Herr talman! Låt mig börja med en grundläggande
fråga som jag tog upp redan i mitt förra anförande.
Tullen skall faktiskt genomföra varukontroll som är
bestämd av EU:s regler, Kenneth Kvist, Gun Hellsvik
och Michael Stjernström. Det har ingenting med
Schengen att göra.
Schengen handlar om personers rörlighet och
kontrollen av den. Det som gäller våra anslutnings-
villkor när det gäller varukontroll och tullens kontroll
av varusmuggling har inte ett dugg med Schengen att
göra. Det har med EU:s regler att göra. Jag tycker inte
att man skall blanda ihop detta i den här debatten.
Kenneth Kvist försökte säga att tullen har tagit mindre
narkotika och att det alltså skulle vara ett såll.
Dessutom är bilden ingalunda så entydig som
Kenneth Kvist menar. Tvärtom har t.ex. beslagen av
cannabis och heroin ökat under det här året. Det går
inte att dra den typen av slutsatser som Kenneth Kvist
gör i den här sakfrågan, även om den inte har med
dagens fråga att göra.
När det gäller narkotikasmuggling är en mycket
viktig fråga inom Schengensamarbetet att se till att
man ha en så stark kontroll av den typen av smugg-
ling, att man är övertygad om att man kan släppa
kontrollen vid de inre gränserna. Det är precis vad de
s.k. kompensatoriska åtgärderna handlar om. Vår
avsikt är att vid förhandlingarna kunna konstatera om
det för svensk del är tillräckligt med de kompensato-
riska åtgärder som föreligger. Schengenländerna själ-
va har nu tre månaders utvärderingstid. Det är inte så
som sades här att Frankrike plötsligt har återinfört
kontrollen. Frankrike har med den rätt man har genom
avtalet utnyttjat dessa tre månader för att behålla
gränskontroller. Sakfrågan i den förhandling som vi
skall ha med Schengenländerna handlar alltså om att
vi själva inte beslutar oss för att delta förrän vi är
övertygade om att kontrollen av narkotika är tillräck-
lig. Det är innebörden i vad jag har sagt. Detta kom-
mer riksdagen att få rikliga tillfällen att ta ställning
till, precis i den beredningsordning som vi har enligt
vår konstitution. Om de kompensatoriska åtgärderna
när det gäller narkotikasmuggling är tillräckliga för
oss ligger det i riksdagens händer att besluta. Det är
ingenting som är beslutat ännu. Det är bl.a. detta för-
handlingen skall handla om.
Kenneth Kvist har en "dubbel" inställning. Å ena
sidan vill han ge en bild av ett såll, fria möjligheter
för smugglare att komma hit över de öppna gränserna.
Å andra sidan kritiserar han Schengenländerna för att
öka graden av visering gentemot andra länder. Den
argumentationen går inte särskilt bra ihop.
Det här är ingen ny fråga för riksdagen. Det är inte
så att riksdagen inte har tagit ställning i den grundläg-
gande frågan om fri rörlighet för personer. Som jag
sade i mitt inledningsanförande tog riksdagen ställ-
ning till den grundläggande principen om rätten att
fritt bo och arbeta i andra länder redan 1989, alltså
före vår ansökan om medlemskap i EU. Då sade riks-
dagen bl.a. att vi har ett stort intresse av att den nor-
diska passkontrollöverenskommelsen samordnas med
de motsvarande system som planerades inom EG.
Man sade att de nordiska länderna ställer sig öppna
för ett samarbete för att uppnå en samordning med
dåvarande EG:s försök att göra gränserna för personer
fria. Riksdagen har uttalat sig i frågan också 1990 och
1991 och naturligtvis efter det att vår medlemskap-
sansökan först behandlades och sedan ledde till ett
fördrag som riksdagen antagit. Då debatterade man
också denna fråga. Riksdagen sade med en mycket
stor majoritet att man önskar medverka till att för-
verkliga den fria rörligheten för personer enligt
unionsfördragets artikel 7, samtidigt som vi gjorde de
två förbehåll som jag nämnde tidigare, nämligen att
personkontroller vid de inre gränserna kan avvecklas
först när de kompensatoriska åtgärderna är på plats
och endast på villkor att den nordiska passfriheten kan
bevaras. Detta har riksdagen uttryckt som ett önske-
mål för hela EU. Nu förverkligas detta för sju av de
nio gamla medlemsländerna. Finland, Danmark och
Österrike vill komma till, Storbritannien och Irland
står utanför.
Så till diskussionen om huruvida det pågår en de-
batt i denna fråga eller inte. Jag är förvånad att det
finns riksdagsledamöter som säger sig inte ha kunnat
debattera frågan. Statsministrarna underströk vid
Nordiska rådets möte i Reykjavik i ett uttalande, som
förvisso inte är hemligt, det gemensamma ansvaret för
att finna lösningar mellan Schengenkonventionen å
ena sidan och det nordiska pass- och tullsamarbetet å
den andra. Statsministrarna sade sig mot den bak-
grunden vara beredda att inleda förhandlingar med
Schengenländerna i syfte att finna en praktisk lösning
som tillgodoser såväl de nordiska ländernas som
Schengenländernas intressen.
Riksdagen har sedan i EU-nämnden två gånger
under den tid då regeringen har haft sin interna be-
redning av frågan utförligt diskuterat Schengensamar-
betet. Justitieutskottet har haft frågan uppe vid flera
tillfällen, detsamma gäller Utrikesnämnden. Detta har
alltså skett under den tid då regeringen har haft sin
interna beredning. När sedan regeringen har beslutat
sig för att avsluta den interna beredningen har rege-
ringen omedelbart gått till Utrikesnämnden och också
till EU-nämnden. Nu diskuterar vi frågan i riksdagens
kammare innan något beslut är fattat.