Herr talman! Vice ordföranden i trafikutskottet
hade gjort en miss när det gäller talarlistan. Men från
socialdemokratiskt håll är vi generösa. Därför bjuder
vi på den här möjligheten att komma in i debatten.
Herr talman! I det här betänkandet behandlas två
förslag från regeringen. Det ena handlar om bespa-
ringar inom departementets område. Det andra försla-
get innebär att investeringsplanerna i framtiden skall
revideras vart fjärde år i stället för som nu vart tredje
år. Dessutom har utskottet i betänkandet behandlat ett
stort antal motioner som handlar om trafikpolitikens
inriktning och även om infrastruktursatsningar i olika
delar av landet.
Herr talman! 1988 fattade riksdagen beslut om det
övergripande målet för trafikpolitiken. Det var att
erbjuda medborgarna i landets olika delar en till-
fredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning
till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.
Under fjolåret ansåg riksdagen att det på nytt var
dags att se över trafikpolitiken. Man beslutade att
tillsätta en kommission som fick i uppdrag att utarbeta
en ny nationell kommunikationsplan. Regeringen har
fattat beslut om direktiv till kommissionen, och den
har även tillsatts.
Kommissionen skall ur ett helhetsperspektiv utre-
da trafik- och informationsteknikens frågor. Förutom
rena trafikfrågor skall kommissionen även se över
miljöfrågorna, infrastrukturens utformning, investe-
ringsplanernas inriktning, dimensionering av trafiken,
finansieringsfrågor, regionalpolitiska effekter samt
åtgärder på informationsteknikens område. När det
gäller informationstekniken skall man också titta på
tele- och datakommunikationernas möjligheter. Karl-
Erik Persson sade att han var besviken över att frågan
om den regionala effekten på trafiken saknades. Men
det finns alltså med i utredningens uppdrag, och det är
någonting som vi kanske får anledning att återkomma
till senare.
Kommissionen har mycket vida direktiv som skall
bilda ett underlag för att få ett samlat kommunika-
tionspolitiskt ställningstagande, som regeringen har
för avsikt att förelägga riksdagen 1997.
Men det pågår också ett stort antal andra utred-
ningar inom departementets område. Det handlar om
att lägga fram ett långsiktigt sjöfartspolitiskt program.
Det finns en särskild kommitté som arbetar med ökad
sjösäkerhet. Inom departementet arbetar man med
informationsteknikprogram. Utredning pågår om hur
vägtullar skall vara utformade. Dessutom är Trafik-
och klimatkommittén i slutskedet av sitt arbete. Det
är alltså ett väldigt brett fält som täcks.
Alla motioner som har behandlats i detta betän-
kande berörs på ett eller annat sätt av de pågående
utredningarna. Därför har utskottsmajoriteten ansett
att riksdagen nu inte bör ta ställning till de enskilda
förslagen.
Enligt utskottets mening är det riksdagens och re-
geringens uppgifter att anvisa medel och att ange
övergripande ramar och riktlinjer för investeringspla-
neringen. Med en sådan här målstyrd organisation bör
riksdagen normalt inte ta ställning till konkreta krav
på investeringar och underhållsåtgärder i olika delar
av trafiksystemet. Det är anledningen till att utskottet
avstyrker ett ganska stort antal motioner just på det
här området.
När det gäller besparingar har man inom departe-
mentet ålagts att fram till 1998 göra en besparing på
2,9 miljarder kronor. Från utskottets sida ser vi det
statsfinansiella läget så allvarligt att vi inte har något
att erinra mot denna besparing. Det innebär i prakti-
ken bl.a. att vissa senareläggningar måste göras av
infrastruktursatsningar, och det gäller såväl väg- som
järnvägsinvesteringar.
I fråga om investeringsplaneringen föreslår rege-
ringen fyraåriga perioder i stället för som nu treåriga.
Detta är en uppfattning som också utskottet delar. Det
har att göra med att riksdagen har beslutat om fyraåri-
ga mandatperioder. I konsekvens med detta bör också
perioderna när det gäller investeringsplaneringen
förlängas.
Så några ord om EU. Vårt medlemskap I EU in-
nebär att vi nu har nya möjligheter att tillsammans
med medlemsländerna utforma trafikpolitiken. Ut-
skottet anser att det ligger ett stort värde i att vi i så
stor politisk enighet som möjligt kan vara pådrivande
i frågor som gäller utformningen av trafikpolitiken,
miljöanpassade kommunikationer, strävandet efter
likvärdiga konkurrensvillkor för olika trafikgrenar och
infrastrukturens utbyggnad i Europa.
Men medlemskapet i EU innebär självfallet inte
att förbindelserna med Östeuropa skall försvagas.
Utskottet förutsätter att regeringen kommer att föra
diskussioner med bl.a. länderna runt Östersjön om
infrastrukturens utbyggnad.
Fru talman! Det råder ganska stor samsyn mellan
de olika politiska partierna när det gäller de övergri-
pande trafikpolitiska målen. Trots detta har fyra re-
servationer fogats till betänkandet. Även Sivert Carls-
son och Karl-Erik Persson var inne på den samsyn
som råder, vilket vittnar om att vi har varit ganska
överens. Det mesta som tas upp i dessa reservationer
ingår i det uppdrag som de omnämnda utredningarna
redan har. Därför är det svårt att förstå varför reser-
vationerna över huvud taget har avgivits.
Vi har här i riksdagen tillämpat principen att när
utredning pågår, får utredningen verka och arbeta
färdigt innan vi går in och bryter. Våra kamrater som
har fått i uppdrag att sitta i dessa utredningar skulle
nog inte bli så glada om riksdagen började att fatta
beslut på områden som de har att utreda.
Jag kan konstatera att moderaterna nu i sin reser-
vation accepterar någon form av vägtullar - det rör sig
i alla fall om någon sorts belastning för trafikanter.
Men man kallar det för trängselavgift. För övrigt
tycker jag att både Wiggo Komstedts anförande och
reservationen andas något av marknadens lovsång.
I Miljöpartiets reservation har jag fastnat för en
speciell mening. Jag citerar: "De fördelar som bil och
flyg erbjuder är emellertid så pass uppskattade och
etablerade att det krävs alternativ som inte stör sam-
hällets funktion och utveckling." Är det detta som är
den nydanande idén? Jag måste säga säga att jag har
väldigt svårt att tolka vad som står i den här mening-
en. Men jag tolkar det så att Miljöpartiet ändå inser att
det inte är med restriktioner och politiska beslut som
detta styrs, utan det är medborgarna som styr valet av
kommunikationsmedel.
Elisa Abascal Reyes sade att vi lever i ett bilsam-
hälle, men att detta inte är naturlagsbundet. Ja, det kan
jag väl ställa upp på. Sedan sade hon att Miljöpartiet
inte menar att norrlänningarna skall cykla till Stock-
holm. Nej, tack och lov för det. Jag vill lova Elisa
Abascal Reyes att jag har en viss erfarenhet. Skulle
det vara så att jag skulle cykla till Stockholm för att
fullgöra mitt uppdrag i riksdagen fick jag åka hit på
hösten och hem eventuellt till jul. Sedan fick jag cykla
tillbaka till Stockholm i januari och cykla hem på
sommaren. Jag skulle inte hinna cykla.
Jag vet också vad det innebär att vara norrlänning,
bo i ett glesbygdslän och tro att man skall kunna ut-
nyttja allmänna kommunikationer. Jag tycker att
Miljöpartiet borde fundera litet grand. Vi skall natur-
ligtvis verka för en miljövänlig trafik, men jag ställer
inte upp på tanken att vi på något sätt skulle förbjuda
människor att köra bil.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
utskottets hemställan i dess helhet och avslag på re-
servationerna.