Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Trafikpolitikens inriktning

ELISA ABASCAL REYES (mp), 1995-03-29 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Riksdagens ledamöter har i dag att ta

ställning till trafikutskottets betänkande om trafikpo-

litikens inriktning. För dem som förväntat sig ett

betänkande där man lyckats absorbera alla de idéer

som faktiskt flödar i samhället är det en stor besvikel-

se att läsa betänkandet. Det är nästan med en viss

aktning man måste konstatera majoritetens förmåga

att vägra anpassa sig och anamma nytt tänkande.

Politiskt mod är också därmed uteslutet ur bilden. För

oss miljöpartister blir betänkandet en tråkig påminnel-

se om förlegat trafiktänkande, som fortfarande domi-

nerar.

Med denna inledning hoppas jag att det framgår

att Miljöpartiets syn på trafikpolitiken står i radikal

motsats till majoritetens.

Trafiken, dvs. kommunikationerna, är en faktor

som har avgörande betydelse i vårt samhälle. Bra

kommunikationer - såväl verbala, auditiva och visibla

som fysiska - ger människor frihet. Frihet är en

grundsten för livskvalitet. Jag, liksom många andra,

känner att bilexemplet har ett visst berättigande. Det

är en frihet för individen att kunna förflytta sig. Ändå

finns det anledning att ifrågasätta bilexemplet. Jag

återkommer senare till det.

Trafiken, kommunikationerna, är som sagt mycket

viktiga och inverkar på flera sätt i våra liv och i vårt

samhälle. Trafiken skapar möjligheter för näring och

handel. Kommunikationernas väsentlighet i olika

sammanhang är mångfasetterad och kanske svår att få

ett grepp om i ett helhetsperspektiv, något som det

nya tänkandet kräver - dvs. ett globalt perspektiv.

Jag har full förståelse för att det så här på mor-

gonkvisten kan vara litet svårt att sätta t.ex. länstrafi-

ken i Älvsborgs län i samband med växthuseffekten

och den klimatkonvention som nu är aktuell. Men det

tänkandet är nödvändigt. Vi hoppas att det så små-

ningom kommer.

Problemet med förlegade kommunikationssystem

och transportsätt är ganska allvarligt, därför att dessa

är så att säga mycket djupt fundamenterade i vårt

samhälle. Ta t.ex. flyget. Dess främsta fördel skulle

jag vilja säga är tidsvinsten. Den största nackdelen

med flyget är att det är väldigt ineffektivt energimäs-

sigt och ger mycket stora utsläpp. Detta skulle behöva

mätas per person eller kilo. Därmed blir bilden ganska

tydlig.

Sjöfarten är däremot mycket energieffektiv men

står får mycket stora utsläpp av t.ex. kväveoxider,

svaveloxider och kolmonoxider.

Det välbekanta tåget är ett av de renaste transport-

sätt som vi känner till. Men tågtrafiken är en väldigt

kapitalintensiv verksamhet som med stor svårighet

bär sina kostnader.

Bilismen ger svåra konsekvenser för vårt samhäl-

le. Problemet är inte en bil. Problemet är inte heller

tusen, tiotusen eller en miljon bilar. Problemet är flera

hundra miljoner bilar. Det är så samhället ser ut i dag.

Vi lever i ett bilsamhälle. Frågan är hur mycket det

skall inverka för att vi skall förändra förhållandet.

Är det en naturlag att bilismen skall öka eller inte?

Somliga säger att det är det. Jag och många med mig

säger att det inte är det. Jag tror att det gäller att skapa

förutsättningar för en gynnsam utveckling för mil-

jövänligare transportsätt.

Vi vet att en ökning av bilismen inte är naturlags-

bunden. Det är inte så att det bara kommer att bli en

massa bilar, utan det är fråga om en medveten påver-

kan. Ett exempel på detta är just de industristöd som

pumpades in i bilindustrin i EU på 80-talet, då efter-

frågan på personbilar faktiskt sjönk. Tänk om man

hade tagit till vara den naturliga marknadssituationen

med en minskad efterfrågan i stället för att arbets-

marknadspolitiskt och regionalpolitiskt satsa på ett

miljödåligt transportsätt.

Att en bil ger frihet för en person håller jag med

om. Jag tycker själv att det kan vara ganska roligt att

åka bil. Men ett bilsamhälle är ett gissel för kollekti-

vet, och det måste vi utgå ifrån. Det är ett gissel för

dem som vi delar planeten med.

Om det är någon i sittande församling som tror att

vi miljöpartister vill förbjuda alla bilar och flygplan

och att norrlänningar skall cykla till Stockholm i alla

väder, så kan vi genast lugna er. Vi förstår att ett

väldigt nytt tänkande kan leda till missförstånd och

extrema slutsatser. Vi har inte heller alla lösningar på

problemen, men vi har en del lösningar. För detta

krävs en medveten strategi. Vi menar att det är av

yttersta vikt att man verkligen har en medveten pla-

nering som absolut gynnar miljövänliga transportsätt.

För detta kan inte bilsamhället vara en förutsättning.

Man måste satsa på de rena transportmöjligheterna

och medvetet satsa på ekonomisk styrning. Som

medlem i EU har Sverige en viktig uppgift att delta i

den gemensamma trafikplaneringen.

Dessutom är det viktigt att inte bara centralisera,

för centralisering innebär också trafikproblem. Därför

är det viktigt att stärka de regioner som i dag är väl-

digt svaga. Trafikstockningar och överbelastning är

inte de allvarligaste problemen. Avsaknaden av alter-

nativ är ett lika viktigt problem. Därför vill vi i Miljö-

partiet se en jämn regionalpolitisk fördelning av sats-

ningarna, så att inte satsningarna bara koncentreras till

storstäderna. Vi ser nämligen styrd centralisering som

något ganska negativt.

Kommunikationer är som sagt något väldigt posi-

tivt, men frågan är hur de utformas. Vi anser inte att

utskottets betänkande bjuder på några nydanande

idéer eller på något verkligt bevis på att det kommer

att ske en förändring i trafikpolitiken till ett mer mil-

jövänligt transportsystem.

Det är uppenbart att många enskilda länder inom

EU, som t.ex. Sverige, genomför enstaka åtgärder.

Tyskland har t.ex. ett väldigt bra subventionssystem

för elbilar osv. Frankrike har snabbtåg, vars mil-

jövänlighet man i och för sig kan ifrågasätta. Men det

är inte enskilda miljöåtgärder som skapar de viktiga

förändringarna, utan det är en helhetssyn, något vi

definitivt saknar i betänkandet. Vi tycker inte att man

har råd att vänta på Kommunikationskommitténs

betänkande. Vi kan helt enkelt inte vänta i två år på

att det skall hända något, som Karl-Erik Persson sade.

Vi måste ha politiskt mod att förändra i dag. Annars

kommer det att gå mycket dåligt.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation nr 4.

Debatten

Hämtad sida: 26

26 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ELISA ABASCAL REYES (mp): Trafikpolitikens inriktning (1995-03-29) — PRESS0