Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1
och 9.
Reservation 9 är en mycket viktig reservation.
Den handlar om avskaffande av livstidsstraffet. An-
talet livstidsstraff har fyrdubblats de senaste tio åren.
Miljöpartiet menar att detta faktum hänger samman
med politikernas inställning, ytterst regeringens, och
det allmänna opinionsläget.
Fram till slutet av 80-talet beviljades den intagne
nåd efter ca 6 år. Nåd innebar omvandling till tidsbe-
stämt straff. Straffet blev i realiteten 14-16 år. Då
tillämpades också halvtidsfrigivning, vilket gav ett
livstidsstraff på 7-8 år, oavsett vilken regering som
satt.
Från 90-talets början blev det en ändring. Tidsbe-
stämning ägde rum efter 9-10 år, och strafftiden blev
17-18 år. Den senaste tidens utveckling har inneburit
att tidsbestämning sker i mycket få fall och då efter
13-14 år. Den verkliga strafftiden ligger nu på 20-21
år, för dem vars livstidsstraff omvandlats till tidsbe-
stämt straff.
Strafftiden har gått från 7-8 år till 20-21 år. Det
är ganska anmärkningsvärt.
Miljöpartiets skäl för att slopa livstidsstraff är att
domstolarna skall utdöma straff självständigt. Den
dömande makten skall vara frikopplad från den rege-
rande makten. Det strider mot den grundläggande
straffrättsliga principen om rättvisa och förutsebarhet
att ha straff som inte är tidsbestämda. Därför är det
inhumant.
Barn och anhöriga till dem som döms till livstids-
straff befinner sig i total ovisshet. Permissioner och
villkorlig frigivning finns inte. Enligt vårt sätt att se
är också humanitära skäl viktiga: Kan en människa
bli bättre?
Avskräckningseffekten finns inte, säger krimino-
loger och kriminalvårdsanställda. Behandlingsinsatser
på anstalten försvåras. Vad säger man då inom krimi-
nalvården?
En mycket viktig skrift i detta sammanhang är
Med sikte på framtiden, som nyss har kommit ut. Det
är kriminalvården som står bakom den. I den skriften
finns ett kapitel om livstidsstraffet. Där sägs följande:
"Eftersom den som dömts till livstids fängelse idag
under en avsevärd tid får sväva i ovisshet om tidsbe-
stämningen kan livstidsstraffet nu framstå som mer
inhumant än tidigare. Straffet kan också uppfattas
som mer inkonsekvent mot grundläggande
straffrättsliga principer om rättvisa och förutsebarhet.
- - - Det är idag svårt att förutse hur långt ett livs-
tidsstraff i praktiken kommer att bli. Det innebär att
det kan bli mycket stor skillnad mellan det längsta
tidsbestämda straffet som är tio år för mord, och livs-
tids fängelse. Det är därför idag betydligt svårare för
domstolen, som ska bestämma fängelsestraffets längd
efter brottets straffvärde, att kunna förutse hur långt
frihetsberövande en livstidsdom kan komma att inne-
bära. Detta strider mot de krav på förutsebarhet, rätt-
visa och klarhet som enligt de senaste reformerna bör
ställas på ett straffsystem." Kapitlet avslutas på föl-
jande sätt: Det finns således kriminalvårdsspecifika
faktorer som talar för att livstidsstraffet bör avskaffas.
Folkpartiet stöder vår motion. Kristdemokraternas
förre talesman i justitieutskottet, Rolf Åbjörnsson, har
tidigare i en intervju helt klart uttryckt att han också
är av samma uppfattning. Det verkade som om hela
partiet stod bakom honom. Vi fick dock klart för oss i
dag att så inte är fallet.
En annan av Miljöpartiets reservationer gäller
elektronisk kontroll, elbojan. Vi tycker att elektronisk
kontroll nu skall bli en självständig påföljd. Det har
tidigare varit litet osäkert hur detta med elektronisk
fotboja skulle fungera i praktiken. Det har dock utfal-
lit mycket bra. Alla är nöjda. I Straffsystemkommit-
téns utredning 1995 Ett reformerat straffsystem hade
man åsikten att det skulle vara ett självständigt straff.
Man hade gjort en påföljdstrappa som i grunden
skulle göra fängelsestraffet till det ultimativa straffet.
Det skulle vara förebyggande steg i en trappa innan
man kom dit. Tyvärr var det för mycket att genomfö-
ra på en gång, utan det får ske pö om pö. Vi har fått
samhällstjänst och elektroniska boja som självständi-
ga straff. Nu tycker vi att det är dags att gå vidare
med de intentioner som utredningen redovisade.
Det är viktigt att det är domstolen som avgör om
det skall bli elektronisk fotboja. Det är klart att det
finns osäkerhet om vad som är rätt eller fel att göra.
Till min glädje har jag blivit uppvaktad av nämnde-
män och även av domare som tycker att detta skall
införas. Det som sker i verksamheten stämmer med
de förslag vi har skissat.
Man säger också något annat som är viktigt: En
förutsättning för att det skall vara möjligt att ned-
bringa antalet fängelsestraff är att det finns bärkrafti-
ga alternativ till fängelse. Straffsystemkommitténs
förslag är att erbjuda domstolarna möjlighet att döma
både till straff som verkställs med kontroll i frihet och
till straff som saknar detta inslag.
Vidare bör samhällstjänst och elektronisk över-
vakning införas som självständiga straff i det ordina-
rie straffsystemet. Också kontraktsvård bör utformas
som ett självständigt straff. I den skrift som jag tidi-
gare nämnde finns många intressanta synpunkter. Här
tycker man samma sak. Det gäller att gå vidare med
förslagen om självständiga straff så att man kommer
igång med de intentioner som jag har nämnt.
Det finns en mängd motionsförslag och reserva-
tioner som vi har att ställning till. Jag vill speciellt
kommentera brott mot homosexuella. Miljöpartiet
instämmer med det som står i början. Att ta krafttag
mot våld mot homosexuella är oerhört viktigt. Vi har
också på alla sätt och vis drivit de frågorna. Visst är
intentionen en skärpning, men tyvärr tror inte jag att
just de här förslagen leder till det. Jag skall bemöta de
tre förslagen.
Det föreslås att man skall göra en översyn av de
lagar som infördes 1994 och som inte har prövats vid
överklagande i Högsta domstolen. Det är nästan en
förutsättning för att det skall kunna bli praxis. Jag tror
därför inte att en översyn skulle leda någonstans.
Samtidigt finns det en utredning som föreslår det
Miljöpartiet under lång tid har hävdat, nämligen att
straff för hets mot homosexuella skall införas i lagen.
Jag tror inte att en särskild utredare leder till att
intentionen att det skall bli bättre uppfylls. Det är
mycket viktigare med en bred grund. Alla poliser
skall ha kunskapen. Vi som sitter i justitieutskottet
vet att det finns väldigt små resurser ute i landet.
Detta ämne skall införas på Polishögskolan och ge-
nomsyra alla som kommer i kontakt med homosexu-
ella. Det är ytterst viktigt att de har denna kunskap.
BRÅ har uppdraget att utreda hatbrott. Alla poli-
tiska partier har företrädare i BRÅ:s styrelse. I stället
för att skriva att man får ta bättre tag kan man framfö-
ra det i arbetet i BRÅ:s styrelse. Jag sitter själv där,
och jag har också den uppgiften.
Sedan gäller det en reservation om olaga diskri-
minering, som vi ställer oss bakom. Jag har yrkat
bifall till den. Det gäller också en grupp som måste få
bättre stöd. De förslag som DO har kommit med
tycker vi i Miljöpartiet att kammaren skall bifalla.