Herr talman! Trafikutskottets betänkande om tra-
fikpolitikens inriktning präglas, som Sivert Carlsson
sade, av en ganska stor samsyn.
Det är bra att en kommitté äntligen tillsatts för att
se över 1988 års trafikpolitiska beslut. Det har vi
krävt under lång tid, men ingen har velat ta tag i den
här biten. Nu är alltså en kommitté tillsatt. Men det
innebär också ett litet bekymmer, därför att i alla
diskussioner i trafikutskottet hänvisar man till kom-
mittén - hur bra förslagen än är.
Den förhoppning man kan ha är väl att de tanke-
gångar som kommer fram i motioner om inriktningen
på trafikens område tas till vara i nämnda kommitté.
Jag tycker att det är bra att motorvägsutbyggnader
nu bromsas upp. Man skjuter dem litet framåt i tiden,
kanske därför att kommittén skall ha möjlighet att se
över hur och var utbyggnaderna skall ske. Frågorna
om trafiksäkerheten kommer kanske också att disku-
teras mer än som hittills varit fallet.
Vi måste alltså komma till rätta med de trafikprob-
lem som finns. Dessutom måste vi få ned antalet
dödade och skadade i trafiken.
Det behövs en bättre samordning, kanske framför
allt mellan Banverket och SJ. När det i dag satsas
pengar på en utbyggnad kan det vara så att SJ säger
att trafikunderlaget är för svagt - om man inte får
statliga eller kommunala medel, så blir det ingen
trafik. Jag tycker att detta är besynnerligt. Men det går
kanske att lösa detta på nämnda sätt.
1988 års trafikpolitiska beslut talar om tillgänglig-
het, effektivitet, säkerhet, miljö och regional balans.
Men i första hand den regionala balansen har inte
uppnåtts i 1988 års trafikpolitiska beslut. Det finns
nämligen en obalans, kanske framför allt mellan gles-
bygd och storstäder. När det gäller hur man skall
komma till rätta med den saken hoppas jag att utred-
ningen kan hitta lösningar.
Taxor och avgifter är ett system. Men det systemet
är också förenat med problem. Man får ju inte miss-
gynna vissa trafikslag.
Vi i Vänsterpartiet har sagt att en bra kommuni-
kationspolitik är en förutsättning för att hela Sverige
skall kunna leva. En bra kommunikationspolitik inne-
bär också att man måste se till att kollektivtrafiken
ökar.
Kollektivtrafiken är också en jämställdhetsfråga.
Alla har ju inte tillgång till bil. Framför allt äldre
vuxna, kvinnor, barn och ungdomar behöver en väl
fungerande kollektivtrafik. Som det ser ut i dag i
samhället är det långa avstånd till exempelvis sportan-
läggningar. Därför måste kommunikationerna funge-
ra, för annars ligger det på föräldrarnas ansvar att ta
bilen. Det är inte riktigt.
Framför allt måste man se över godshanteringen. I
dag transporteras gods på vägar härs och tvärs. Det
finns otaliga exempel på att man kör långa sträckor
med tom lastbil, därför att man bara kör åt ett företag
och därmed inte kan ta returlaster. Det kan också vara
så att lönsamhetskraven gör att man inte kör.
Godstrafiken på vägarna är ett stort problem inte
bara därför att miljön till viss del förstörs utan också
därför att det blir ökade underhållskostnader för väg-
nätet. Jag tycker att man skall se över underhållskost-
naderna. Det gäller att inte banta för mycket där.
Underhållet av vägar och järnvägar blir då, som jag
ser detta, en kapitalförstöring.
Denna debatt blir nog, som sagt, besvärlig fram-
över i och med att allting skjuts över till kommittén. I
dag är det tre ärenden från trafikutskottet som skall
diskuteras. Beträffande alla tre ärendena har utskottet
varit finurligt nog att skriva att de här frågorna kom-
mer att tas upp i den kommitté som nu är tillsatt.
Det är mycket bra att man skall ta upp sådana här
frågor. Men litet besvärligt blir det. Man borde kanske
säga att trafikutskottets arbetsuppgifter stannar upp
tills utredningen är klar - visserligen skulle vi i trafi-
kutskottet då mer eller mindre inte ha något att göra
under två års tid.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reser-
vation 3 i detta betänkande.