Herr talman! Jag hade tänkt säga välkommen i debatten till Carl Bildt, men han kommer väl så småningom. Jag får börja med att yrka bifall till reservationerna 2, 5, 23 och 37.
Som när ett barn kommer hem om kvällen och möts av en vänlig famn, så barnsligt och naivt, så underbart för världens befolkning önskar man att resultatet skulle ha blivit efter att FN för 60 år sedan gjorde sin allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Allas behov av en trygg famn var vi överens om då och är fortfarande.
Sedan 1948 har under åren olika FN-konventioner och regionala konventioner antagits och olika FN-organ skapats för att främja MR-frågorna.
Men verkligheten är så långt borta från den trygga famnen som tänkas kan för barnsoldaten i Darfur. Verkligheten är ofattbart grym för de unga flickorna i Kinas fabriker. Verkligheten är ofattbart grym för barnet i Sydafrika som mister sina föräldrar i aids.
En förutsättning för demokrati och ett fundamentalt uttryck för socialdemokratins grundläggande värderingar är respekten för mänskliga rättigheter. Försvaret av de mänskliga rättigheterna är en central del av socialdemokratisk utrikespolitik. Vi är fast övertygade om att en rättvis värld ändå är möjlig.
Vi välkomnar regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter. Detta dokument är en bra bas att stå på och ett underlag för Sveriges fortsatta agerande i världen. Vi har känt oss oroliga för att regeringen inte agerat tillräckligt i MR-frågorna. Men nu förutsätter vi att orden blir till handling och kraftfullt agerande. Jag kommer dock att redovisa några frågor där regeringens politik är otillräcklig.
Herr talman! Efter valet 2006 oroade vi oss för att den kamp för jämställdheten som Sverige är känd för i hela världen skulle drabbas av bakslag. Trots att mycket återstår har vi kommit långt i internationell jämförelse. Dessvärre har vår oro besannats genom organisationen Kvinna till Kvinnas genomgång av utrikesministerns tal och pressmeddelanden. Jag hoppas att Carl Bildt tar kritiken på allvar och tar för vana att träffa kvinnoorganisationer på sina resor runt världen. Att synliggöra kvinnor ger dem bekräftelse och makt. Kvinnor drabbas hårt av bristen på MR men har en oerhört viktig roll i att bygga upp samhällen och skapa ett bättre liv för sina familjer. Här kan ministern vara en fantastisk förebild för andra manliga makthavare. Ta den chansen för de mänskliga rättigheternas skull och för världens kvinnors skull!
Sverige måste nu använda de möjligheter som står till buds genom ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté 2008 och ordförandeskapet i EU 2009. Vi välkomnar att regeringen har för avsikt att prioritera arbetet med de mänskliga rättigheterna.
Åtta-tio miljoner romer lever i Europa med samma rätt som vi andra att leva utan diskriminering. Under ordförandeskapet i ministerrådet kommer Sverige att anordna en konferens om mänskliga rättigheter med bland annat representanter för romerna inbjudna. Romer är en nationell minoritet i Sverige och deras företrädare borde absolut få tillfälle att möta regeringsföreträdare.
Ryssland är medlem av Europarådet. Då är det oacceptabelt att de tillåts negligera mänskliga rättigheter i det egna landet. Som ordförandeland måste Sverige trycka på och med kraft agera för att journalister ska kunna arbeta fritt och inte mördas och utsättas för hot. En fri press är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle. Ryssland måste visa tolerans mot oppositionella och nolltolerans mot straffrihet för människorättskräkningar i Tjetjenien.
Vi vet att Carl Bildt vill ställa sig som de mänskliga rättigheterna främsta försvarare. Det är enkelt att säga att Lukasjenko, Mugabe och Castro inte är demokrater, men varför vika undan för Ryssland?
Regeringen viker också undan västerut. Vi har följt en fruktansvärd rapportering från USA, där administrationen säger att skendränkningar är en acceptabel förhörsmetod.
Kampen för ett avskaffande av dödsstraffet har ett kraftigt stöd runt om i världen. En stor majoritet av världens länder har avskaffat det i sin lagstiftning eller i praktiken. Enligt Amnesty Internationals rapport för 2007 ägde 88 procent av alla avrättningar rum i Kina, Iran, Saudiarabien, Pakistan och USA. Alla dessa länder, inklusive USA, förtjänar kritik.
Ytterligare en skamfläck för USA är Guantánamobasen. Basen har sedan 2002 använts som fångläger för personer med misstänkt koppling till al-Qaida. Denna fångenskap, utan rättegångar eller formella brottsanklagelser, kritiseras av hela det internationella samfundet för att bryta mot de mänskliga rättigheterna och Genèvekonventionen. Högsta domstolen i USA beslutade i juni 2006 att det var olagligt att ställa fångarna inför militärdomstol eftersom det ansågs strida mot folkrätten. Då stiftades en speciell lag som gav USA rätten att ställa fångarna inför speciella militärdomstolar.
Lagen innebär bland annat att bevisning under tortyr kan godkännas, att hemlig bevisning tillåts utan att den tilltalade kan ta del av bevisningen och att den tilltalade inte kan åberopa Genèvekonventionen i domstol. Detta fångläger måste naturligtvis stängas och fångarna ställas inför opartiska domstolar eller släppas. Terrorism måste bekämpas med full respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna.
Vi socialdemokrater har sagt vid flera tillfällen: Om man ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter och demokrati i världen räcker det inte att ställa sig i en hundrahövdad kör och peka finger åt Vitryssland, Kuba och Zimbabwe, utan då måste man våga sjunga solo mot de stora makterna som också kränker de mänskliga rättigheterna.
Herr talman! Regeringen framhåller att vi behöver öka vår förmåga att sätta oss in i andra människors verklighet med syftet att bli mer effektiva i kampen mot fattigdom. Därför är det anmärkningsvärt och beklagligt att frågan om de ekonomiska och sociala mänskliga rättigheterna nedprioriterats och rätten till mat helt utelämnats. Rätten till mat är en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, men undernäring och svältdöd är vanligt förekommande. Ett större utanförskap än att vara berövad rätten till mat är svårt att föreställa sig.
De protester vi nu ser mot höjda matpriser visar på ojämlikheten och orättvisorna i världen. Prishöjningarna förklaras delvis av torkan i Australien, en ökad efterfrågan på livsmedel och en ökad efterfrågan på bioenergi. Tillgången till livsmedel ligger kvar på 2003 års nivå, men vi har en större försörjningsbörda och efterfrågan. Vi kommer att ha en fortsatt tillgång - men orättvist fördelad. Det är positivt att flera i Kina kan efterfråga livsmedel och kött, men det drabbar de fattigaste med högre priser. Vi ser också en tydlig prisökning på utsäde och gödning. Men en rejäl satsning på jordbruket i Afrika och i andra länder är nödvändig. Då kan även de som lever på landsbygden få nytta av höjda priser och en ökad efterfrågan.
Vi socialdemokrater vill ta vara på globaliseringens möjligheter. Med globaliseringen växer kraven på demokrati, mänskliga rättigheter och social trygghet i världen. Det finns en tydlig koppling mellan demokrati och ekonomisk utveckling. I kampen för global rättvisa spelar fackliga och sociala rättigheter en viktig roll. Globaliseringen måste tjäna alla. Vi får inte bara se Kina och andra länder som enorma marknader, utan i alla våra kontakter med Kina måste vi deklarera hur vi ser på mänskliga rättigheter och demokrati. Därför är det betydelsefullt att ha personakter med sig när man träffar världens ledare, det vill säga att tala klartext om vår inställning till fängslande utan rättegång eller fängslande för att man har uttryckt sin åsikt.
Incitament behöver skapas för att förmå företag att arbeta på ett sätt som gör att klyftor mellan länder och människor minskar och även så att konsumenter efterfrågar rättvis handel och inte accepterar billiga varor på andras bekostnad.
Herr talman! År 2001 fängslade Eritreas president dem som kritiserade hur han styrde landet. Den oberoende pressen stängdes. Bland de fängslade var den svenske medborgaren Dawit Isaak. Han är sedan 2001 fängslad utan rättegång och utan kontakt med omvärlden. Inskränkningarna av yttrandefriheten fortsätter. Regeringen måste ta upp bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna med företrädare för Eritrea. Dawit Isaak och andra måste omedelbart släppas eller få en rättvis rättegång enligt internationellt vedertagna rättsnormer.
Herr talman! Kina måste leva upp till de löften som gavs när landet fick värdskapet för OS 2008 om yttrandefrihet och fria medier, och systemet med omskolningsläger och offentliga rättegångar måste upphöra.
En bojkott av OS från svensk sida förespråkar jag inte, men vi måste se sambandet mellan fabriksarbetarens usla villkor och farliga arbetsmiljö med de pengar som frigörs för Nike och Puma att satsa på marknadsföring och sponsring av idrottsmän. Idrottsmännen är en kugge i detta maskineri och har ett ansvar. De kan inte reagera under tävlingarna eftersom de då drabbas av IOK:s regler. Men de skriver på kontrakt och har därmed ett stort ansvar utanför arenorna som de måste ta som förebilder för många idrottsvänner.
I utskottets betänkande finns redogörelser för situationen i flera enskilda länder. Min tid tillåter inte en total genomgång trots att allt är viktigt. Men i en debatt om mänskliga rättigheter måste Zimbabwe nämnas. Vi nås dagligen av rapporter om ett land i total upplösning. Human Rights Watch rapporterar om utstuderade grymheter. Du får inte mat om du inte visar ett röstkort till förmån för president Mugabe. Det är ett grymt sätt att använda barn och hunger som maktmedel. Arbetslösheten är 80 procent, landet har hyperinflation och medelåldern för kvinnor är 34 år. I denna situation har alla frivilligorganisationer förbjudits.
Ett enigt utskott har uttalat att Sverige och EU måste stödja alla organisationer som arbetar för en förändring. Med hänsyn till de senaste rapporterna från Human Rights Watch och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Louise Arbour, verkar utskottets skrivningar om att de organisationer som har goda relationer till medborgarna inger hopp för framtiden redan vara inaktuella.
Världssamfundet måste agera kraftfullt. Vi vet ju vad som pågår.
Herr talman! Det handlar alltid om politisk vilja. I en ekonomisk utveckling måste man bygga upp sociala system. Att gradera upp slumområdet Kibera i Nairobi med el, vatten, avlopp och trottoarer är beräknat till en kostnad av 50 miljoner US-dollar. Alla världens slumområden skulle kunna uppgraderas på det sätt jag nämnde till en kostnad av 50 miljarder dollar. Det är 1 procent av världens militära utgifter på tio år. Tala om politisk vilja. Här har Sverige en roll att spela som pådrivare för sådana initiativ.
I sin rapport om läget för de mänskliga rättigheterna i 150 länder konstaterar Amnesty att 2007 var ett dystert år. Enligt rapporten förekommer tortyr i minst 81 länder och orättvisa och bristfälliga rättegångar i minst 54 länder. Yttrandefriheten är allvarligt begränsad i minst 77 länder. Enligt Amnesty är det största hotet mot de mänskliga rättigheterna avsaknaden av en gemensam vision och ett kollektivt ledarskap. Här är Sverige en viktig aktör i världen - i EU, FN och andra organ där vi möter företrädare för många olika länder.
Sveriges regering och alla andra demokratier måste visa framsynthet, mod och engagemang, det vill säga samma mod och engagemang som fick FN att anta den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna för 60 år sedan.
Då får jag passa på att hälsa utrikesministern välkommen till kammaren. Ministern hade inte kommit när jag inledde mitt anförande, men jag hoppas att ministern har hört allt jag har sagt.