Fru talman! Först skall jag instämma i några saker
som Christina Pettersson tog upp. Naturligtvis är
kampen mot arbetslösheten väldigt viktig. Målsätt-
ningen för oss alla är naturligtvis att få ned socialbi-
dragskostnaderna. Det kan vi nog alla skriva under på
här i kammaren. Sedan tycker jag att det är väldigt bra
att kommunerna har fått det här tillskottet om 16
miljarder kronor. Kommun- och landstingssektorerna
behöver verkligen dessa pengar, och frågan är egent-
ligen om de inte behöver mer pengar, vilket vissa
rapporter har visat.
Jag skall också gå in på frågan om barnbidraget.
Christina Pettersson tog nu upp frågan i sitt anförande
och menade att vi inte skall tumma på principer. Pro-
blemet i den här frågan är ju att vi på något sätt har
fastnat i principer som gör att de absolut sämst ställda
barnfamiljerna råkar väldigt illa ut. Jag förstår de här
principerna, precis som Christina Pettersson och
många andra gör. Men finns det inte någon ambition
och vilja när man framför den politiska inriktningen
att nu satsa på barnfamiljerna och de som har det
sämst ställt och försöka finna någon typ av lösning på
problemet? Det tycker jag inte är alltför mycket be-
gärt.
Jag skulle vilja ställa en fråga till. Det gäller de
privata pensionsförsäkringarna. Det står i betänkandet
att regeringen skall se över detta om det skulle visa
sig nödvändigt. När kan det då bli nödvändigt?