Fru talman! Jag lyssnade noga på Christina Pet-
terssons anförande. Som flera har sagt tidigare finns
det en del tongångar som jag tycker är värda att ta
fasta på.
Är Christina Pettersson till freds med nuvarande
situation? Nej, det bör hon rimligen inte kunna vara.
Men ändå säger hon att eftersom den lag som vi här i
riksdagen har fattat beslut om ännu inte har tolkats i
domstol vet vi inte om vi kan vara nöjda med den
eller inte. Detta är kanske rimligt eller möjligt för
politiker eller byråkrater att förstå. Men jag tror att
det för de allra flesta vanliga människor låter vanvet-
tigt att vi i riksdagen fattar beslut om lagar och att vi
sedan får se hur de tolkas. Om vi är tveksamma och
tror att detta kan bli fel, vilket vi kanske tror, är vi
ändå inte beredda att gripa in förrän den rättsliga
processen har haft sin gång, trots att vi ser att många
familjer i Sverige far illa av detta. Detta tycker jag är
en konstig ordning. Och de som får betala är inte den
politiska oppositionen eller en eller annan motionär
här i kammaren, utan det är familjer som de som jag
tror har skrivit till utskottets företrädare och till mig
som motionär och berättat att de nu har levt upp det
som finns på deras ICA-konto och att de nu lånar av
sina föräldrar för att klara sig några månader till. Och
hur blir det om ingenting händer? Och vem vet när
domstolen tar upp detta? Det kanske dröjer ett halvår.
Hur lång tid tar det innan regeringen kommer till skott
med några förändringar och justeringar? Är det rim-
ligt att familjerna får gå månad efter månad utan att
ha något att leva på? Jag tycker inte det. Tycker
Christina Pettersson det?