Herr talman! Principen om den fria rörligheten för
personer finns inskriven i Romfördraget. Den utgör en
av de s.k. fyra friheterna och är en del av regelverket
om den inre marknaden. Fri rörlighet och öppenhet är
bra för människor och knyter människor och länder
närmare varandra. Kulturellt utbyte lägger grunden
för förtroendefulla relationer. Att bryta ner hinder för
öppenhet och frihet är ett angeläget arbete.
Den fria rörligheten för personer har ännu inte
förverkligats inom EU. Orsaken är att de s.k. kom-
pensatoriska åtgärderna, som skall ersätta personkon-
trollerna vid de inre gränserna, ännu inte har genom-
förts.
Syftet med Schengenavtalet är att skynda på av-
vecklandet av personkontroller inom Europeiska
unionen. Schengenavtalet omfattar tio EU-länder,
varav sju var med när de inre gränskontrollerna för-
svann den 26 mars. De sju länder som avskaffade den
inre gränskontrollen i mars måste i stället få till stånd
en ny kontrollmetodik för tull och polis, de s.k. kom-
pensatoriska åtgärderna.
En viktig åtgärd är att få till stånd ett fungerande
internationellt samarbete. Det handlar t.ex. om utländ-
ska medborgares tillträde till Schengenområdet och
om polissamarbete över gränserna, t.ex. informa-
tionsutbyte, rätten att följa efter och gripa brottslingar
över gränserna och förstärkt kontroll av persontrafi-
ken för att hindra olaglig import av narkotika och
narkotiska läkemedel.
Men arbetet med att få de kompensatoriska åtgär-
derna att fungera kommer att ta tid. Arbetet sker inom
ramen för det mellanstatliga samarbetet inom EU:s
tredje pelare. Konventionen om ett europeiskt infor-
mationssystem, EIS, som bl.a. skall ansvara för en s.k.
spärrlista för vissa utländska medborgare är endast
under utarbetande. Detsamma gäller för Europolkon-
ventionen, dvs. konventionen om polisiärt samarbete.
I samband med förhandlingarna om medlemskap i
Europeiska unionen förklarade Sverige att vi önskar
medverka till att förverkliga den fria rörligheten för
personer. Samtidigt gjorde vi, liksom även Norge och
Finland, två förbehåll. Personkontrollerna vid de inre
gränserna kan avvecklas först när de kompensatoriska
åtgärderna är på plats och endast på villkor att den
nordiska passfriheten bevaras.
Frågan är dock om ett fullt medlemskap i Scheng-
ensamarbetet är rimligt innan de kompensatoriska
åtgärderna för att bl.a. motverka narkotikasmuggling
är klara. Kristdemokraterna anser inte det. För att
komma i ett förhandlingsläge om den nordiska
passunionen och de kompensatoriska åtgärderna kan
det vara motiverat att, i likhet med Danmark och
Finland, ansöka om observatörsskap i Schengen-
samarbetet. Observatörsskap innebär dock en inrikt-
ning på fullt medlemskap.
I själva formfrågan angående ansökan anser jag att
det var olyckligt att regeringen uttalade sin vilja att
söka observatörsskap i Schengensamarbetet vid en
tidpunkt då riksdagen och partierna har små möjlighe-
ter att få till stånd en debatt i frågan innan ansökan
lämnas in. Det kan nämligen ge det intrycket att rege-
ringen har någonting att dölja och skapar i sin tur
osäkerhet.
Det är ynkligt att inte riksdagen fått rejäla möjlig-
heter att debattera Schengenavtalet. Regeringen borde
ju ha intresse av att förankra efter bristen på tidigare
förankring beträffande EU. Regeringen verkar inte att
ha tagit lärdom av detta och förstått vikten av en bred
och öppen debatt innan ansökan lämnas in.
I en svensk ansökan måste det göras klart att ett
medlemskap i Schengensamarbetet bygger på att de
kompensatoriska åtgärderna, i form av bl.a. ett för-
stärkt yttre gränsskydd, myndighetssamverkan och
tillgång till spaningsregister, är tillräckliga för att
tillgodose också våra behov och krav.
De rapporter som når oss om hur samarbetet har
fungerat hittills är inte uppmuntrande. I Frankrike har
gränskontrollerna återinförts, och vid många av
Schengenstaternas inre gränser har situationen återgått
till den som rådde före den 26 mars när överenskom-
melsen började tillämpas. Det visar tydligt att de
åtgärder som har vidtagits inte bedöms tillräckliga.
Schengenavtalet blir ett slag i luften om inte de kom-
pensatoriska åtgärderna införs och om man inte kan
lösa frågorna om en demokratisk och rättslig kontroll.
Beträffande de rättsliga kontrollerna har förslag förts
fram om att EG-domstolen borde anförtros kontrollen
av avtalet och bl.a. lösa tolkningstvister.
Schengenländerna har beslutat att utvärdera de
kompensatoriska åtgärderna efter de tre första måna-
derna, vilket inträffar i sommar. Detta material blir ett
underlag i Sveriges förhandlingar med Schengenlän-
derna.
Utöver de krav som Sverige ställer på internatio-
nellt samarbete har vi ett stort eget ansvar för gräns-
kontrollen vid Sveriges gränser. Det är tragiskt att
Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet har
drivit igenom en minskning med 750 årsarbetskrafter
inom tullen. I dagarna får flera hundra tulltjänstemän i
Sverige besked om uppsägning.
Samtidigt kan man konstatera att Tyskland, som är
ett Schengenland, förstärker tullens resurser i stället
för att minska dem. Vidare har man infört s.k. mobila
kontrollgrupper, MKG, med mycket gott resultat. Jag
upplever att vi har mycket att lära av Tyskland beträf-
fande arbetet mot narkotikan. Det vore mycket olyck-
ligt om majoriteten i riksdagen först efter en tid inser
att det var fel att tvinga tullen till uppsägningar av
personal. Vid en senare tidpunkt kan flera kompetenta
tulltjänstemän ha fått andra jobb, och det tar tid att
bygga upp ny kompetens.
Jag vill mot bakgrund av att tullen förstärks i Eu-
ropa fråga statsrådet Mats Hellström om regeringen
har noterat detta och om regeringen dragit några slut-
satser för svenskt vidkommande.
Smugglare söker den svagaste kontrollpunkten.
Vid en nedtrappad kontroll vid Sveriges inre gränser
mot EU torde man kunna förvänta sig att t.ex. amfe-
taminkurirer österifrån väljer att ta vägen via Dan-
mark och Tyskland för att nå sina mål i Skandinavien.
Det bör framhållas att 89 % av all införd narkotika i
Sverige kommer från ett annat EU-land. Det innebär
att Sverige måste ha en mycket god gränskontroll vid
såväl inre som yttre gräns.