Herr talman! Det var inte min mening att gråta
krokodiltårar, även om det lät så. Det är ändå ett fak-
tum att vi var tämligen ensamma då och att vi hittills
har varit ganska ensamma om att diskutera skattepoli-
tikens allmänna inriktning från ett miljöperspektiv.
Jag tycker naturligtvis att det är alldeles utmärkt om
Karin Pilsäter delar min och Miljöpartiets uppfattning
att det är viktigt med skattepolitiken för att ställa om
samhället till en hållbar utveckling. Men jag är då
desto mer förvånad över att Karin Pilsäter i sitt anfö-
rande inte tar upp några sådana förslag utan talar
ensidigt om att sänka skatten på arbete. Jag vet att
Folkpartiet har väckt motioner om grön skatteväxling,
men vi ser inte så mycket av de förslagen just nu.
Sedan var det fråga om regelverket för olika dagis,
bytesringar osv. Min poäng är ju att skattesystemet i
princip lägger sig i från första kronan, det där synsät-
tet att vi är med och petar överallt. Man skall inte
behöva kliva ur det sociala skyddssystemet för att
kunna ta hand om sin egen situation. Det är inte rim-
ligt att människor hindras från att mobilisera sig själ-
va och att skaffa sig den inre styrka som gör att de
över huvud taget är beredda att söka ett jobb. Bekym-
ret i dag är att man i stort sett beskattar från första
stund.
Jag tror att vi egentligen är överens om att den här
detaljstyrningen kanske inte behövs utan att vi i stället
borde diskutera vilka regler vi skall ändra för att bli
av med de problem som det här leder till. Folk kanske
avstår från att arbeta på dagis mot en sänkt ersättning
därför att det blir en beskattning på detta, oavsett
vilken driftsform det är - det spelar ingen roll. Vad vi
menar är att man skall ha den möjligheten över huvud
taget för att stimulera medverkan i samhällsviktiga
funktioner, som t.ex. omsorg. Jag skulle kunna göra
exemplen fler. Äldreomsorg är t.ex. ett sådant område
där vi också borde stimulera till medborgardeltagan-
de. Men även där är det samma bekymmer med att
beskattningen i viss mån är ett hinder.