Fru talman! Birgitta Wichne gör en beskrivning
som inte verkar fullt trovärdig i ljuset av den debatt
som vi har haft här tidigare i dag. Hon säger att den
nationella handlingsplanen är välvilligt formulerad
men att den inte innehåller något konkret.
Jag har tidigare försökt att exemplifiera massor av
konkreta saker. Jag skall nu peka på ett par saker som
är oerhört konkreta, Birgitta Wichne.
Den första gäller mer pengar till kommuner och
landsting i form av ökat statsbidrag och mer pengar
för att bygga ut äldreboendet. Jag vet inte vad som
kan gå snabbare och vara mera konkret än just detta,
att kommunerna får möjlighet att anställa mer perso-
nal och att bygga ut det boendet.
Om man skulle göra en välvillig tolkning av den
skiss till regeringsprogram som de tre borgerliga
partierna har gjort tar det i alla fall någon tid innan
den har fått ett sådant genomslag att skattemedlen till
kommunerna har ökat på det sätt som statsbidragen
motsvarar. Så om man är angelägen om att någonting
skall ske snabbt kan man inte komma fortare fram än
om man tillämpar den socialdemokratiska modellen,
Birgitta Wichne.
Jag vill också ställa en fråga. I reservation nr 1
står det: Den enskilde skall kunna välja hemtjänstper-
sonal. Det skall vara möjligt att anställa en granne
eller anhörig efter samma avgift som gäller för den i
övrig hemtjänst.
Två meningar längre fram står det: Personalen in-
om äldrevården måste ges den status som följer bl.a.
av gedigen utbildning och fortbildning.
Kan man göra sannolikt, Birgitta Wichne, att
grannar och anhöriga har den utbildning och får den
fortbildning som innebär att man ger äldrevården
status?