Fru talman! En av de absolut viktigaste politiska
uppgifterna är, och kommer också framöver att vara,
att försvara det gynnsamma ränteläget. En viktig
förutsättning för att detta skall vara möjligt är att vi
har balans i våra gemensamma affärer, dvs. att vi har
budgetbalans. Denna politiska uppgift blir desto vik-
tigare eftersom försvaret av det goda ränteläget är
utsatt för hot såväl från vänster som från höger på den
politiska skalan.
Det finns klara tendenser till att det nuvarande re-
geringspartiet upprepar sitt beteende från förra valrö-
relsen och utfärdar en mängd löften om utgiftsökning-
ar - löften som man i ansvarsställning sedan inte har
kunnat innehålla och som man inte heller kommer att
kunna innehålla om man skulle få chansen att försöka.
Takten i löftesgivningen synes visserligen ha av-
tagit något efter att under några månader ha uppgått
till 1-3 miljarder kronor varannan-var tredje vecka.
Risken förefaller uppenbar att löfteskarusellen tilltar
ju närmare valet vi kommer, vilket i sin tur kommer
att leda till endera av två saker. Det ena alternativet är
att löftena på samma sätt som efter förra valet korri-
geras av verkligheten, dvs. inte infrias. I så fall kom-
mer ränteläget att mera marginellt förändras i negativ
riktning. Det andra alternativet är att Socialdemokra-
terna vid ett eventuellt fortsatt regeringsinnehav verk-
ligen genomför sina vallöften om långtgående utgift-
sökningar, med förnyad obalans i statens budget och
starkt negativa ränteeffekter som följd.
Från höger består hotet i att Moderaterna, på det
sätt som Carl Fredrik Graf har beskrivit, föreslår
mycket långtgående skattesänkningar under en kort
genomförandeperiod. Det leder i sin tur också till
endera av två saker. Antingen måste dessa skatte-
sänkningar finansieras genom dramatiska utgifts-
minskningar, med bl.a. svåra sociala konsekvenser.
Eller också måste man förlita sig på s.k. dynamiska
effekter. I annat fall kommer också denna metod att
medföra en svår budgetobalans som hotar det gynn-
samma ränteläget.
Vi i Centerpartiet kommer inte att medverka vare
sig till vidlyftiga utgiftsökningar eller till oansvariga
skattesänkningar. Vi har nu mödosamt skapat balans i
våra gemensamma finanser. Vi kommer att försvara
den uppnådda balansen. Därigenom försvarar vi det
gynnsamma ränteläget. Men det ställer krav på re-
striktioner för vårt handlande framöver. Det medför
att utrymmet för såväl utgiftsökningar som skatte-
sänkningar måste skapas innan det ianspråktas. Det
utrymme som står till buds är alltså det budgetöver-
skott som annars skulle uppstå om det inte användes
endera till avbetalning på statsskulden eller till skatte-
sänkningar/utgiftsökningar.
Vår bedömning är att det kommer att finnas ett så-
dant utrymme för skattesänkningar under de följande
åren. Vi vill i första hand använda det utrymmet för
att sänka nivån på fastighetsskatten till 1,5 % näst-
kommande år. Dessförinnnan är det ytterst angeläget
att problematiken kring fastboende i s.k. attraktiva
fritidsområden har fått sin lösning med giltighet redan
för innevarande år.
Vidare tycker jag att det finns anledning att erinra
Carl Fredrik Graf om att det enligt den nya budge-
tordningen nu inte är möjligt att påverka utfallet redan
för 1998. Vi bedömer också att det under nästa man-
datperiod kommer att vara möjligt att skapa utrymme
för en sänkning av inkomstskatten för låg- och medel-
inkomsttagare genom en höjning av det s.k. grundav-
draget. Arbetsgivaravgifterna skall sänkas med tyngd-
punkt på de små företagen genom samma metod som
vi tidigare biträtt, dvs. genom en förhöjd procentsats
på en högre lönesumma än den i dag gällande.
Fåmansföretagsreglerna bör delvis avskaffas och i
övrigt förenklas. I varje fall bör under kommande
mandatperiod ett första steg tas mot en på sikt helt
avskaffad förmögenhetsskatt. Den har i dagsläget helt
spelat ut sin roll som fördelningspolitiskt instrument.
Fru talman! Avslutningsvis skall jag säga något
som är viktigt och fundamentalt. Det gäller s.k. dy-
namiska effekter. Det hävdas ofta i den förenklade
argumentationen och opinionsbildningen att dynamis-
ka effekter kan användas som finansiering av bety-
dande skattesänkningar. De dynamiska effekterna
sägs ofta uppstå t.ex. genom ökad sysselsättning till
följd av skattesänkningen och därmed minskade kost-
nader för arbetslösheten. Hittillsvarande erfarenheter
av att använda förväntade dynamiska effekter som
finansiering är inte goda.
I början av detta decennium användes dynamiska
effekter för att finansiera den omfattande skatterefor-
men. Reformen förblev klart underfinansierad. Under
förra mandatperioden genomfördes skattesänkningar
med samma bräckliga finansiering. Budgetunderskot-
tet växte. Vi tvingades låna mera. De dynamiska ef-
fekterna försenades eller uteblev.
Jag bestrider inte att dynamiska effekter uppstår i
spåren av en rätt utformad skattesänkning. Sänkt
arbetsgivaravgift utformad på samma sätt som under
de senaste åren är exempel på en skattesänkning som
kommer att ge dynamiska effekter. Men den önskade
effekten uppstår endast under förutsättning att skatte-
sänkningen är ansvarsfullt finansierad redan vid infö-
randet.
Låt oss göra ett tankeexperiment. Vi sänker skat-
ten med ett betydande antal miljarder nästa årsskifte
och finansierar merparten genom förväntade dyna-
miska effekter. Vad är det då som kommer att hända?
Jo, den till följd av skattesänkningen minskade intäk-
ten inträffar successivt fr.o.m. årsskiftet, fr.o.m.
ikraftträdandet. När inträffar då de dynamiska effek-
terna? Det är svårt att säga; i varje fall med en bety-
dande eftersläpning - säkerligen med en årslång ef-
tersläpning. Vad händer under tiden? Det vet vi nu
erfarenhetsmässigt. Vi skapar ånyo den budgetobalans
och den ökade upplåning som i sin tur leder till att
ränteläget försämras. Vi får antidynamiska effekter
som gör att några positiva nettodynamiska effekter
aldrig uppstår.
Slutsatsen blir ånyo att såväl skattesänkningar som
utgiftsökningar måste åstadkommas under restriktio-
nen att de skall rymmas inom ramen för en budget i
balans. Det är fundamentalt. Det är viktigt och det
gynnar framför allt vanliga människor. Det är en så-
dan fortsatt ansvarsfull politik som Centerpartiet
förespråkar. Det är en sådan ansvarsfull politik som vi
i Centerpartiet kommer att medverka till i samarbete
med andra partier som delar, eller som kan ansluta sig
till, detta synsätt.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2
och 11.