Herr talman! Att jobbskatteavdraget gäller även riksdagsledamöter som omfattas av inkomstgarantin är en fråga som seglat upp under de senaste dagarna, vilket är bra. Ändå är det viktigt att ha i minnet att det nog egentligen är den förra majoriteten som är skyldig till att inkomstgarantin inte är pension utan lön. Jobbskatteavdraget riktas ju till lön. Det är i det som grundproblematiken ligger. Det är inte bara inkomstgarantin utan faktiskt också avgångsvederlag och sådant som omfattas av att vara lön.
Min personliga uppfattning är att man måste titta närmare på detta. Det hela är ett förbiseende av hur jobbskatteavdraget fungerar, det vill säga om det har sin ansats i om det är pension eller lön. Det behöver man titta närmare på, och det kommer man säkert att göra.
Sedan har vi talet om en övertro på förmögenhetsskatten. Ja, vi är inte ensamma om att ha pekat på och tittat på vad som behövs för att få tillbaka kapitalet till Sverige. Men det är väl ändå inte, Marie Engström, särskilt fiffigt att människor som har kapital och som vill investera i företag eller som vill behålla sin förmögenhet i Sverige inte tillräckligt har kunnat göra det? I stället har man packat sin resväska och tagit med sig pengarna utomlands - pengar som hade kunnat göra större nytta i Sverige. Vi ska också ha i åminne alla de som har omfattats av förmögenhetsskatten, som egentligen inte har haft så stora inkomster men som till exempel har fått fastigheter, mark och så vidare inräknade i inkomsten. De gynnas också av det här.
Det vore mig förmätet att i detta läge, Marie Engström, föregripa regeringens arbete som man är mitt inne i och tala om vilka olika förslag som man kan komma fram till och huruvida man ska utverka riskkapitalförsörjning till småföretagare, men det lär vara en stor palett.