Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Fru talman! Jag får tänka vad jag vill. Jag får tycka vad jag vill. Jag får köpa, jag får sälja, jag får äga, jag får handla. Jag får läsa vilken bok jag vill. Jag får se vilken film jag vill. Jag får besöka vilken Internetsida jag vill. Jag får uttrycka mina synpunkter. Jag får bilda ett politiskt parti. Jag får möjlighet att göra de förändringar som detta skapar.
Jag får göra detta utan att någon förbjuder mig, utan risk för att bli fängslad, torterad och kanske försvunnen för evigt.
Jag är vald. Jag är vald för att vara här, i en parlamentarisk församling. Jag är vald av ett fritt folk för att vara här och representera dem. Jag tycker att det är helt fantastiskt att få lov att vara det.
Jag lever i ett land som respekterar mig för den jag är, för det jag tycker, tänker och står för. Jag lever i ett land som respekterar alla människor för det de tänker, tycker och ger uttryck för.
Mänskliga rättigheter är odelbara och universella. De gäller för alla. Vi är alla överens. I New York för snart 60 år sedan var vi alla över hela jorden, mellan alla folk, överens om hur de mänskliga rättigheterna skulle formuleras och respekteras. Det gav oss en gemensam värdegrund, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Mycket har hänt sedan dess. Maktförhållanden ändras. Globaliseringen släpper loss krafter som stärker mänskliga rättigheter och demokrati. Ny teknik gör att information om övergrepp når oss på väldigt kort tid.
Men när vi tittar ut över världen verkar det som att vi står lika långt från målet nu som för 60 år sedan, fast ändå på ett delvis annat sätt. Men ändå är det så lika. Kvinnor hålls borta från politiska beslutsprocesser. Människor som står upp mot förtryck och för yttrandefrihet förföljs. Fruktansvärda grova övergrepp sker vid väpnade konflikter.
Fru talman! 60 år har snart gått sedan den dagen i New York. Många skolbarn har agats sedan dess, och agas fortfarande. Det har piskats många ryggar sedan dess, och piskas fortfarande. Det har stenats ihjäl många kvinnor och flickor sedan dess, och det stenas faktiskt fortfarande. Det har runnit alldeles för mycket blod från alldeles för många människokroppar.
De gäller för alla. Alla säger det. Men det är inte alla som respekterar de mänskliga rättigheterna.
Fönstret till världen står öppet i alla hem via tv-apparater och Internetuppkopplade datorer. Varje dag formligen översköljs vi av bilder som visar hur människors rättigheter, de mänskliga rättigheterna, kränks. Vi förfäras och vill göra någonting åt detta. Vi tycker
om
mänskliga rättigheter och ser det som naturligt för alla att kunna ta del av dem. Vi
tycker
mycket om mänskliga rättigheter, och det visas bland annat här i riksdagen. En omfattande skrivelse från regeringen och 485 motionsyrkanden härifrån, från Sveriges riksdagsledamöter, har resulterat i det betänkande vi debatterar här nu.
Fru talman! Att ta livet av en medmänniska är ett fruktansvärt brott. Att ställa sig över någons rätt till liv och bestämma livets slut är oacceptabelt. Stater som dömer sina medborgare till dödsstraff visar prov på en djup omänsklighet. Det är oåterkalleligt och grymt, utan plats i ett civiliserat samhälle. Tortyr och misshandel är andra exempel där en stat tar till motbjudande kränkningar av människans värdighet och rättigheter. Detta ska ingen behöva utsättas för. Det finns ett ovillkorligt förbud, som alla är skyldiga att följa. Vi är överens. Och trots det fortsätter dödsstraff, misshandel och tortyr att ingå i verktygslådan för brott mot mänskliga rättigheter.
Fru talman! Sverige är en tydlig röst i världen för mänskliga rättigheter. Svensk politik för mänskliga rättigheter respekterar internationella överenskommelser. De mänskliga rättigheterna är integrerade i svensk utrikespolitik. De präglar vårt agerande i de forum där vi finns. De speglar våra förhoppningar om en värld där fria människor kan leva i frihet utan nöd. Och för att nå dit behöver sambandet mellan mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling byggd på rättsstatens principer stärkas.
När det gäller dödsstraff och tortyr agerar Sverige i internationella sammanhang med kraft. Ett första steg är att förmå länder att införa moratorier och inte genomföra själva avrättningen. Ett andra steg är att förmå länder med dödsstraff att begränsa tillämpningen till mycket grova brott och att inte avrätta barn, gravida eller mentalt sjuka.
Ibland verkar det som att ett halvt steg framåt följs av två steg bakåt. Det finns länder som nu diskuterar att införa dödsstraff på förnekelse, kätteri och häxeri.
Kvinnor är särskilt utsatta vid väpnade konflikter. Våldtäkt är mer regel än undantag. Men även i vardagen kränks ofta kvinnans rätt till sin egen kropp, rätten att säga nej, att slippa bli våldtagen, även inom äktenskapet. Det handlar också om könsstympning och abortförbud. Många flickor och kvinnor som är hivsmittade har blivit det efter ett sexuellt övergrepp.
De mänskliga rättigheterna är lika för alla oberoende av kön. De är en förutsättning för demokratibyggande, men även centrala för att förebygga och lösa väpnade konflikter. Flickors och kvinnors rätt till mänskliga rättigheter sätts åt sidan av många länder. Därför kommer jämställdhetsperspektivet att genomsyra Sveriges arbete i internationella sammanhang. I utvecklingsarbetet är jämställdhet och kvinnors roll och villkor en av de tematiska prioriteringarna och sätts därför i särskilt fokus.
HBT-personer är särskilt utsatta i många länder. Omfattningen av repressalier som en HBT-person riskerar att utsättas för är bred. Det handlar om alltifrån stigmatisering till de länder där homosexualitet bestraffas med döden. Sexualiteten är den enskildes ensak. Homosexualitet måste avkriminaliseras överallt.
De mänskliga rättigheterna är odelbara och ömsesidigt förstärkande. Demokrati och respekt för politiska och medborgerliga rättigheter är viktiga förutsättningar för att förverkliga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Genomförandet av dessa rättigheter bidrar också till att uppnå demokrati. Rättighetsperspektivet stärks genom att man sätter den enskilde individens frihet och rättigheter i centrum.
Det stycke i betänkandet som handlar om mänskliga rättigheter i arbetslivet inleder utskottet med att understryka rätten till facklig organisering.
Vi gör det för att vi tycker att det är viktigt att betona. Det är också viktigt att vara fri att välja om man vill eller inte vill tillhöra en facklig organisation. I resten av det långa stycket som handlar om mänskliga rättigheter i arbetslivet beskrivs väldigt tydligt hur Sverige stöder ILO:s arbete.
Vi får aldrig glömma att handel bidrar till stabilitet och efterfrågar fungerande regelverk. Byggandet av rättsstater gagnas av handel och investeringar.
Fru talman! Demokrati, yttrandefrihet, dödsstraff, tortyr, avrättningar, frihetsberövanden, rättsstat, humanitär rätt, diskriminering - ordens innebörd är viktiga. De är också ledord i Sveriges prioriteringar. Det är just prioritering vi pratar om då Sverige höjer ambitionen.
Arbetet med mänskliga rättigheter prioriteras under ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté i år och under vårt ordförandeskap i EU nästa år. Vi får inte glömma att dessa prioriteringar är mål. Medlen för att nå målen kan vara olika i olika delar av världen.
Ekonomisk utveckling och äganderätt är grundstenar i samhällen som respekterar de mänskliga rättigheterna. Ekonomisk tillväxt, ofta under en lång period, har historiskt ofta varit den första förändringen mot demokrati och så småningom växande respekt för mänskliga rättigheter. Där är vårt eget land ett bra exempel.
Det är legitimt att påtala brister och kränkningar. Förtryckta människor har sällan möjlighet att själva hävda sina intressen. Det finns en ömsesidighet mellan demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Denna ömsesidighet måste kopplas till en helhetssyn på utveckling och säkerhet i arbetet för mänskliga rättigheter.
Fru talman! De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara. Vi är inte många i världen som tar ansvar för alla dem som inte har förmånen att ha det så bra som vi. Vårt land är ett av de mest handlingskraftiga. Mänskliga rättigheter präglar vår utrikespolitik. Mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling byggd på rättsstatens principer är ett signum för oss i EU, FN och i alla andra internationella sammanhang.
Jag hoppas att vi ska bli fler som fritt får tänka, tycka, tala och skriva vad vi vill. Jag hoppas att vi blir fler som fritt får köpa, sälja, äga och handla och fritt får vara fria och ta del av mänskliga rättigheter utan risk för att förtryckas, fängslas, torteras, försvinna eller mördas.