Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Krigsmaterielexport

INGRID NÄSLUND (kd), 1997-11-26 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag skall be att få yrka bifall till re-

servationerna 1 och 5. Reservation 11 har det redan

yrkats bifall till, och vi står naturligtvis bakom den

också.

Vi kristdemokrater anser att de kriterier som vi har

för krigsmaterielexport är väl avvägda, men natur-

ligtvis är tolkningsproblemen ibland ganska besvärli-

ga. Det är detta som gör att vi kräver en kontinuerlig

utvärdering av läget i de länder som export sker till,

också med avseende på huruvida de olika kriterierna

kan anses ha uppfyllts i fråga om dessa länder när

exporten har skett.

Det har ju diskuterats om vi i utrikesutskottet över

huvud taget skall ha några synpunkter på att export

har skett till vissa enskilda länder, t.ex. att vi tycker

att kriterierna när det gäller mänskliga rättigheter inte

är uppfyllda i landet i fråga eller att vi menar att stor

konfliktrisk föreligger. Där beslut redan har fattats av

den myndighet som skall sköta om det här, Inspektio-

nen för strategiska produkter, skall vi tydligen tycka

att man har fattat ett ansvarsfullt beslut. Då har vi inte

något mer att säga. Men det är faktiskt så att utrikes-

utskottet är det utskott i riksdagen som har det största

ansvaret för att bereda ärenden som gäller mänskliga

rättigheter. Det ansvaret ligger inte lika tungt på den

myndighet som fattar beslut i de här frågorna.

Nu skall vi inte överpröva beslut som myndigheter

har fattat, och det är därför som det anses att vi inte

skall uttala oss i sådana här frågor. Men precis som

Helena Nilsson påpekade står man inför en svårighet,

både som parti och som enskild riksdagsman, om man

i vissa fall tycker att det hela inte riktigt stämmer. Var

skall man då uttala sig? Hur skall man uttrycka sin

uppfattning? Hur skall man försöka att påverka den

fortsatta inriktningen av de beslut som fattas?

Vi menar att det ändå är angeläget att vi har någon

form av kontinuerliga utvärderingar för att utröna om

de olika kriterierna är uppfyllda med avseende på

samtliga de länder till vilka export sker. Vi har inte

gått in närmare i detalj på hur det här skall ske. Men

säg mig den verksamhet som vi bedriver utan att ut-

värderingar sker. Det anses i andra sammanhang

mycket ansvarslöst att bedriva verksamhet där man

har satt upp vissa mål och riktlinjer utan att man se-

dan utvärderar om måluppfyllelse sker för denna

verksamhet. Detta måste också kunna ske när det

gäller den här verksamheten.

Vi kan säga att det som har skett i konstitutionsut-

skottet är en typ av sådan utvärdering. Den gäller

speciellt följdleveranser. Men vi menar att det inte

bara är i fråga om följdleveranser som detta är intres-

sant. Det är naturligtvis speciellt intressant då, därför

att när det gäller följdleveranser menar man sig vara

mer bunden att fatta ett positivt beslut i någon bemär-

kelse än man annars är. Men vi tror att kontinuerliga

utvärderingar skulle ge ett större förtroende för de

beslut som fattas. Vi tycker att de här kriterierna har

gällt en så pass lång tid, och myndigheten har också

varit i verksamhet under några år, att det skulle vara

skäl till att någon typ av utvärdering som inte bara

gäller följdleveranser nu kom till stånd. Jag vill alltså

yrka bifall till vår reservation i det här avseendet.

Vi är också med på reservation nr 1. Vi har där

framhållit att man i den norska redogörelsen för ex-

port är mer detaljerad. Man talar om vilka vapenslag

det gäller och man talar också om vilka företag som

har varit inblandade. Det tycker vi gott att man kan

göra i Sverige också. Man har från utskottets sida

talat om att det finns problem när det gäller sekretess

o.d. Men kan Norge klara av detta och ändå exportera

borde också Sverige kunna klara av den balansgången

utan större svårigheter.

Jag vill till sist uttrycka min stora häpnad över att

man under 1996 har sänt nya leveranser till Indonesi-

en. Även om det har varit följdleveranser har det varit

nya sådana som har skett. Jag tror att alla partier är

överens om att Indonesien har kränkt de mänskliga

rättigheterna på Östtimor. Jag skulle också vilja ha ett

svar på hur man har ansett sig kunna göra detta när

man har varit helt på det klara med att åtminstone fem

av riksdagens sju partier har uttalat sig mycket klart

emot att sådana leveranser skall göras. Det tycker jag

är upprörande.

Detta visar att riksdagen på något sätt måste säga

ifrån när man tycker att det går snett. Indonesien är

inte det enda landet. Men det har varit mest graveran-

de. Vi har varit restriktiva när det gällt att peka ut

länder. Därför tycker vi att det skulle vara bra med

kontinuerliga utvärderingar, så att utrikesutskottet

slipper att peka ut speciella länder när denna redogö-

relse blir aktuell varje år. Vi skulle vilja ha en mer

övergripande översyn.

Debatten

Hämtad sida: 28

28 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

INGRID NÄSLUND (kd): Krigsmaterielexport (1997-11-26) — PRESS0