Fru talman! Det allt överskuggande motivet till att
vårt land skall föra en generös, tydlig och uthållig
flyktingpolitik - numera kallad migrationspolitik - är,
anser vi kristdemokrater, moraliskt. Vi har en plikt att
bistå människor i nöd, en plikt att visa barmhärtighet.
Den plikten grundas i sin tur på människolivets
okränkbarhet och alla människors lika värde. Flyk-
tingpolitiken skall helt enkelt vila på kristna och hu-
manistiska värderingar.
Både Gustaf von Essen och Sigge Godin har i sina
huvudanföranden anslutit sig till denna åsikt som jag
uttryckt i vår reservation nr 1. Samtidigt har deras
replikrunda om detta visat hur olika man ändå kan se
på saken. Min kommentar är att detta aldrig får stanna
vid vackra ord utan måste tåla verklighetens prövning.
För att klara verklighetens prövning krävs ett förhåll-
ningssätt som utmärks av värme, empati och fasthet.
Det kan väldigt kort uttryckas som att man bör ha ett
varmt hjärta och en fast hand. Det kommer man långt
med, även i andra sammanhang.
Fru talman! Viljan till insatser för utsatta männi-
skor kan utsättas för påfrestningar av olika slag. Det
har vi sett under 1990-talet i vårt land. När människor
drabbas av långtidsarbetslöshet och ekonomiska pro-
blem eller när människor ser konsekvenserna av ned-
dragningar inom skola, vård och omsorg ligger ibland
frestelsen till enkla lösningar nära. Det kan vara att
strypa flyktingmottagandet för att minska offentliga
kostnader och konkurrens om jobben.
Men även när opinionsundersökningar visar på
höga procenttal till stöd för påståendet att Sverige bör
ta emot färre flyktingar har vi en skyldighet att påver-
ka opinionen. Vi måste bidra till att upprätthålla de
grundvärden som den svenska demokratin bygger på.
Vi skall sträva efter att stärka - inte försvaga - viljan
till insatser för utsatta människor på flykt. Det är
anledningarna till flykt som skall bekämpas och mot-
verkas - inte flyktingarna.
Fru talman! Samarbetet med andra stater i de här
frågorna är viktigt. Vi kristdemokrater anser att asyl-,
viserings- och invandringspolitik är viktiga gräns-
överskridande politikområden. Särskild betydelse
kommer EU-samarbetet att få till följd av Amsterdam-
fördraget. I det förs dessa frågor in under första pela-
ren.
Men vi anser att en framtida gemensam flykting-
politik som upprättar minimiregler aldrig får accepte-
ras av Sverige om den hindrar oss från att ha en gene-
rös nationell hållning till flyktingmottagandet. Med
den reservationen anser vi att det är bra och nödvän-
digt med samarbetsinitiativ inom asylpolitiken. Det är
viktigt att samtliga EU-länder tar sitt ansvar i fördel-
ningen av flyktingströmmar.
Vi kristdemokrater anser att Sverige dessutom bör
verka för att rätten till asyl införs i Europarådets kon-
vention om mänskliga rättigheter. Det skulle innebära
ett näst intill alleuropeiskt ansvarstagande för asylsö-
kande. Det skulle också innebära att medlemsländer-
nas praxis kunde prövas av Europadomstolen för
mänskliga rättigheter.
Det är viktigt att bara myndighetspersoner åläggs
myndighetsutövning. Vi kristdemokrater kan därför
inte acceptera att reseföretag tvingas att utföra myn-
dighetsuppdrag i form av ingående granskning av
asylsökandes resehandlingar. Följaktligen avvisar vi
sanktioner mot sådana företag och reserverar oss på
den punkten.
Fru talman! Enligt kristdemokratisk uppfattning är
det oacceptabelt att familjer splittras vid avvisning
eller utvisning. Vi förordar därför att utvisnings- och
avvisningsbeslut som leder till familjesplittring skall
inhiberas såvida inte synnerliga skäl föreligger och
talar mot detta.
Vår familjesyn gör också att vi är kritiska till den
nuvarande restriktiva viseringspraxisen vid släktbe-
sök. En mer human och generös praxis skulle innebä-
ra att många anhöriga inte skulle känna sig tvingade
att ansöka om uppehållstillstånd för att besöka sina
släktingar i Sverige. Utskottet har tidigare behandlat
liknande krav och då gjort vissa uttalanden till förmån
för en generös praxis som man ansett tillgodosett de
framförda kraven. I det här betänkandet hänvisas bara
till dessa tidigare uttalanden, och utskottet menar att
man nu vidhåller den uppfattningen. Men det är ett
par år sedan uttalandena gjordes, och de har uppen-
barligen inte haft någon verkan. Utskottet borde där-
för ha markerat den punkten kraftfullare i detta betän-
kande.
Fru talman! Vi kristdemokrater anser att det är
orimligt att en asylsökande skall kunna vänta på be-
sked i nästan obegränsad tid. Huvudregeln bör vara
att en avvisning inte sker efter det att en sökande
vistats i landet mer än fyra år. Vi kristdemokrater
anser att den huvudregeln bör gälla även om flykting-
en gömt sig.
Beslut om avvisning eller utvisning enligt utlän-
ningslagen kan komma i konflikt med lagen om vård
av unga, LVU. Vi anser att hänsynen till barnets bästa
kräver att LVU-vård ges företräde om en sådan kon-
fliktsituation uppstår. Det innebär att socialnämnden
måste ge sitt medgivande innan barnet kan avvisas
eller utvisas.
Fru talman! Två flerpartimotioner tar upp situatio-
nen för två folkgrupper som motionärerna anser bör få
uppehållstillstånd i Sverige. Det gäller dels kosovoal-
baner, dels personer från Iran. Flyktingar som tvingas
återvända till Kosovo lever under mycket svåra för-
hållanden och utsätts för risker som förföljelse och
trakasserier. Dessa bör få stanna i Sverige. Det rör sig
om 2000-3000 personer. De har nu levt i Sverige
under lång tid, och situationen i Kosovo ter sig
mycket osäker under överskådlig tid. Vi borde kunna
vara mycket generösa mot denna grupp.
De som flytt från Iran av religiösa eller politiska
skäl bör också få stanna i Sverige - det bör sägas klart
och tydligt. Vid en återkomst skulle de utsättas för
avsevärd fara att drabbas av dödsstraff, kroppsstraff,
tortyr eller annan inhuman behandling.
Fru talman! Det är mycket tillfredsställande, som
också andra talare har tagit upp, att ett enigt utskott
ställt sig bakom ett motionsyrkande från min läns-
bänkskollega Sten Tolgfors. Det är ett mycket öm-
mande fall som ligger bakom motionen. Jag skall inte
ta upp tid att beröra det mer eftersom Sten Tolgfors
satt upp sig på talarlistan.
Som kristdemokrat känner jag stor sympati för en
hel del av de krav och synpunkter som i övrigt fram-
förs i motioner och reservationer, även där jag inte
formellt är med. När det gäller utlänningslagen accep-
terade vi kristdemokrater en del av de ändringar som
det beslutades om under hösten 1996. Men vi är fort-
satt starkt kritiska till borttagandet av sista-länken-
bestämmelsen, liksom till insnävningen av anhörigbe-
greppet, som leder till en åtstramning av anknyt-
ningsinvandringen.
När det gäller förföljelse på grund av kön eller
homosexualitet hemställer reservanterna om bifall till
tre motionsyrkanden. Jag ställer mig bakom ett av
kraven, nämligen yrkande 4 i motion 1997/98:Sf13.
Den innebär ett uppdrag till Invandrarverket att inleda
ett arbete med att ta fram riktlinjer med avseende på
den nya bestämmelsen i utlänningslagen. Det är när-
mast självklart att så skall ske.
Vi kristdemokrater har avstått från motionsyrkan-
den och medverkan i reservationer som rör frågor som
är under utredning. Vår förhoppning är naturligtvis att
dessa skall lösas i utredningen på allra bästa sätt.
Annars kommer vi självfallet att framföra våra syn-
punkter och krav när det blir behandling i riksdagen
så småningom.
Fru talman! Med detta vill jag markera att vi står
bakom alla våra reservationer. Men jag yrkar bifall
endast till reservationerna 19, 20 och 28.