Fru talman! Jag tackar för detta resonemang. Då
lutar alltså Kia Andreasson åt det norska hållet.
Att jag reagerade först berodde på att Kia Andre-
asson uttryckte en sådan oerhörd medkänsla med barn
och anhöriga till dem som döms till livstids fängelse.
De levde i total ovisshet. Är det möjligtvis så att
anhöriga till brottsoffret inte lever i total ovisshet,
eftersom de vet att deras nära och kära är mördade?
Det skulle vara klädsamt med lite omsorg även om de
anhöriga till brottsoffren.