Fru talman! Jag vill inleda mitt anförande med att
yrka bifall till yrkande 1 och 6 i den kristdemokratiska
motionen T239 av Mats Odell m.fl.
En bärande idé i den kristdemokratiska ideologin
är förvaltarskapstanken, idén att vi har ansvar att
förvalta skapelsen inte att förbruka den. Genom det
nuvarande transport- och kommunikationssystemet tär
vi på naturens kapital, dels genom att vi förbrukar de
begränsade tillgångarna av fossila bränslen, dels ge-
nom de avgasmängder som släpps ut, som vida över-
stiger vad naturen förmår att återföra i kretsloppet.
För att få harmoni mellan trafiken och vad naturen
långsiktigt tål måste utsläppen av försurande ämnen,
som kväveoxider och svaveldioxid, minskas ytterliga-
re. Riksdagens mål för år 2000 bör enligt vår mening
skärpas ytterligare så att utsläppen från transportsek-
torn minskas med 80 % för koldioxid, 85 % för kvä-
veoxider och 40 % för svaveldioxid, räknat på 1989
års utsläppsnivåer.
I dag bär inte trafiken sina fulla samhällsekono-
miska kostnader om vi räknar med olyckor, buller och
miljöförstöring. Vi kristdemokrater föreslår en skatte-
växling där skatten på miljöförstöring och energiför-
brukning höjs och skatten på arbete sänks. Genom en
sådan skatteväxling skulle trafiken förmås bära mer
av sina kostnader.
Andra kristdemokratiska förslag för att minska
miljöbelastningen från trafiken är att stimulera fram-
ställningen och användningen av förnyelsebara driv-
medel för fordon. Här har Sverige mycket goda förut-
sättningar. Biobränslekommissionen visade att den
tillgängliga potentialen för biobränslen faktiskt över-
stiger vår nuvarande bensin- och dieselkonsumtion.
Utöver de goda miljöeffekterna kommer vinsten i
handelsbalansen, möjligheten att bevara våra öppna
landskap och att arbetstillfällen skapas i vårt land och
inte i de oljeproducerande länderna.
NUTEK och KFB genomför ett treårigt forsk-
ningsprogram för att utveckla tekniken för bioraffina-
derier, dvs. att ur vedråvara framställa motoralkoholer
som etanol och metanol. Även inom EU satsas stora
summor på att utvinna högklassiga oljor ur ved genom
s.k. atmosfärisk pyrolys.
En introduktion av biobränslen på den svenska
marknaden bör ske dels genom s.k. låginblandning,
dvs. inblandning av några få procent i konventionella
bränslen, men också genom att utveckla motorer som
kan drivas med ren alkohol.
Motoralkohol är befriad från drivmedelsskatt om
inblandningen är mer än 30 %. Det innebär att lågin-
blandning av etanol inte är fullt ut gynnad i skattesys-
temet. Ändå är det så att det finns en omedelbar
marknad på låginblandning, där blandningen avpas-
sats till högsta möjliga halt som nuvarande motorer
klarar utan att modifieras. Vi kristdemokrater anser
därför att biobränslen helt skall skattebefrias även vid
låginblandning. Vi vill vidare ställa tydliga mål för att
utvecklingen skall drivas i rätt riktning. Ett sådant mål
är att minst hälften av alla bilar år 2010 skall drivas
med annat och miljövänligare bränsle är med fossila
bränslen.
Bland andra förslag som vår trafikpolitiska
kommittémotion innehåller kan jag i korthet nämna
att vi vill främja miljövänlig och energisnål bilteknik
samt återvinning. I storstäderna vill vi satsa på kol-
lektivtrafik och gynna den genom att använda eko-
nomiska styrmedel. Vi har också konkreta förslag om
att gynna ökad cykelanvändning, som förutom miljö-
vinsten också ger en stor folkhälsovinst.
Fru talman! I den kristdemokratiska trafikpolitiska
motionen har vi också förordat att de beslutade väg-
projekt enligt det program som riksdagen beslutade
om 1993, och som gäller 1994-2003, omfördelas
inom perioden. Vi har yrkat att väginvesteringarna
under perioden 1995-1998 bör förskjutas ett år till
perioden 1999-2003 och att järnvägsprojekten i pro-
grammet bör slutföras före år 2003. Utskottsmajorite-
ten anför att väginvesteringarna kommer att kunna
genomföras år 2004, dvs. med ett års försening. Det
kan vi acceptera, men vi vill inte acceptera regering-
ens sänkta ambitioner vad gäller standarden på vissa
vägar. Dessa överväganden har skett efter noggrann
prövning, och vi yrkar därför på att man vad gäller
ambitionsnivån för vägarnas standard håller fast vid
1993 års beslut.
Under den förra mandatperioden genomfördes un-
der kommunikationsminister Mats Odells ledning
investeringar på järnvägen på en nivå som vi i Sverige
inte haft sedan rallartiden på 1800-talet, då vårt nuva-
rande järnvägsnät byggdes ut. I och med bilens intåg
som transportmedel har investeringarna i järnvägen
legat lågt, och järnvägen har tappat konkurrenskraft.
Därför var riksdagens beslut år 1993 ett historiskt
sett mycket viktigt beslut. Genom en genomarbetad
plan för investeringar och en hög investeringstakt
kommer järnvägen genom det beslutet att under den
närmaste tioårsperioden återerövra ställningen som ett
av de främsta transportmedlen för både människor
och gods. Järnvägen har stora fördelar såväl vad gäller
miljö, trafiksäkerhet som samhällsekonomi. Vi ser
därför med tillfredsställelse på utskottsmajoritetens
besked att samtliga planerade järnvägsinvesteringar
kommer att kunna genomföras under tioårsperioden.
Fru talman! Jag avslutar mitt anförande med att
upprepa mitt yrkande om bifall till motion T239,
yrkandena 1 och 6.