Herr talman! I går hade vi här i kammaren en debatt om Europeiska kommissionens grönbok
En modern arbetsrätt för att möta 2000-talets utmaningar
. Även om riksdagsledamöternas ambition var att hålla debatten på EU-nivå landade vi ibland också på en debatt om svensk arbetsrätt. I sig är det kanske, herr talman, inte särskilt anmärkningsvärt. Därför är det glädjande att vi inte behövde vänta så länge eftersom vi i dag ska debattera arbetsmarknadsutskottets betänkande 9 om arbetsrätt.
I Sverige har vi en modell där arbetsmarknadens parter tar ett stort ansvar för att det är reglerade villkor som gäller på arbetsmarknaden. Det betyder att grunden är kollektivavtal, inte lagstiftning. Det betyder dock inte att riksdagsledamöter av detta riksmöte inte har synpunkter eller gärna ser justeringar, vilket med önskvärd tydlighet framgår i detta betänkande.
Från den allmänna motionstiden hösten 2006 finns det 66 motionsyrkanden om arbetsrätt. En motion om rätt till heltid har också väckts med anledning av en återkallelse av en regeringsskrivelse.
I betänkandet berörs frågor som kollektivavtal, sympatiåtgärder, företagsnedläggning, löntagarägda företag, rätt till heltidsanställning, ledighet och turordningsregler vid uppsägning.
Utskottsmajoriteten avstyrker samtliga motionsyrkanden. Sammanlagt elva reservationer har lämnats in från oppositionsföreträdarna, i några fall gemensamt och i andra fall enskilt. Även tre särskilda yttranden föreligger.
Herr talman! Detta borde borga för en spänstig och intressant debatt. För att dra en parallell till en pågående löneavtalsrörelse finns det ett antal knutar att lösa upp, även om det råder ett relativt stort samförstånd kring modellen på svensk arbetsmarknad.