Herr talman! Miljöpartiet anser att alla som bor
och verkar i Sverige bör ges rösträtt på nationell,
regional och kommunal nivå. Detta ska förstås om-
fatta även rösträtt i folkomröstningar.
Vi anser att det saknas saklig grund för att som i
dag ha särskilda rösträttsregler för invandrare från
länder utanför EU-länderna, Norge och Island. Vi ser
inte heller någon grund för att inte ge alla i Sverige
folkbokförda personer samma rösträtt som svenska
medborgare. Det avgörande kriteriet bör vara att
individen är folkbokförd, inte hur länge personen har
vistats i Sverige. Det här är också något som Kom-
mittén om medborgarskapskrav kom fram till. Kom-
mittén föreslog att man skulle slopa treårskravet vid
kommunalval.
Den som bor i en kommun berörs av kommunala
angelägenheter oavsett medborgarskap och bosätt-
ningens längd. Det viktiga är att kunna engagera de
människor som bor i området.
En annan fråga i betänkandet som Miljöpartiet har
varit med och skrivit en reservation om gäller sänk-
ning av rösträttsåldern. Vi tror att en sänkning kom-
mer att stärka demokratin och att man på så sätt kan
ta till vara ungas engagemang och intressen. Vi har,
som ni vet, tidigare gjort sänkningar av rösträttsål-
dern: 1969 sänktes den från 21 till 20 år, och 1974 till
18 år. Det har nu gått lång tid sedan dess, snart 30 år.
Vi anser att utvecklingen har gått åt ett sådant håll att
möjligheten att som 16-åring fullt ut delta med röst-
rätt borde accepteras.
Om man inte väljer att ha 16 år som rösträttsålder
måste man ändå komma till rätta med det problem vi
har med dagens 18-årsgräns, nämligen att nästan
hälften av 18-åringarna inte har fyllt 18 år den 15
september, när det är val. Det innebär att de får vänta
ett antal år innan de får rösta. Medelåldern för första-
gångsväljare ligger i realiteten omkring 20 år, tror
jag. Om man inte vill sänka rösträttsåldern till 16 år
kan man åtminstone ändrar den till det kalenderår
man fyller 18 år.
Det finns en del motioner från olika partier om
rösträtt vid 16 års ålder, men jag är ensam om reser-
vationen. Det är däremot flera som står bakom reser-
vationen om det kalenderår då man fyller 18. Jag vill
ändå markera behovet av en sänkning av rösträttsål-
dern.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 6.
Frågan om småpartispärren har tagits upp av bl.a.
Ingvar Svensson och Helena Bargholtz. Jag delar
uppfattningen att 4 % inte är den rätta nivån för riks-
dagen. Det finns olika metoder: Antingen kan man
t.ex. sänka spärren till 3 %, om man tycker att det är
bättre, eller man kan använda någon form av intrapp-
ningsskala. Detta bör ske för att göra riksdagen mer
livaktig och för att ta till vara så många synpunkter
och intressen som möjligt i vårt samhälle. Denna
fråga är förresten inte så farlig, herr talman. Den är ju
en utredningsfråga. Vi begär att man ska utreda den
här frågan.
När det gäller successionsordningens bestämmel-
ser om giftermål vill jag peka på vad jag ser som
några särskilt stötande inslag i den grundlagen. Det
handlar om religionsfriheten och giftermålsbestäm-
melserna. Vi har avgivit en gemensam reservation
med Folkpartiet som handlar om att vi inte vill ha
kvar bestämmelserna om att både statschefen och
regeringen kan lägga sig i giftermålet. Dessa be-
stämmelser är stötande, som jag sade, och de bör
givetvis inte finnas med i en modern lagstiftning.
Huvudfrågan är trots allt monarkins fortlevnad.
Det är väl känt sedan tidigare att Miljöpartiet - inte
hela partiet, men väl många av oss i partiet - har
inställningen att monarkin ska fasas ut. Den hör inte
hemma i en modern demokrati. Det är över 190 år
sedan det utsågs en släkt inom vilken man ska produ-
cera nya statschefer för landet Sverige. Vi som har
skrivit den här motionen har uppfattningen att detta
strider mot de mest grundläggande principerna för en
demokrati.
Ärftlig monarki är en kvarleva för det fördemok-
ratiska samhället, menar vi. På samma sätt som vi har
avvecklat andra fördemokratiska funktioner, traditio-
ner och regelverk som inte är förenliga med grund-
läggande demokratiska principer bör även den ärftliga
monarkin avvecklas. Det är just genom att avveckla
sådant som bryter mot demokratins principer som vi
har tagit steget från det fördemokratiska samhället till
dagens system.
Den som försvarar den ärftliga monarkin försvarar
således att ämbeten genom lagstiftning ska kunna gå i
arv. I det perspektivet motsätter vi oss också hela idén
att barn ska utses till uppdrag i sin moders livmoder
och att deras uppväxt därefter ska präglas av det. Det
är oacceptabelt för en rättsstat att tvinga barn att bli
offentliga personer utan möjlighet att ha en egen
uppfattning och ett eget privatliv.
Herr talman! Hur trevlig man än kan tycka att
monarkin är, och hur trevliga man kan tycka att kung,
drottning, prinsar och prinsessor än är, är ärftlig mo-
narki något främmande för de mest grundläggande
demokratiska principerna.
Ofta framhålls att republik skulle ha en mängd
nackdelar. Det brukar framföras att ett fritt, demokra-
tiskt val av statschef kan splittra folk. Det synsättet
bottnar i något slags förakt för demokrati och folksty-
re, menar jag. Det borde vara främmande för de poli-
tiska partierna. Ett vanligt argument är också att
kungen och drottningen bidrar till att öka intresset för
svenskt näringsliv genom att monarken fungerar som
ett varumärke för Sverige. Det måste starkt ifrågasät-
tas om det verkligen är rimligt att en ätt, tillsatt för
snart 200 år sedan, på detta sätt ska ha i uppgift att
producera varumärken som ska användas för försälj-
ning av t.ex. Volvobilar, JAS-plan eller mobiltelefo-
ner. Man måste fråga sig om dessa argument för mo-
narki överensstämmer med barns rätt till integritet.
Jag anser alltså att den ärftliga monarkin ska av-
vecklas i samband med att den nuvarande statschefen
uppnår traditionell pensionsålder, dvs. 65 år. Detta är
en idé som några av oss i Miljöpartiet, men det inne-
bär inte att vi motsätter oss den utredning som Mats
Einarsson talade om tidigare och som vi behöver när
det gäller frågan om monarki respektive republik. Vi
behöver en genomgripande diskussion om den här
frågan. Därför behöver den utredas, och vi behöver se
alla alternativ som finns. Det behöver t.ex. inte vara
en president som är statschef - det kan vara en tal-
man. Det finns många olika alternativ som man skulle
kunna diskutera. Det viktiga är ju att vår demokrati
får rätt företrädare på principiellt riktiga grunder.
Herr talman! Jag kommer då till frågan om entle-
digande av regering efter riksdagsval. Det är en mo-
tion som inte Miljöpartiet har lagt fram den här gång-
en, men väl tidigare år. Jag instämmer då med Cen-
terpartiet i hur viktigt det är att regeringen borde ha
en formell skyldighet att avgå efter ett val. Regerings-
formen borde ändras så att statsministern efter valet
måste avgå och talmannen söka efter ny regeringsbil-
dare. Det hindrar givetvis inte att det blir samma
statsminister, men en allsidig prövning bör alltid ske.
I övrigt finns det en fråga som handlar om EMU
och demokratin. Där instämmer både Vänsterpartiet
och Miljöpartiet med Bengt-Ola Ryttars motion.
Tiden är ute nu, ser jag, så jag lämnar med varm hand
över det ärendet till just Bengt-Ola Ryttar.