Fru talman! Jag har litet svårt att förstå socialde-
mokraternas tankegångar här. Om riksdagen, landets
högsta beslutande organ, bedömer att ingen människa
skall behöva leva under en viss nivå, är det då inte
rimligt att vi konstruerar ett generellt system som
medför att människor inte hamnar under denna nivå, i
stället för att lägga in det i ett system med behovs-
prövning. I ett sådant system kommer socialbidrag
och ekonomiskt bistånd att vägas också mot andra
åtgärder av social karaktär.
Jag återkommer till det som jag tidigare sade, att
det förhållandet att vi nu har en hög arbetslöshet inte
får vara vägledande för hur vi skall göra i det här
fallet. Vi skall ju få ned och helst få bort arbetslöshe-
ten. Det är de problem som sedan återstår som vi
måste prata om. Man måste se detta i en helhet.
Kommer jag till socialkontoret skall jag få hjälp med
det som är mitt problem, och det är kanske inte alltid
kopplat till mina ekonomiska försörjningsmöjligheter
utan kan vara kopplat till andra sociala förhållanden
som jag samtidigt vill bearbeta.
Nu avlövar man socialnämnderna när det gäller
möjligheterna att arbeta med detta på det sätt som de
tidigare har gjort.