Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag de-
lar Birgitta Wichnes synpunkter på detta med konkur-
rens och valfrihet. Jag tycker att det behövs mer kon-
kurrens inom äldrevården och att det bör vara mer
valfrihet, precis som jag har sagt tidigare.
Själv har jag min gamla mor på ett privat äldrebo-
ende, som naturligtvis finansieras via kommunen men
som drivs av en privat vårdgivare. Hon flyttade nyli-
gen av praktiska skäl från en annan privat vårdgivare.
Båda dessa vårdformer har fungerat alldeles utmärkt.
Det finns alltså ingenting som säger att detta inte
skulle fungera. Man får inte skapa motsättningar
mellan de olika vårdformerna, för både de kommunalt
och de privat drivna vårdformerna har sina fördelar.
Jag delar alltså den uppfattningen.
På en punkt delar jag inte moderaternas uppfatt-
ning och kan inte riktigt förstå ert resonemang, och
det är när ni säger att det inte behövs mer pengar till
vården. Det finns ingen täckning för att påstå att det
är på det viset. Ni har inget praktiskt belägg för detta.
Ni hade vunnit i trovärdighet om ni kunde beskri-
va hur organisationsförändringarna och rationalise-
ringarna skall gå till. Vård är inte som annan produk-
tion. Vård är inte som andra näringar som man kan
rationalisera. Det går inte att driva upp tempot när det
gäller att hjälpa de gamla att gå på toaletten eller äta.
Det är de gamlas eget tempo som råder. Det finns
organisatoriskt inte så många möjligheter att ändra på
dessa förhållanden. Ni är inte riktigt trovärdiga här.
Uppriktigt sagt, Birgitta Wichne, tror jag inte riktigt
att ni tror på detta själva, utan det har blivit en kly-
scha i den allmänna diskussionen om skattesänkning-
ar.