Herr talman! Riksdagens ledamöter har i dag att ta
ställning till trafikutskottets betänkande om trafikpo-
litikens inriktning. För dem som förväntat sig ett
betänkande där man lyckats absorbera alla de idéer
som faktiskt flödar i samhället är det en stor besvikel-
se att läsa betänkandet. Det är nästan med en viss
aktning man måste konstatera majoritetens förmåga
att vägra anpassa sig och anamma nytt tänkande.
Politiskt mod är också därmed uteslutet ur bilden. För
oss miljöpartister blir betänkandet en tråkig påminnel-
se om förlegat trafiktänkande, som fortfarande domi-
nerar.
Med denna inledning hoppas jag att det framgår
att Miljöpartiets syn på trafikpolitiken står i radikal
motsats till majoritetens.
Trafiken, dvs. kommunikationerna, är en faktor
som har avgörande betydelse i vårt samhälle. Bra
kommunikationer - såväl verbala, auditiva och visibla
som fysiska - ger människor frihet. Frihet är en
grundsten för livskvalitet. Jag, liksom många andra,
känner att bilexemplet har ett visst berättigande. Det
är en frihet för individen att kunna förflytta sig. Ändå
finns det anledning att ifrågasätta bilexemplet. Jag
återkommer senare till det.
Trafiken, kommunikationerna, är som sagt mycket
viktiga och inverkar på flera sätt i våra liv och i vårt
samhälle. Trafiken skapar möjligheter för näring och
handel. Kommunikationernas väsentlighet i olika
sammanhang är mångfasetterad och kanske svår att få
ett grepp om i ett helhetsperspektiv, något som det
nya tänkandet kräver - dvs. ett globalt perspektiv.
Jag har full förståelse för att det så här på mor-
gonkvisten kan vara litet svårt att sätta t.ex. länstrafi-
ken i Älvsborgs län i samband med växthuseffekten
och den klimatkonvention som nu är aktuell. Men det
tänkandet är nödvändigt. Vi hoppas att det så små-
ningom kommer.
Problemet med förlegade kommunikationssystem
och transportsätt är ganska allvarligt, därför att dessa
är så att säga mycket djupt fundamenterade i vårt
samhälle. Ta t.ex. flyget. Dess främsta fördel skulle
jag vilja säga är tidsvinsten. Den största nackdelen
med flyget är att det är väldigt ineffektivt energimäs-
sigt och ger mycket stora utsläpp. Detta skulle behöva
mätas per person eller kilo. Därmed blir bilden ganska
tydlig.
Sjöfarten är däremot mycket energieffektiv men
står får mycket stora utsläpp av t.ex. kväveoxider,
svaveloxider och kolmonoxider.
Det välbekanta tåget är ett av de renaste transport-
sätt som vi känner till. Men tågtrafiken är en väldigt
kapitalintensiv verksamhet som med stor svårighet
bär sina kostnader.
Bilismen ger svåra konsekvenser för vårt samhäl-
le. Problemet är inte en bil. Problemet är inte heller
tusen, tiotusen eller en miljon bilar. Problemet är flera
hundra miljoner bilar. Det är så samhället ser ut i dag.
Vi lever i ett bilsamhälle. Frågan är hur mycket det
skall inverka för att vi skall förändra förhållandet.
Är det en naturlag att bilismen skall öka eller inte?
Somliga säger att det är det. Jag och många med mig
säger att det inte är det. Jag tror att det gäller att skapa
förutsättningar för en gynnsam utveckling för mil-
jövänligare transportsätt.
Vi vet att en ökning av bilismen inte är naturlags-
bunden. Det är inte så att det bara kommer att bli en
massa bilar, utan det är fråga om en medveten påver-
kan. Ett exempel på detta är just de industristöd som
pumpades in i bilindustrin i EU på 80-talet, då efter-
frågan på personbilar faktiskt sjönk. Tänk om man
hade tagit till vara den naturliga marknadssituationen
med en minskad efterfrågan i stället för att arbets-
marknadspolitiskt och regionalpolitiskt satsa på ett
miljödåligt transportsätt.
Att en bil ger frihet för en person håller jag med
om. Jag tycker själv att det kan vara ganska roligt att
åka bil. Men ett bilsamhälle är ett gissel för kollekti-
vet, och det måste vi utgå ifrån. Det är ett gissel för
dem som vi delar planeten med.
Om det är någon i sittande församling som tror att
vi miljöpartister vill förbjuda alla bilar och flygplan
och att norrlänningar skall cykla till Stockholm i alla
väder, så kan vi genast lugna er. Vi förstår att ett
väldigt nytt tänkande kan leda till missförstånd och
extrema slutsatser. Vi har inte heller alla lösningar på
problemen, men vi har en del lösningar. För detta
krävs en medveten strategi. Vi menar att det är av
yttersta vikt att man verkligen har en medveten pla-
nering som absolut gynnar miljövänliga transportsätt.
För detta kan inte bilsamhället vara en förutsättning.
Man måste satsa på de rena transportmöjligheterna
och medvetet satsa på ekonomisk styrning. Som
medlem i EU har Sverige en viktig uppgift att delta i
den gemensamma trafikplaneringen.
Dessutom är det viktigt att inte bara centralisera,
för centralisering innebär också trafikproblem. Därför
är det viktigt att stärka de regioner som i dag är väl-
digt svaga. Trafikstockningar och överbelastning är
inte de allvarligaste problemen. Avsaknaden av alter-
nativ är ett lika viktigt problem. Därför vill vi i Miljö-
partiet se en jämn regionalpolitisk fördelning av sats-
ningarna, så att inte satsningarna bara koncentreras till
storstäderna. Vi ser nämligen styrd centralisering som
något ganska negativt.
Kommunikationer är som sagt något väldigt posi-
tivt, men frågan är hur de utformas. Vi anser inte att
utskottets betänkande bjuder på några nydanande
idéer eller på något verkligt bevis på att det kommer
att ske en förändring i trafikpolitiken till ett mer mil-
jövänligt transportsystem.
Det är uppenbart att många enskilda länder inom
EU, som t.ex. Sverige, genomför enstaka åtgärder.
Tyskland har t.ex. ett väldigt bra subventionssystem
för elbilar osv. Frankrike har snabbtåg, vars mil-
jövänlighet man i och för sig kan ifrågasätta. Men det
är inte enskilda miljöåtgärder som skapar de viktiga
förändringarna, utan det är en helhetssyn, något vi
definitivt saknar i betänkandet. Vi tycker inte att man
har råd att vänta på Kommunikationskommitténs
betänkande. Vi kan helt enkelt inte vänta i två år på
att det skall hända något, som Karl-Erik Persson sade.
Vi måste ha politiskt mod att förändra i dag. Annars
kommer det att gå mycket dåligt.
Med detta vill jag yrka bifall till reservation nr 4.