Fru talman! På sätt och vis är det en historisk dag
i dag. Riksdagen ska nu besluta om en ny idrottspoli-
tik som ska ersätta den gamla, en politik som är drygt
30 år. Det har hänt mycket på 30 år. Det är en ny tid,
och den kräver nya förutsättningar. Den gamla politi-
ken svarar inte mot framtidens utmaningar, vare sig
de som idrotten står inför eller de som hela samhället
har framför sig.
Det är en dag för ödmjukhet men också för över-
tygelse. Riksdagen ska nu förändra och framför allt
förbättra förutsättningarna för den svenska idrottsrö-
relsen för en lång tid framöver.
Det är med glädje jag kan konstatera att den id-
rottspolitiska proposition som vi har lagt fram inte
bara har fått positiva omdömen från idrottsvärlden,
utan att det också finns en mycket stor enighet mellan
riksdagens alla partier om huvuddragen i den framti-
da idrottspolitiken. Det är ovanligt med en så bred
enighet, och det bådar gott för att vi ska kunna an-
vända vårt och ert arbete till att skapa ännu bättre
förutsättningar för idrotten i framtiden.
Den idrottspolitiska propositionen synliggör att
idrotten är ett viktigt politikområde, eftersom politik
handlar om att vilja förändra. Jag ska ta några exem-
pel på varför den är viktig:
? Vi vet att hälsoläget i befolkningen varierar
mellan olika sociala grupper.
? Vi vet att arbetare motionerar mindre och är
mer överviktiga än andra.
? Vi vet att andelen överviktiga ökar bland bå-
de män och kvinnor.
? Vi vet att barn blir alltmer överviktiga.
? Vi vet också att hälsan varierar med den so-
cioekonomiska situationen.
Detta är signaler som vi måste ta på allvar och en
utveckling som vi måste bryta.
Ett viktigt verktyg för att göra något åt att männi-
skors hälsa varierar mellan klasser är just idrotten.
Vår idrott är unik i världen när det gäller att vara så
spridd, så klassöverskridande och så folkrörelsebase-
rad. Därmed har den också en unik chans att ge fler
människor bättre hälsa. Det är denna chans som vi
vill ta. Idrottspolitik är också rättvisepolitik. I det
ljuset är det lätt att se att idrotten är en del av den
generella välfärden, och vi vill bygga vidare på den.
Idrottens främsta välfärdsbidrag är dess hälsoin-
riktade bredd- och motionsverksamhet för människor
i alla åldrar, för män och kvinnor, för människor med
olika etnisk bakgrund och för människor med eller
utan funktionshinder.
Statens stöd till idrotten är ett stöd till en själv-
ständig idrottsrörelse som själv formulerar målet med
sin verksamhet. Denna självständiga idrottsrörelse får
stöd från staten, men också från kommuner och
landsting, även om idrotten självklart också skapar
egna intäkter.
För regeringen är det viktigt att betona att det är
denna kombination av offentligt stöd tillsammans
med andra intäkter som skapar oberoendet. Jag är
övertygad om att idrottens självständighet skulle bli
mindre om det offentliga stödet minskade drastiskt.
Även om åsikterna i kulturutskottet inte skiljer sig
speciellt mycket åt, blir jag ändå orolig när jag ser att
Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet
långsiktigt söker en lösning för idrotten med minskat
totalt offentligt stöd. Det oroar mig eftersom det visar
att ni inte ser att det är när det offentliga stödet kom-
bineras med övriga intäkter som självständigheten
skapas. Oberoendet handlar nämligen om oberoende,
inte bara av det offentliga utan också av det kommer-
siella. Det är en viktig utgångspunkt för att värna
idrottens självständighet men också dess folkrörelse-
bas att den har råd och möjlighet att ge idrott till alla.
Nära hälften av alla människor mellan 7 och 70 år
i vårt land är medlemmar i en idrottsförening. Det
finns 600 000 ideellt arbetande ledare inom idrottsrö-
relsen. Det vittnar om vilken stor folkrörelse idrotten
är. Det är en folkrörelse som vi ska värna och ut-
veckla, och ett av de viktigaste sätten att göra det är
att staten genom sitt stöd till idrotten främjar en idrott
för alla.
Därför föreslår vi nu en ökad ambition med sta-
tens stöd till idrotten då det gäller att gynna jämlikhet,
jämställdhet och integration. Framtidens idrottare
förväntar sig en idrott på lika villkor, och vårt stöd
måste i allt större usträckning främja detta.
Vårt sätt att stärka folkrörelsen är att ge idrotten
allt bättre möjligheter att växa underifrån, utifrån sina
egna mål och ambitioner. Därför vill vi stärka såväl
resurserna som inflytandet för de lokala klubbarna
och föreningarna.
Vi vill också använda den kompetens och erfaren-
het som finns inom idrottsrörelsen på ett bättre sätt än
tidigare. Därför betonar vi att den lokala idrottsrörel-
sen ska få vara med i kommunernas arbete med plan-
och byggfrågor. Vi är övertygade om att de är mest
lämpade att ha synpunkter på den nära omgivningen
när det gäller att stimulera människors motion och ge
möjlighet till spontanidrott. Då kan man använda de
lokala idrottsföreningarna och andra föreningar på ett
bättre sätt än vad man gör i dag.
Vi vill också att idrottsrörelsen ska bli en allt vik-
tigare part i samarbetet med skolan. Det handlar om
att få möjligheter att komma in i skolan som samar-
betspartner, att få vara med på friluftsdagar och att
t.ex. få påverka skolgårdarnas utformning. Vi vill bli
ännu bättre på att främja idrott i skolan i samarbete
med idrottsrörelsen och skolan eftersom idrotten i
skolan verkligen når alla barn och alla ungdomar. Vi
vill också bli bättre på att se att rörelse och aktivitet
inte bara ska handla om schemalagda idrottstimmar,
utan det ska finnas betydligt fler tillfällen och möjlig-
heter till rörelse.
Idrotten står inför stora utmaningar i framtiden.
Det är framtidsfrågor, men också farhågor och tro-
värdighetsfrågor som idrotten måste hantera. Den
första och i mitt tycke viktigaste utmaningen är att
fortsätta arbetet för en idrott som inte är uppdelad
mellan kvinnor och män, mellan unga och gamla eller
utifrån etniskt ursprung.
Bara för att ta upp ett exempel tänkte jag nämna
invandrartjejernas situation. Idrotten måste både bli
mer jämställd och mer jämlik. Tjejer får fortfarande
mindre resurser till sin idrott vare sig det handlar om
träningstider, matchpriser eller sponsring. Det är inte
rättvist. Samtidigt ser vi att många invandrarbarn
engagerar sig i idrotter som är relativt billiga att ut-
öva. Fotboll, kampsporter och basket är unikt klas-
söverskridande idrotter eftersom de är ekonomiskt
tillgängliga för så många barn. Det är bra. Men vi ser
alltför sällan att invandrarbarn spelar golf, seglar eller
spelar tennis. Undantag finns, men de är fortfarande
för få.
Regeringens ambitioner är att skapa en idrott för
alla. I det perspektivet ska vi se de unga invand-
rartjejerna. Ny statistik visar att det satsas väsentligt
mycket mindre på just deras idrottande än på såväl
andra tjejers som invandrarkillars. Det är en utmaning
för idrottsrörelsen, precis som för hela samhället, att
ge alla barn och ungdomar samma rättigheter och
möjligheter till idrott och rörelse.
En annan utmaning är arbetet för rent spel och
mot dopning. Vi gör nu en stor satsning för att stärka
såväl det nationella som det internationella antidop-
ningsarbetet. Det innebär t.ex. nästan en fördubbling
av resurserna till det nationella antidopningsarbetet.
Det säkerställer både Dopingslaboratoriets och Do-
pingsjourens omfattning och arbete. Vi gör allt som
ni har formulerat i era motioner och mer än så. Dess-
utom stärker vi vårt arbete internationellt i antidop-
ningsfrågor.
En tredje utmaning är att föra ut den svenska id-
rottsmodellen i ett internationellt sammanhang. Det
gäller att öka medvetenheten i EU och internationellt
om att den svenska, demokratiska, folkrörelsebasera-
de och socialt medvetna idrotten, som styrs av andra
värden än bara kommersialism, har mycket att tillföra
också andra länder.
Fru talman! Vårt uppdrag är tydligt. Vi ska bryta
trenden mot ökade skillnader i samhället i stort, i
hälsoläge och i tillgången till idrott. Det ska vi göra
genom att stärka idrottsrörelsen som folkrörelse och
genom att stödja alla de idrottsklubbar som arbetar
för en idrott för alla. Vi kan inte bara tala om idrott
för alla. Vi måste också ha en idé om hur vi kommer
dit.
En sådan idé är den starka idrottspolitik vi nu läg-
ger grunden för. Vi behöver en samling för folkrörel-
sen och för idrotten som välfärdsskapare. Jag söker
den samlingen med er.