Fru talman! I betänkandet föreslås att Kulturrådet
bör få ett större ansvar för att stödja de nationella
minoriteternas språk och kultur. Det föreslås också att
den finskspråkiga teatern bör föras över till Kulturrå-
det. Stöd till verksamhet med finskspråkig teater bör
alltså inrymmas inom de särskilda medel som beräk-
nas under anslaget för stöd till de nationella minori-
teternas språk och kultur. Vidare sägs att det inte bör
komma att inskränka möjligheterna att stödja de i
propositionen redovisade bidragsändamålen. De än-
damål som avses är bl.a. barn och unga, projektstöd
till Tornedalsteatern, finskspråkig kulturverksamhet,
stöd till romsk kultur samt förstärkt bidrag till samisk
kultur.
Jag är naturligtvis glad att regeringen uttalat att
det kommer att behövas ytterligare insatser på olika
områden för att vidareutveckla kulturpolitiken för
minoriteterna. Förslaget under anslaget ska ses som
ett första steg.
Det finns två motioner från föregående riksmöte
om en utveckling av Tornedalsteatern. Det är dels en
s-motion av Monica Öhman m.fl., dels en motion från
Vänsterpartiet som är undertecknad av mig och Siv
Holma. Utskottets svar på dessa motioner är försik-
tigt. Man säger att motionerna om Tornedalsteatern i
viss mån bör bli tillgodosedda genom de nya pengar-
na i budgetpropositionen.
Fru talman! Om jag tar på mig de allra positivaste
glasögonen är väl utskottets skrivningar bättre än
inget. Men jag vill ändå framföra vissa farhågor. Om
det tillskapas nya medel tycker jag att de borde an-
vändas för att klara nya verksamheter och inte till
verksamheter som funnits i flera år. Det betyder ingen
reell förstärkning för det nya, som det var tänkt. Des-
sa nya medel borde enligt min mening först och
främst gå till de nationella minoriteter som aldrig fått
statliga stöd eller som tidigare fått tillfälliga, mycket
små statliga stöd. Det handlar i första hand om de
minoriteter som är de minsta och kanske mest utsatta.
Jag tänker på den romska kulturen men också på den
minoritet som jag själv har rötterna i, dvs. den torne-
dalska.
I praktiken innebär utskottets förslag att man till
viss del förstärker befintliga verksamheter på de nyas
bekostnad. Det är också olyckligt för den gamla verk-
samheten, och i detta fall tänker jag på den finsksprå-
kiga teatern. Den finskspråkiga nationella minoriteten
är den i särklass största. Finska teatern borde ges
bättre ekonomiskt långsiktiga förutsättningar för att
bedriva sin kulturverksamhet.
Avslutningsvis vill jag vädja till Kulturrådet, som
nu fått ansvaret, att verka för att det blir så positiva
lösningar som möjligt för den romska kulturen, Tor-
nedalsteatern och den finska teatern. Jag hoppas att vi
som vill stärka minoriteternas möjligheter att utveckla
kulturen tillsammans i allianser kan ladda upp med
mer och god argumentering så att anslaget för just
den verksamheten stärks i kommande budgetar.
I detta anförande instämde Charlotta L Bjälke-
bring och Tasso Stafilidis (båda v).