Fru talman! När Kia Andreasson beskriver livs-
tidsstraffet förr och nu kommer hon fram till att det
förut var sju år och att det nu i praktiken är 20 år. Då
glömmer hon att vi förut hade halvtidsfrigivning och
att vi nu har tvåtredjedelsfrigivning. Låt oss hålla oss
kring 14 år i stället. Om det är rätt eller fel kan vi ta i
en annan debatt.
Kia Andreasson vill avskaffa livstidsstraffet. Vill
Kia då införa sju års fängelse för dessa brott? Det
skulle vara intressant att veta vad hon vill ha i stället.
Vårt straffsystem skall ju spegla folkviljan. Där är
också jag beredd att hålla emot. Jag är till mitt sista
andetag emot dödsstraff. Det kan jag deklarera.
Folkviljan är betydligt hårdare än vad jag är. Det vet
också Kia Andreasson. Folkviljan skulle definitivt
inte ställa upp på Kia Andreassons sätt att resonera.
Men de som döms till livstid har inte alltid något
brottsoffer kvar i livet. Det handlar ju oftast om mord.
Kia Andreasson visar en rörande omsorg om och
bekymrar sig för barn och anhöriga till dem som
döms och säger att de befinner sig i total ovisshet.
Det skulle faktiskt vara klädsamt om Kia Andreasson
också kunde visa samma omsorg om dem som har
mist en anhörig, sin son, sin dotter, sin fru eller sin
man. De vet att deras nära och kära, som kanske är
mördad, inte finns längre.
I ett humanistiskt rättssystem är det faktiskt också
viktigt att man har ett straffsystem som visar att sam-
hället inte tolererar detta. Efter att ha sett delar av
Stripteaseprogrammet förra veckan och sett de män-
niskor som definitivt inte för en sekund drar sig för
att ha ihjäl sin medmänniska, kommer jag att fortsätta
att förespråka livstids fängelse för de här brotten.