Fru talman! Jag ber Ewa Larsson läsa igenom
propositionen och betänkandet. Det hon tar upp är en
sammanfattande text i en ruta, där man i stället för att
ta med alla dessa förutsättningar skriver "vissa förut-
sättningar". Man måste läsa lagtexten. Där framgår
det klart vad som avses. Man behöver inte sväva i
något som helst tvivelsmål på den punkten. Jag kan
hjälpa Ewa Larsson att läsa detta sedan, så reder vi ut
detta.
Jag är inte en anhängare av att öppna upp för
målinriktad reklam för barn - inte heller vår minister
Marita Ulvskog. Hon har gång efter annan i den eu-
ropeiska gemenskapen slagits för att hålla den delen
av familjelivet fri från reklam därför att barn är
oskyddade och - menar många - mer lättmanipulera-
de av reklambudskap.
Det finns däremot de i Europa som inte tycker så,
som har en helt annan syn och som dessutom tycker
att det är en helt orimlig ståndpunkt som Sverige har.
Men så länge vi har en bred majoritet i den här kam-
maren för att reklam riktad mot barn inte ska vara
tillåtet menar jag att det inte heller finns någon anled-
ning att tro att vare sig den här regeringen eller någon
annan regering inom överskådlig tid kommer att låta
våra markbundna kanaler tillverka sådan reklam. Den
oron tror jag är helt obefogad, i alla fall på grundval
av den här propositionen.
Marita Ulvskog har dessutom inför kammaren, in-
för interpellanter och frågeställare här i talarstolen
gång efter annan redogjort för den svenska stånd-
punkten.
Däremot måste jag säga att Miljöpartiet också
måste ta en diskussion med alla dem som tillåter att
satellitkanalerna står på hela dagarna i hemmen. Vi
måste föra en dialog i det svenska samhället om vad
reklamen är till för. Den har alltså avigsidor. Den
träffar ibland barn och andra väldigt hårt. Dessutom,
fru talman, är jag betydligt mer rädd för det överdriv-
na actionvåldet än för reklamen.