Fru talman! Jag är en hängiven anhängare av
skuggboxning - men inte av de förslag som syftar till
att upphäva förbudet mot proffsboxning i Sverige och
tillåta sparring.
Den s.k. proffsboxningsmotionens utgångspunkt
är, liksom de tidigare motionerna och även de anfö-
randen som har hållits här i kammaren, väldigt foku-
serad på individer, dvs. utövarna av proffsboxning
och deras förutsättningar att framgångsrikt utöva sin
sport samt deras möjligheter att utöva den just i Sve-
rige. Jag tycker att motionens utgångspunkt är felak-
tig. Förbudet mot proffsboxning baserar sig inte,
åtminstone inte i huvudsak, på att vare sig hindra eller
skydda enskilda utövare av den här sporten. Det har
inte varit lagstiftarens huvudmotiv och bör inte vara
det nu heller. Därför har jag yrkat avslag på den här
motionen.
Fru talman! Utgångspunkten i lagstiftningen lig-
ger i själva proffsboxningens natur och dess eventu-
ella återverkan på samhället, inte minst på barn och
ungdom. Vad man än anför för motargument kvarstår
det obestridliga faktum att det proffsboxning till sist
handlar om är att, visserligen under i viss mån regle-
rad form, misshandla andra människor mot betalning.
Till proffsboxningens natur hör också att betal-
ningen blir bättre ju allvarligare misshandeln är. Man
eftersträvar därför att slå sin motståndare framför allt
i huvudet för att uppnå någonting som kallas knock-
out, vilket representerar den yttersta målsättningen
för en boxare i varje enskild match. Knockout inne-
bär, som vi alla vet, att man slår sin motståndare
medvetslös och alltså utsätter denne för en åtminstone
lindrig hjärnskada. Hjärnskadan kan också vara all-
varlig och bestående, eller åtminstone utvecklas till
det genom att slag upprepas tillräckligt ofta. Reglerna
för boxning utgör därför härmed inget hinder för grov
misshandel utan premierar tvärtom den som lyckas
försätta sin motståndare i total eller delvis medvets-
löshet.
Amatörboxningen försöker åtminstone minimera
dessa skador genom bl.a. huvudskydd. Proffsbox-
ningens regler erbjuder inget skydd mot hjärn- och
andra huvudskador, utan premierar som sagt i stället
gärningsmannen ekonomiskt.
Det här är vad proffsboxningen innerst inne
handlar om. Detta och de högst tvivelaktiga etiska
och moraliska värderingar som ligger till grund för
denna typ av organiserad misshandel är också ut-
gångspunkten för det förbud mot proffsboxning vi har
här i Sverige och som vi inte ska upphäva, utan som
vi tvärtom, tycker jag, ska vara mycket stolta över.
För mig är det otänkbart att vi ska upphäva en lag-
stiftning och tillåta att man ska kunna misshandla
människor mot betalning. Samtidigt är det så själv-
klart för oss att vi har restriktiva regler mot annan typ
av misshandel och barnaga.
Fru talman! När man betraktar vad som utgör
proffsboxningens verkliga innehåll är det lätt att se att
den inte heller kan påverka publiken i annat än förrå-
ande eller åtminstone etiskt tvivelaktig och riskabel
riktning. Det här gäller framför allt den mest påverk-
bara delen av publiken, de med de sämsta förutsätt-
ningarna till kritisk och moralisk prövning, nämligen
de unga, barnen och ungdomarna.
De signaler ett samhälle ger som tillåter denna typ
av verksamhet, framför allt ett samhälle som upphäv-
er ett förbud mot denna typ av etiskt tvivelaktig och
förråande verksamhet, ger unga människor odelat
negativa signaler och kan omöjligt påverka deras
utveckling i positiv riktning, anser jag.
I motion nr 1998/99:Kr511 har man som ett ar-
gument för proffsboxning hänvisat till att det har
funnits och sannolikt ännu finns författare som i sin
produktion har prisat och glorifierat boxningen. Jag
kan inte låta bli att replikera att det även finns och har
funnits många författare och även andra konstnärer
som har lyckats framställa t.o.m. krig och olika typer
av terrordåd i ett positivt ljus, och även på ett bra
konstnärligt sätt. För att ta ett exempel var Ernest
Hemingway en varm anhängare av tjurfäktning. Men
jag har aldrig hört att någon skulle ha använt det som
ett argument för att vi borde tillåta och införa den
typen av organiserat djurplågeri här i Sverige.
Med anledning av det och av det jag har sagt har
ni väl alla förstått att Peter Pedersen inte har hela
Vänsterpartiets riksdagsgrupps stöd för den här mo-
tionen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.