Herr talman! I utrikesutskottets betänkande 3 be-
handlas den svenska krigsmaterielexporten för 1996.
Den svenska krigsmaterielexporten för 1996 har tidi-
gare debatterats i riksdagen framför allt genom konsti-
tutionsutskottets granskningsbetänkande våren 1997. I
samband med detta beställde riksdagen en utredning
om följdleveranserna. I går har regeringen, kunde jag
läsa i ett besked från TT, beslutat att tillsätta en ut-
redning. Man har också talat om vem som har fått
uppgiften. Det är bra. Det var i sista minuten. Vi har i
utskottet på muntliga informationer välkomnat detta
initiativ.
I Centerpartiets motion 406 tar vi upp att begrep-
pet följdleverans och dess räckvidd behöver tydliggö-
ras och respekten för mänskliga rättigheter i mottagar-
landet därvid beaktas. I riktlinjerna för vapenexporten
understryker man att vikt skall fästas vid respekten för
mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Men det är
inte tvingande just vid följdleveranser enligt konstitu-
tionsutskottets granskningsbetänkande. Därför är det
enligt Centerpartiets uppfattning mycket viktigt att
den nu tillsatta utredningen tydliggör aspekten
mänskliga rättigheter vid följdleveranser.
Nu gällande lagstiftning för krigsmaterielexport
har varit i bruk i snart fem år. Under den tiden har
krigsmaterielexporten minskat, men det är svårt att
avgöra om det beror på lagstiftningen eller på en
krympande krigsmaterielmarknad. Det går inte att
avgöra utan att man gör en översyn. Det talas ofta i
våra betänkanden om en översyn och att en översyn
skulle bringa klarhet på en rad andra områden.
Eftersom Inspektionen för strategiska produkter,
ISP, började arbeta den 1 februari 1996 är det enligt
min uppfattning alldeles för tidigt att ställa krav på en
heltäckande översyn av hela lagstiftningen. På grund
av den krympande marknaden för krigsmateriel och
en hårdnande konkurrens tycker vi i Centerpartiet att
det är bra med ett samarbete både på det nordiska och
på det europeiska planet, som också framförs i betän-
kandet.
I början av betänkandet står det att redogörelsen
för svensk krigsmaterielexport föreslås bli lagd till
handlingarna. När man tänker igenom den formule-
ringen kan den betraktas som ett instämmande i vad
regeringen har redogjort för och att man därmed indi-
rekt godkänner detta. Vidare skriver utskottet att
riksdagen inte bör göra något särskilt tillkännagivande
beträffande vapenembargo gentemot enskilda länder.
Då frågar jag mig: Hur skall jag som ledamot i ut-
rikesutskottet kunna uttrycka att jag inte delar rege-
ringens uppfattning om situationen för mänskliga
rättigheter i Östra Timor och därmed inte heller tyck-
er att det skall ske en vapenexport dit, att det helt
enkelt strider mot de riktlinjer som finns för svensk
krigsmaterielexport och vapenexport. Enligt redogö-
relsen för 1996 har alltså krigsmateriel för strid expor-
terats för 59,9 miljoner och övrig krigsmateriel för 4,6
miljoner.
Efter att ha brottats med frågan tillsammans med
representanter för fyra andra partier vill vi ändå ge
uttryck för vår uppfattning. Vi kunde inte göra det på
annat sätt än i en reservation. Vi vill alltså inte låta
detta ärende läggas till handlingarna.
Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation
11.