Fru talman! Jag menar inte att Hans Linde gör fel när han reserverar sig. Jag kan bara konstatera att när jag bläddrar i de här 47 reservationerna skulle jag så där mellan tummen och pekfingret kunna säga att tre fjärdedelar är från Hans Linde. Det vittnar om en viss aktivitet, men det vittnar också om en viss marginalisering när det gäller synen på detta. Det är inget fel på det, man ska kämpa för sin ståndpunkt, men han företräder inte majoritetsuppfattningen, så mycket är alldeles klart.
Det är alldeles riktigt att vissa länder ständigt återkommer när jag talar om mänskliga rättigheter. Ingen skulle vara gladare än jag om de föll bort från min lista, om jag slapp nämna Kuba, om jag slapp nämna Zimbabwe, om jag slapp nämna Burma, om jag slapp nämna Nordkorea. Jag skulle bli lycklig om så var fallet. Men det faktum att jag ständigt återkommer till dem visar att situationen ständigt är allvarlig i dessa länder och att det finns en konsistens och en kraft i svensk utrikespolitik. Vi ger oss inte. Sedan innebär det inte att vi inte ska ta upp andra länder också.
Colombia har jag diskuterat vid åtskilliga tillfällen i denna kammare, och vi har ett rätt omfattande samarbete med Colombia i de här frågorna. Jag tycker att den colombianska politiken är på väg åt rätt håll, och jag tycker att regeringen förtjänar stöd i många viktiga hänseenden i dessa. Också har de satt värde på den konstruktiva kritik som vi har riktat. Jag hade ett samtal med president Uribe om detta. Vi stöder också FN:s arbete med mänskliga rättigheter i Colombia.
Etiopien: Vi har tagit upp situationen i Odagen som är oroande. Beträffande Indonesien, för att ta det exemplet, var jag själv i Jakarta och hade omfattande diskussioner med den indonesiske utrikesministern och inledde där - jag tror att vi är det första landet - en omfattande offentlig dialog om mänskliga rättigheter med den indonesiska regeringen som fick ett rätt betydande genomslag icke minst i indonesiska massmedier. Det har tydligen gått Hans Linde förbi, men med riksdagens pressklipptjänst kan han kanske förbättra sig på den punkten.
Turkiet är ett land där vi har en mycket djup dialog om dessa frågor. I betänkandet nämns diskussionen om § 301 till exempel som vi har varit mycket engagerade i. Vi har nu fått en väsentlig förbättring av läget. Vi har varit mycket engagerade i diskussionen om olika kurdiska rättigheter, utvecklingsförutsättningar i de kurdiska delarna av landet. Där är det ingen tvekan om att vi ser även en utveckling till det bättre genom en konstruktiv dialog.