Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Debatt om Schengenavtalet

KENNETH KVIST (v), 1995-06-14 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! De föregående talarna har i stor ut-

sträckning lagt väldigt stor tonvikt vid de positiva

sakerna med Schengenavtalet, dvs. att det handlar om

fri rörlighet för personer och avskaffande av passen.

Man har, tycker jag, negligerat de problem som finns

med avtalet.

Redan när avtalet var knappt två månader gam-

malt hade t.ex. Frankrike återinfört gränskontrollerna

mot alla Schengenländer, och den franske inrikesmi-

nistern har i helgen i intervjuer i franska tidningar sagt

att kontrollerna måste vara kvar ytterligare minst sex

månader.

Sverige har efter väldigt kort tid som medlem i

EU sällat sig till de länder som vill avskaffa de interna

gränskontrollerna fortare än vad EU vill i och med att

regeringen har deklarerat sin avsikt att ansöka om

observatörsskap som syftar till medlemskap i Scheng-

en. Detta är något annorlunda än vad man sade i folk-

omröstningskampanjen.

Självklart skall gränskontrollen mot knark vara

kvar, skrev bl.a. vice statsministern i ett brev till lan-

dets alla kvinnor för att förmå dem att rösta ja. I pro-

positionen inför EU-medlemskap stod det: Tullens

befogenheter behålls tills vidare vid inre gräns när det

gäller att utföra stickprovskontroller för att hindra

olaga införsel av narkotika, vapen, m.m. Men nu,

efter mindre än sex månaders EU-medlemskap, skall

vi ansluta oss till ett avtal, som i och för sig inte har

direkt med EU att göra, om det "gradvisa avskaffan-

det av kontroller vid de gemensamma gränserna".

Fakta är att redan under de första fyra månaderna

av EU-medlemskapet har tullens försämrade befo-

genheter lett till en 30-procentig minskning av antalet

knarkbeslag jämfört med samma period tidigare år.

Nu skall dessutom antalet tullare minskas med nästan

en fjärdedel och gränskontrollen slopas med många

länder som har en uttalat knarkliberal politik.

Eftersom regeringen har bestämt sin linje har vi

från Vänsterpartiet begärt denna debatt för att frågan

åtminstone i någon mån skall bli genomlyst. Det är

bra att debatten har kommit till stånd. Det är inte så

att Schengen är ett steg mot en gränslös värld som vi

eftersträvar. Snarare är det ett sätt att bygga en högre

mur kring en del av Europa.

Mellan de nordiska staterna har vi öppna gränser,

och det är någonting som vi alla sätter värde på. Det

har fungerat mycket bra. Det har varit mellan länder

med likartade förhållanden med mycket av gemensam

historia och därmed gemensam rättslig och institutio-

nell tradition. Men med Schengenavtalet blir det nå-

gonting annat.

Schengenavtalet innebär att vi skall ha gemensam

gräns med stater som har olika traditioner och politik

på relevanta områden. Vi skall helt slopa gränskon-

trollen mot knarkliberala länder som Nederländerna,

varifrån t.ex. en mycket stor del av allt amfetamin i

Sverige kommer. Vi anpassar oss automatiskt till ett

system för att bestämma vilket land som skall avgöra

en asylansökan och frånträder därmed vårt ansvar

enligt FN:s flyktingkonvention att ingen utan person-

lig prövning sänds till förföljelse.

Schengensystemets logik kräver mer likformighet

vid behandling av den yttre gränsen. Det blir en stark

press mot en harmoniserad visum- och asylpolitik.

Två länder som har undertecknat avtalet i Schengen -

Italien och Grekland - får t.ex. ännu inte vara med,

därför att de anses ha en för dålig yttre gränskontroll.

Flera instanser, däribland Europarådet, EU-

parlamentet och FN:s flyktingkommissariat, ifrågasät-

ter om inte Schengenavtalet egentligen urholkar asyl-

rätten. De gör alltså en helt annan bedömning än den

svenska regeringen. En gemensam asylpolitik kan nog

diskuteras. Men för närvarande är tendensen att man

anpassar reglerna efter den mest restriktiva politiken.

Därmed är Schengenavtalet ett slag mot människor på

flykt undan förtryck.

Enligt uppgift kommer ett Schengenmedlemskap

att innebära att vi också får anpassa oss till en lista på

115 länder som Sverige skall ha visum mot. Innebär

detta inte en ökning av antalet länder som vi kommer

att kräva visum mot? Är det verkligen att öppna grän-

serna att på detta sätt gå in i ett samarbete som inne-

bär visumtvång till fler länder? Jag tror tvärtom att det

är att skapa fler gränser och resa högre murar kring

Europa.

Debatten

Hämtad sida: 21

21 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KENNETH KVIST (v): Debatt om Schengenavtalet (1995-06-14) — PRESS0