Fru talman! I dag behandlar vi här i kammaren
socialutskottets betänkande 1997/98:SoU10 Vissa
socialtjänstfrågor. I betänkandet behandlas motion-
syrkanden från den allmänna motionstiden.
Den 2 juni 1997 debatterade socialutskottet här i
kammaren ändringar i socialtjänstlagen. De beslut
som vi då fattade trädde i kraft den 1 januari 1998.
Vidare har regeringen tillsatt en ny utredning som
fortsätter att se över vissa frågor i socialtjänstlagen.
Det har alltså varit ett omfattande arbete under de
senaste åren när det gäller socialtjänstlagen.
Som jag sade i debatten i juni är kampen mot ar-
betslösheten den viktigaste insatsen också på det
socialpolitiska området. Det öppna arbetslösheten
skall halveras till år 2000.
Det är det överordnade målet för allt vårt arbete
här i riksdagen och i regeringen. Vi har fattat beslut
som har räddat oss ur den akuta krisen i Sveriges
ekonomi. Vi har stärkt kommuner och landsting ge-
nom att anslå ytterligare 16 miljarder kronor fram till
år 2000. Vi socialdemokrater prioriterar vård, omsorg
och utbildning. Vi gör detta för att värna om välfär-
den. Vi ser en utveckling på det här området.
När jag lyssnar på debatten får jag intrycket att
man från vissa partier har gett upp i fråga om social-
bidragen och vill komma med andra konstruktioner.
Målet är ju också att få ned socialbidragskostnaderna
för kommunerna. I vissa kommuner sjunker nu fak-
tiskt dessa kostnader.
Till betänkandet är fogat 14 reservationer och två
särskilda yttranden. Jag vill kort kommentera några
reservationer.
Socialbidragens syfte är att vara ett samhällets
sista försörjningsstöd när alla andra möjligheter är
uttömda, det yttersta skyddsnätet. Det är mycket posi-
tivt att regeringen har tillsatt en ny utredning som bl.a.
har till uppgift att granska samspelet mellan socialbi-
draget och förändringarna i de statliga bidrags- och
försäkringssystemen nu och i framtiden.
Moderaterna säger i en reservation att hög skatt
drabbat låginkomsttagarna och att låg skatt är en god
socialpolitik. Jag vill då hänvisa till vad jag nyss sade
om sysselsättningen. Det är viktigt att kommuner och
landsting kan anställa människor så att de slipper att
hamna i arbetslöshet. Om vi skall föra en god social-
politik behövs det fler människor som arbetar inom
vården och omsorgen. Här är det svårt att få modera-
ternas ekvation om låg skatt, god vård och omsorg att
gå ihop.
En stor och viktig fråga som vi behandlade i juni
var ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Riks-
dagen beslutade att försörjningsstödet skall delas upp
i en schabloniserad del och att det skall beräknas
enligt en för hela riket gällande riksnorm och i en del
som avser rätt till ersättning för skäliga kostnader för
ett antal behovsposter. Här har kommunerna ett stort
inflytande.
Skälet till att vi anser att det är viktigt med en
riksnorm är att alla människor skall få lika mycket
stöd var de än bor i landet. Vi har sett exempel på
kommuner som har gett mycket låga bidrag till famil-
jer som är i stort behov av stöd med resultatet att
många har överklagat. Det blev då domstolarna som
fick avgöra nivån på socialbidragen för många famil-
jer.
När det gäller annat bistånd finns reservationer
från moderaterna och en gemensam reservation från
Miljöpartiet och kristdemokraterna. De har litet olika
inriktningar, men tar upp familjernas situation och
möjligheten till avlastning. När vi behandlade ärendet
i juni förra året var majoriteten i utskottet mycket
tydlig när det gällde socialtjänstens ansvar för att ge
stöd och avlösning till dem som vårdar närstående
som är långvarigt sjuka, som har funktionshinder eller
som är äldre med funktionshinder.
Vi följer den här frågan noga och vi accepterar
inga försämringar på detta område. Det är viktigt att
vara uppmärksam och nogsamt följa utvecklingen.
Vid den tidigare behandlingen ansåg majoriteten i
utskottet att det är viktigt att synliggöra behovet av
och utveckla stödet till dem som vårdar närstående.
Jag vill också kommentera reservation nr 7 och de
två särskilda yttranden som tidigare har diskuterats
här och som gäller höjningen av barnbidraget.
Vid beräkningen av socialbidrag baseras normalt
normbeloppet på det antal personer som ingår i hus-
hållet. Lön eller annan inkomst efter skatt skall avräk-
nas. Det innebär att även sjukpenning, föräldrapen-
ning och eventuell pension liksom andra inkomster,
t.ex. eventuella räntor, arvoden underhållsbidrag och
bidragsförskott, barnbidrag, flerbarnstillägg och stu-
diebidrag räknas som inkomst och skall avräknas från
bruttobehovet.
Som jag sade tidigare tycker vi att det är viktigt att
många människor får arbete så att antalet människor
som är i behov av socialbidrag kan minskas den vä-
gen. Därför är det viktigt att kommunerna får en för-
bättrad ekonomi så att de kan anställa fler människor
inom vård och omsorg. Om vi börjar tumma på prin-
cipen att alla inkomster skall räknas bort innan soci-
albidraget beräknas måste man fråga sig var vi ham-
nar. Skall vi då börja räkna bort även andra ökningar
av bidrag? Det är bättre att kommunerna får använda
pengarna, därför att den typen av kostnader drabbar
naturligtvis kommunerna. Vi tycker att det är bättre
att kommunerna kan använda sina inkomster till att
anställa människor i stället.
En fråga som har debatterats i dag är möjligheten
att få tillgång till privat pensionssparade medel innan
man kan få socialbidrag. Frågan berörs också i reser-
vation 8. En fråga om detta har också besvarats av
socialministern här i riksdagen.
Jag vill vara mycket tydlig på denna punkt. Som
jag sade är en grundläggande princip för att få rätt till
bistånd att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.
Det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att få
tillgång till pensionssparade medel i förtid. Det finns
ärenden för avgörande i domstol, och jag instämmer i
det som Roland Larsson sade i frågan. Vi vill avvakta
domstolsutlåtandet om tolkningen när det gäller det
privata pensionssparandet. Men skulle domstolen
göra tolkningen att socialnämnderna har gjort en
riktig tolkning, måste vi göra förändringar så att
människor inte hamnar i en besvärlig situation. Vi har
också fått brev från familjer som har hamnat i mycket
besvärliga situationer på grund av de inte fått tillgång
till pensionssparade medel. Majoriteten och regering-
en är mycket tydliga på den här punkten.
Fru talman! Som jag sade inledningsvis har vi ny-
ligen beslutat om förändringar i socialtjänstlagen, och
regeringen har tillsatt en ny utredning, allt i syfte att
förbättra och anpassa lagen till dagens behov.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets hemställan
och avslag på reservationerna.