Fru talman! Det är den här diskussionen som jag
tycker är så intressant och som på något sätt tycks
kräva ett stort mått av pedagogik. Jag kanske inte har
denna pedagogik. Det handlar inte om ett nollsum-
mespel. Det är inte så att vi alltid har en lika stor kaka
av resurser i samhället eller i staten som vi skall för-
söka fördela rättvist. Om man ser till att fler männi-
skor kan jobba, att fler kan bidra till att vi får en bra
tillväxt i landet, då kan vi också baka en större kaka
och få bättre råd med vård, omsorg och allting annat
som är viktigt. Det får vi inte om vi förhindrar att
dessa arbeten kommer till genom höga skatter, regle-
ringar och mycket annat krångel som också är pro-
blem i Sverige.
Man kan även se väldigt konkret på det här med
vård och omsorg och besparingar där. Vi vill inte
spara på vården. Vi vill inte spara på omsorgen. Men
vi vill spara på mycket av den byråkrati och många av
de kringuppgifter som finns i t.ex. landstingen i dag.
Det är därför vi vill ta bort landstingen. Det är till
vården våra gemensamma medel skall gå.
Men det viktigaste att komma ihåg är att vi måste
se till att baka en större kaka. Det gör vi genom att
underlätta för människor att komma ut i arbete. En
stor del av lösningen på problemet är att sänka skat-
terna i Sverige.