Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att det är
självklart att jag står bakom alla Moderata samlings-
partiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag
bifall till enbart reservation 1.
Beslutet som riksdagen nu ska fatta om idrottspo-
litik är ett viktigt beslut som berör många människor.
Idrott är en samhällsfunktion som är viktig för alla,
från elitidrottaren till knatteidrottaren. Detta gäller
inte minst idrott och fysisk rörelse i skolan.
En grupp medborgare som jag särskilt vill om-
nämna är våra idrottsledare. Det är många tusen per-
soner som arbetar ideellt tusentals timmar varje år.
Jag tror att vi är överens om att utan dessa ledarinsat-
ser vore vår idrott av mycket mindre omfattning och
av en helt annan karaktär. Jag vill därför inlednings-
vis rikta ett tack till alla våra idrottsledare för den
insats de gör för svensk idrott. Det gäller alla från
funktionärer och tjänstemän i Riksidrottsförbundet till
ledaren för knattelaget i bostadsområdet.
Det är viktigt för idrottens självständiga ställning
att ge idrotten och våra idrottsledare möjlighet att
fullt ut besluta om idrottens angelägenheter. Politiken
ska skapa möjligheter för idrotten, men det är idrotten
själv som ska ha ansvaret för genomförandet. Inom
idrottsrörelsen finns kunskapen, och där är det möjligt
att fatta framsynta beslut.
Fru talman! Jag kommer nu att beröra det som be-
handlas i föreliggande betänkande.
Dopning är en avart som idrotten måste komma
till rätta med. Jag har den uppfattningen att Sverige är
ett föregångsland när det gäller att bekämpa dopning-
en. Det är ytterst beklagligt att en väl fungerande
verksamhet har varit hotad på grund av att regeringen
tydligen inte tagit denna fråga på allvar, trots att såväl
idrotten som Idrottsutredningen uppmärksammat
förhållandena.
Moderata samlingspartiet och andra partier har
motionerat om att säkerställa arbetet mot dopning
med anledning av att regeringen avfärdat dopnings-
frågan på en halv sida i propositionen, med hänvis-
ning till att polisen skulle anlita expertis för att analy-
sera prover vid misstanke om brott.
Naturligtvis var det inte en framkomlig väg, och
det är bra att regeringen nu har lyssnat till idrottsrö-
relsen och motionärerna och kommit med ett förslag i
frågan.
Den senfärdighet som regeringen har visat i denna
fråga är anmärkningsvärd. Det stod redan i maj i år
klart att det måste vidtas någon åtgärd. När frågan
behandlades i kulturutskottet för några veckor sedan
fanns det inget annat att utgå från än det som en mi-
nister hade sagt på en presskonferens. Det heter där-
för i betänkandet "att kulturutskottet har erfarit" att
regeringen avser att avsätta ytterligare medel.
Av betänkandet framgår inte tydligt om det är frå-
ga om en långsiktig lösning av dopningfrågan. Mode-
rata samlingspartiet har därför tillsammans med andra
partier i ett särskilt yttrande framhållit vikten av att
denna finansiering ska vara långsiktig.
Fri talman! För att ge idrotten så stort självbe-
stämmande som möjligt är det viktigt att idrottens
egenfinansiering kan öka. Det är särskilt viktigt nu då
stödet från kommuner och landsting tycks minska.
Det kan ske genom att idrotten får större andel av
spelmarknaden och möjlighet att överta idrottshallar
liksom genom att skatteregler ses över. Jag vill dock
understryka att det även framöver måste finnas en
generös statlig finansiering som säkerställer en fort-
satt bra idrottsverksamhet i Sverige. Denna generosi-
tet var tydlig under den tid då regeringsansvaret ålåg
den borgerliga regeringen.
Fru talman! En del av idrottens egenfinansiering
kan ordnas genom ökning av idrottens andel av den
svenska spel- och lotterimarknaden. Vi ser en besvä-
rande tendens att idrottens och andra ideella organi-
sationers andel av den svenska spelmarknaden under
lång tid minskat. Eftersom spelmarknaden omsätter
mycket pengar, blir det en dramatisk minskning i
kronor räknat. Om vi anser att idrotten är viktig och
vi tycker att idrotten ska vara självständig, gäller det
att agera så att idrottens andel av spelmarknaden ökar
och inte minskar.
Det finns en skillnad mellan den nuvarande rege-
ringspolitiken och den politik som drevs före 1994.
Jag hoppas att den nu pågående Lotteriutredningen
kommer fram med förslag som går i riktning mot att
idrottens andel av den svenska spelmarknaden ökar.
Det är vidare viktigt att andelen tillåts öka på idrot-
tens villkor och att beslut i denna fråga inte i onödan
styrs av politiska överväganden. Jag ser med spän-
ning fram mot kommande förslag på detta område.
Fru talman! Det är viktigt att vi inte i detta sam-
manhang glömmer bort handikappidrottens möjlighet
att få del av spelmarknaden, såsom framhålls i motion
Kr519.
Jag beklagar att idrottsrörelsen och andra ideella
organisationer har fått vänta på utlovade pengar från
automatmarknaden. I en förstudie daterad den 8 no-
vember 1999 om spel- och lotteriverksamheten i
Sverige är riksdagens revisorer starkt kritiska till
regeringens sätt att handha denna fråga. Det är inte
rimligt att det har gått tre år innan vinstdelningssys-
temet har börjat fungera. När nu utlovade pengar till
idrotten kommer är det bra. Bättre hade naturligtvis
varit om riksdagen i sitt beslut i maj hade säkerställt
att föreningslivet skulle få tillstånden till dessa spel-
former.
Jag hoppas att den nu pågående Lotteriutredning-
en diskuterar dessa frågor förutsättningslöst med
idrottsrörelsen, så att denna och andra folkrörelser får
möjlighet att bli än större aktörer på den svenska
spelmarknaden. Jag hoppas också att det åter ska bli
möjligt att ta upp frågan om huvudmannaskapet för
automatspel. Jag ser fram emot att man ska se mera
välvilligt på ökade möjligheter för idrotten att pröva
nya lotteriformer och delta i lämpliga internationella
spelformer. Jag emotser dessutom att anslaget från
Svenska Spel säkerställs till en årlig nivå som väl
överskrider överskottet från värdeautomatsmarkna-
den.
Fru talman! Det som kanske upprör mig mest i
propositionen och i utskottets majoritetstext är att vår
elitidrott avfärdas med beteckningen underhåll-
ningsidrott. Jag tycker att detta uttryck är felaktigt.
Det är viktigt att vi i Sverige har en elitidrott som
hävdar sig väl internationellt.
Vi minns alla vår nationella stolthet när Ingemar
Stenmark och Björn Borg var i världstopp. Visst
känner vi också stolthet när vårt landslag i fotboll nu
har gått till EM-slutspel.
Våra elitidrottskvinnor och elitidrottsmän är där-
utöver goda förebilder för våra idrottare, små som
stora, att efterlikna inom idrotten och som samhälls-
medborgare. Det måste det vara fel att den seriösa
satsning som många kvinnor och män gör för att nå
eliten på internationell och nationell nivå ska föras in
under begreppet underhållningsidrott.
Det finns därtill en diskussion om att idrotten ska
svara för en ökad andel av kostnaden för övervakning
och ordningshållning vid idrottsarrangemang.
Låt mig först klara ut att det redan i dag är så att
idrottsarrangören står för dessa kostnader på idrottsa-
renan. Det tycker jag också är rätt och rimligt. Men
det är inte lika rimligt att en idrottsarrangör ska åläg-
gas att upprätthålla ordningen i samhället. Det måste
vara en uppgift för polisen dels att bedöma behovet,
dels att genomföra övervakningen och ordningshåll-
ningen. Införs en ordning där idrottsarrangören åläggs
kostnaden för detta ser jag svårigheter uppstå:
Vem ska bedöma behovet? Vem avgör om det rå-
der oenighet mellan polisen och idrottsarrangören?
När anses en insats vara avslutad?
Till detta kommer en viktig principfråga, nämli-
gen om det ska vara möjligt att "köpa" ett polisskydd
eller en polisinsats i vårt samhälle.
Fru talman! Det kan uppkomma ett läge där po-
lismyndigheten bedömer att ett insatsbehov finns. En
liten fattig klubb kanske inte har ekonomiska möjlig-
heter att uppfylla detta, vilket innebär att arrange-
manget i fråga inte kan genomföras. En stor och rik
klubb kan däremot utan vidare betala kostnaden. Vi
har alltså ett tillstånd där det går att påverka polisin-
satser.
Jag anser att den nuvarande ordningen är bra, och
samarbetet mellan idrotten och polisen bör fortsätta
att utvecklas. De oklarheter som nu råder mellan
idrotten och polisen torde vara möjliga reda ut. Detta
har enligt min uppfattning inte att göra med om en
klubb vill välja bolagsform för sin verksamhet eller
som hittills genomför den som ideell förening.
Fru talman! Vad gäller forskning inom idrottsom-
rådet anser Moderata samlingspartiet att det för id-
rotten bör finnas ett enda forskningsstödjande organ
med en tydlig och stark organisation och att det bör
disponera erforderliga medel härför. Huvudansvaret
för idrottsforskning bör mot denna bakgrund flyttas
från Centrum för idrottsforskning till en organisation
närmare idrotten, t.ex. Idrottshögskolan i Stockholm.
För att säkerställa att idrottsforskningen blir inter-
nationellt konkurrenskraftig är det av vikt att den
kompetens som finns inom idrottsforskningen tas till
vara och att idrottsforskningen inte marginaliseras.
Fru talman! Moderata samlingspartiet anser att det
är bra om stora internationella mästerskap förläggs
till Sverige. Det ökar intresset för idrotten hos hos
våra medborgare och ger Sverige ökade möjligheter
på det internationella planet. Det senare är bra för
hela samhället både vad gäller vår internationella roll
och vad gäller exportmöjligheter för våra företag.
Det har hitintills, bortsett från 1912, inte lyckats
att få olympiska spel till Sverige, men jag hoppas att
det ska bli fler ansökningar i framtiden och att det då
ska bli möjligt att få gehör för en ansökan från Sveri-
ge.
Fru talman! Nu över till idrotten i skolan. En vik-
tig uppgift för skolan är att ge alla barn och ungdomar
ett positivt budskap om motionens och den fysiska
aktivitetens betydelse, bl.a. som en allmän samhälls-
fostran. Idrottsundervisningen ska inte bara ge till-
fälle till fysisk aktivitet utan även ge tillfälle att prova
på ett brett spektrum av idrottsaktiviteter för att ge
impuls för fortsatt idrottande och fysisk aktivitet.
Ett bra sätt att genomföra detta är att samarbeta
med idrottsföreningar och våra idrottsledare. Detta
har hitintills utnyttjats dåligt. Vidare måste undervis-
ningen utformas så att fysisk aktivitet ingår som en
naturlig del i undervisningen.
För att en elitsatsning ska lyckas krävs att satsan-
de ungdomar får möjlighet till viss anpassning i sko-
lan. Det kan t.ex. gälla ett extra år i gymnasieskolan.
Detta har Moderata samlingspartiet utvecklat i ett
särskilt yttrande.
Fru talman! Jag kommer så till den s.k. TV-listan.
Det är viktigt att regering och riksdag slår vakt om
idrottens självständighet. Riksdagen behandlade tidi-
gare i år den s.k. TV-listan.
Naturligtvis borde riksdagen helt avvisat rege-
ringens förslag. Det borde vara självklart att rättighe-
ter till ett arrangemang tillhör arrangören helt och
fullt. De intäkter som idrotten får genom försäljning
av TV-rättigheter gynnar direkt barn- och ungdomsid-
rotten. Riksdagsbeslutet undanröjde de värsta avar-
terna i förslaget. Men kvar står att regeringen ansåg
och möjligen fortfarande anser att idrottsarrangemang
är eller var någon form av allmän egendom.
Kanske kan ministern i dag ge sin syn på detta.
Det vore i så fall bra och välgörande. Våra idrottsle-
dare gjorde en bra insats för att tydliggöra konsek-
venserna om förslaget fullt ut fått gehör i riksdagen.
Även detta har Moderata samlingspartiet utvecklat i
ett särskilt yttrande.
Fru talman! Vad gäller professionell boxning ef-
terlyses en utredning i reservation 16, och en del av
mina partikamrater kommer att stödja denna reserva-
tion.
Fru talman! Avslutningsvis ska jag något ta upp
idrottens beskattning. Det är viktigt att det finns tyd-
liga regler på skatteområdet för idrotten. I dag upple-
ver man att det finns brister i regelverket. Vi hoppas
att regeringen snarast återkommer med förslag som
fyller de krav som idrotten har rätt att kräva.
En del av detta är att idrotten uppfattar att det inte
finns rättvisa konkurrensförhållanden mellan idrotts-
föreningar och kommunal verksamhet. En idrottsfö-
rening som driver en idrottsplats eller en idrottshall
belastas med mervärdesskatt medan denna kostnad
inte finns om en kommun driver samma idrottshall
eller idrottsanläggning.
Det borde vidare ske en översyn av skattesystemet
för våra elitidrottare. Det är under kort tid idrotts-
utövaren har möjlighet att tjäna pengar. Med det
skattesystem som finns i Sverige blir beskattningen
orimligt hög. Många idrottsmän och idrottskvinnor
väljer att bosätta sig utomlands. Det är i och för sig
högst förståeligt. Det visar på att det är något som är
felaktigt vad gäller beskattningen av våra idrotts-
utövare.
En skattefråga som med det snaraste måste få en
lösning är mervärdesskatt vid spelarövergångar. Sker
övergången mellan klubbar som drivs som aktiebolag
är det inga bekymmer. Är däremot den klubb som tar
emot spelaren en ideell förening måste mervärdes-
skatt tas ut. Jag hoppas att denna fråga får en snar
lösning. Mer om detta finns i reservation 17.
Reklamskatten är en annan skatt som med det sna-
raste måste avskaffas. Det är en skatt som direkt
drabbar idrottens ekonomi och är felaktig ur konkur-
rensneutralitetssynpunkt. Det råder dessutom tvek-
samhet om denna skatt är förenlig med EG-rätten.
Förändring av idrottens skatteregler är ett sätt att
stärka idrottens ekonomiska förutsättningar. Menar vi
allvar med att stärka idrottens ekonomi och har en
vilja att ge idrotten så stort självbestämmande som
möjligt är det ett bra sätt att se över beskattningen av
idrotten.
Fru talman! Avslutningsvis önskar jag idrotten all
framgång. Idrotten är bra för Sverige och medborgar-
na i Sverige.