Herr talman! I det här betänkandet avstyrker kon-
stitutionsutskottet min motion 374. Det är i och för
sig inte förvånande, men det är beklagligt. Man av-
styrker motionen med hänvisning till att EMU-frågan
ska utredas och analyseras noga och anser att reger-
ingen har sett till att så sker. All right, EMU-frågan är
utredd, men den är knappast utredd ur demokratisk
synvinkel. Den är utredd ur ekonomisk synvinkel.
Det är väl symtomatiskt att det i den stora EMU-
utredningen fanns en underrapport av Jörgen Her-
mansson som klart gjorde tummen ned för EMU:s
förenlighet med vårt demokratiska system. Men den
blev över huvud taget inte införd i huvudbetänkandet.
Det är KU:s ansvar att bevaka demokratins förut-
sättningar. Då tycker jag att det är beklagligt att man
gör det enkelt för sig och hänvisar till finansutskottets
skrivningar i det här ämnet.
Vi ska komma ihåg att EMU inte är en valutauni-
on vilken som helst. Det är en extrem valutaunion.
Det har varit en del diskussioner om maktdelning här.
Göran Magnusson gör sig till tolk för motståndet mot
en alltför långtgående maktdelningspolitik. Det tycker
jag är bra.
Men EMU handlar ju verkligen om maktdelning.
Man kan kanske inte säga per definition att maktdel-
ning är fel, men i vår politiska kultur är maktdelning
fel. I USA och Tyskland är maktdelning inte fel på
samma sätt. Där har människorna andra krav på det
politiska systemet. I Tyskland t.ex. är det låg inflation
som är människornas huvudkrav på det politiska
systemet. Då kan det vara naturligt att välja en sådan
lösning som EMU och f.d. Bundesbank innebär. Men
i Sverige är människornas krav på politiken full sys-
selsättning och ingenting annat. Det står i stark kon-
trast till den självbindning och maktdelning som
EMU-medlemskapet innebär.
Jag tycker att KU bör bekymra sig lite mer för
EMU-systemets effekter på vår demokrati. Min teori
är att det finns en samvariation mellan synen på de-
mokrati och synen på ekonomi. Om vi går tillbaka till
tiden före första världskriget kan vi se att det finns
stora likheter när det gäller synen på ekonomi och
demokrati då och nu. På den tiden när vi byggde
välfärden fanns det en annan syn på ekonomin. Det
var verktyget för att skapa full sysselsättning, inte för
att skapa monetär stabilitet. Jag tror att vi måste gå
tillbaka till de förutsättningar som vår politiska kultur
har gett oss och inte göra oss till slavar under några
andra system.