beredd att ge en bättre arbetstider och bättre lön.
Frågan om arbetslösheten och rätten att kunna försörja sig består av många delar. En sak har vi redan gjort: Vi har genomfört steg 1 i jobbavdraget. Vi har sett till att sänka skatterna för kvinnorna med de lägsta inkomsterna, sett till att de får behålla mer av de pengar som de tjänar in.