Fru talman! Det går bra för Sverige i en orolig värld. Vi har kunnat ta Sverige genom den värsta ekonomiska krisen sedan depressionen.
Vi har tagit ansvar för offentliga finanser och har samlat de starkaste offentliga finanserna av alla europeiska länder. Vi har tagit ansvar genom att föra en expansiv ekonomisk politik - 90 miljarder i åtgärder för att hålla uppe efterfrågan och stimulera sysselsättningen. Vi har tagit ansvar genom en lång rad tillväxtreformer som ska förbättra den svenska ekonomins funktionssätt.
Vi gör detta i en mycket orolig värld. Krisen dominerar Europa. Samtidigt är våra ambitioner klara: Sverige ska vara ett samhälle som präglas av full sysselsättning och välfärd för alla. Det är vår ambition under den här mandatperioden att fortsätta genomföra reformer som gör att sysselsättningen förstärks och välfärden förbättras.
Sverige ska vara ett samhälle som präglas av sammanhållning. Jämfört med de flesta andra länder har vi klarat den här krisen med större sammanhållning och mindre ökning av klyftorna och otryggheten än praktiskt taget alla andra europeiska länder. De nordiska samhällsmodellerna med dynamik, företagsamhet, arbetslinje och ordning och reda i offentliga finanser står sig starka i en orolig värld.
Låt oss hoppas att denna mandatperiods riksdagsarbete präglas av det vi vill ska prägla Sverige - sammanhållning och samförstånd. Vi ska ha ett samhälle som inte präglas av sociala klyftor, motsättningar och konflikter. Vi ska ha en riksdag som bygger på att vi har en levande ideologisk debatt men också söker samförstånd och breda lösningar när det är möjligt. Vi ska ha en arbetsmarknad där samförstånd och samtal är normen för arbetsgivare och arbetstagare.
Sverige är en lugn ö i en orolig värld. Det är ingen tvekan om att den kris vi varnade för och har sett komma har förvärrats under den senaste tiden. Det är paradoxalt att EU-kommissionen förra veckan reviderade upp sin tillväxtprognos samtidigt som oron i Europa tilltog. Det är Spanien, det är Portugal och det är Irland - allvarliga finansiella risker som riskerar att störa utvecklingen på de finansiella marknaderna under lång tid.
När det gäller Irland vill jag passa på att tacka oppositionen, eller snarare Socialdemokraterna och Miljöpartiet, för det stora ansvarstagande de har visat för att hjälpa irländarna. Irländarna befinner sig i en politisk katharsis som kommer att prägla landet för mycket lång tid. Kan Sverige hjälpa ett annat litet land i en utsatt situation tycker jag att det är en självklarhet att vi ska göra detta.
Krisen i Europa ställer upp stora politiska utmaningar. På kort sikt måste vi skapa ramverk och krishanteringsmekanismer som gör att Europa inte slits sönder av finansiell oro. På lång sikt måste vi lägga grunden för en större stabilitet i samhällsekonomin och offentliga finanser. Överskuldsättning i det offentliga, överskuldsättning i det privata och kortsiktighet snarare än långsiktighet måste få ett slut. Vi måste sikta på en mycket mer stabil ekonomisk utveckling.
Slutsatsen för Sverige är att det finns stora risker på kort sikt. Vi är i ett läge som kommer att präglas av finansiell turbulens och oro under de närmaste månaderna, kvartalen, kanske året. Det finns ingenting som talar för att en så allvarlig finansiell kris som Europa nu befinner sig i kan lösas på kort sikt.
Samtidigt ska vi vara medvetna om att utvecklingen i Sverige också präglas av en mycket stark tillväxt. Statistiska centralbyrån rapporterar att tillväxten i Sverige uppgår till 6,9 procent. Arbetsförmedlingen presenterade en prognos i går med en tillväxt på 5,4 procent för innevarande år, 3,9 procent nästa år och strax under 3 procent därefter.
Det är en tillväxt som drivs av hushåll som vågar konsumera därför att man har framtidstro och litar på offentliga finanser, som vågar konsumera eftersom tillväxtreformer har gjort att utsikterna för framtiden är tryggare och bättre. Vi har företag som investerar och en produktivitet i verkstadsindustrin som är tvåsiffrig. Stora investeringar och snabba effektiviseringar lägger grunden för bättre löneutveckling och ett stabilt näringsliv också i framtiden.
Svensk export klarar sig bra. Samtidigt som vi ser den här bekymmersamma utvecklingen på världsmarknaderna ser vi att den svenska exportefterfrågan, alltså efterfrågan på våra varor, utvecklas mycket starkt. Det beror på att andra länder - Danmark, Finland, Tyskland och Holland - har fört en politik som påminner om den i Sverige. De har vårdat offentliga finanser, genomfört strukturreformer och säkrat att man moderniserar och utvecklar samhällsmodeller som präglas av trygghet.
Den avgörande frågan för alla länder är styrkan i de offentliga finanserna. Styrkan i offentliga finanser är skyddsvallen i oroliga tider. Styrkan i offentliga finanser är det som avgör om man blir en lekboll på marknaderna eller om man själv kan möta kriser.
Vi har fört en expansiv politik - 90 miljarder i åtgärder. Många av dem har varit strukturella men mycket har också riktats för att stärka efterfrågan i svensk ekonomi.
Vi har förstärkt arbetslinjen. Det har gjort att våra skatteintäkter under de här åren kontinuerligt har överraskat positivt. Vi har förstärkt arbetslinjen, och det har inneburit att vid varje prognosuppdatering har kunnat se att utgifterna för ohälsa och utanförskap har minskat eller blivit lägre än vi räknat med.
Balans och överskott är kärnan i en ansvarsfull ekonomisk politik. Det är därför vi har sagt att den ekonomiska politiken under den här perioden ska inriktas på att komma tillbaka till balans och överskott. Vi är också praktiskt taget det enda europeiska landet som har ett utrymme att göra det utan att genomföra mycket omfattande saneringsåtgärder, vilket ju belyses av att de två andra riktigt starka länderna, Danmark och Finland, nu genomför mycket betydande skattehöjningar och utgiftsneddragningar.
Låt oss minnas att Island och Irland hade en statsskuld på 20 procent. De förde inte en tillräckligt stram ekonomisk politik. De tog inte upp överskotten när tillväxten förstärktes. De lät huspriser, bytesbalanser och skuldsättning dra i väg. Då gör det ont när överhettningar brister. Då gör det ont för länder som drabbas av kraftiga efterfrågefall och dramatiska tillväxtnedgångar.
Vi har väldigt stora utmaningar också de kommande åren. Sverige har en stark ställning men också stora utmaningar. Vi har en stark tillväxt, starkare än praktiskt taget alla andra europeiska länder. Det gör naturligtvis att det finns risk för flaskhalsar i ekonomin. Det är därför av avgörande betydelse att fortsätta förstärka strukturreformerna. Det är bara genom att fler vill vara på arbetsmarknaden, fler söker jobb aktivt, fler har drivkrafter att vara rörliga yrkesmässigt och geografiskt som vi kan förena stark tillväxt med stabilitet och upprätthålla en låg inflation.
Det är klart att risken för att man ska permanenta ett utanförskap ökar vid en allvarlig ekonomisk störning. Det är därför det är så avgörande att nu Arbetsförmedlingen, Riksbanken och Konjunkturinstitutet understryker att strukturreformerna är nyckeln till att hålla uppe en stark sysselsättningstillväxt utan obalanser.
När det gäller arbetslinjen är jobbskatteavdraget avgörande för de kommande åren. Vi fortsätter att förstärka drivkrafterna att arbeta.
Vad gäller tjänstemomsen handlar det om att det blir företagare som vill öka sin tillväxt, anställa fler och som känner att villkoren i svensk ekonomi är goda.
Det är naturligtvis viktigt att utveckla nya lärlingssystem. De länder som klarar ungdomsarbetslösheten - Österrike, Holland och Tyskland - arbetar alla med lärlingssystem och en bättre, solidare yrkesutbildning.
Det här är tre viktiga reformer som vi ska göra de kommande åren, men ingen av dem ska göras så länge vi har underskott eller om det skulle riskera obalanser i svenska offentliga finanser.
Offentliga finanser var vårt första vallöfte, och de är också vårt sista vallöfte. I varje sammanhang ska vi komma ihåg att det är överskotten i offentliga finanser som är gränslinjen, muren, skyddsvallen mellan oss och de länder som nu körs i en mycket hård Götterdämmerung av offentliga finanser.
Det är alldeles uppenbart att tillväxt, sammanhållning och arbete hänger ihop. Det är därför vi också har genomfört många reformer; skattesänkningar för pensionärer, extrastöd till flerbarnsfamiljer, satsningar på skolan och satsningar på arbetsmarknadspolitik och aktivering. Det är det som gör att vi kan kombinera tillväxt, arbete och sammanhållning. Det måste vara vår utgångspunkt.
Vi ska ha starka offentliga finanser. Vi har kunnat föra en offensiv och expansiv politik. Vi har genomfört strukturreformer. Det har vi kunnat göra därför att vi prioriterar, och det är det vi ska fortsätta att göra. Det gäller tillväxt, arbete och sammanhållning. Det är det som ska prägla vår politik på väg tillbaka till full sysselsättning under de kommande fyra åren.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jörgen Andersson, Lars Beckman, Ulf Berg, Anna Kinberg Batra och Johnny Munkhammar (alla M) samt Anna SteeleKarlström (FP).