Herr talman! Jag tror inte att räddningen för välfärdssamhället ligger i en vision om ett ytterligare ökat skattetryck. Risken är så påtaglig att vi i en globaliserad värld därigenom undergräver vår egen konkurrenskraft. Jag tror att sättet att trygga finansieringen av de offentliga välfärdstjänsterna ligger i att vi kan få tillbaka fler människor i arbete. Det är därför som vi går till val på en politik som har detta helt överordnade syfte, att vi ska få fler arbetade timmar i den svenska ekonomin. Långsiktigt finns ingen annan väg framåt.
Jag fick inga som helst svar av Arne Kjörnsberg förut. Det var totalt tomt så fort man tittade framåt i tiden. Innan vi har ett valresultat är det naturligtvis väldigt svårt att veta om Lars Ohly blir finansminister och i sådana fall vilken grad av inflytande han får. Men det är klart att den valplattform som Vänsterpartiet har fattat beslut om ger en indikation om vilka politiska krav som Vänsterpartiet kommer att driva i koalitionsförhandlingarna med Miljöpartiet och Socialdemokraterna, om vänsterkartellen skulle få majoritet i valet.
Vi har låtit riksdagens utredningstjänst försöka kostnadsberäkna valplattformen från Vänsterpartiet. Det är i och för sig inte så lätt, för det finns ett antal inslag i den som är svåra att kostnadsberäkna. Vi håller på att datera upp de beräkningarna nu, men när vi räknade på det preliminära förslag som fanns tidigare summerade sig kostnaderna till 164 miljarder kronor.
De punkter som ur en bred allmän samhällsekonomisk synpunkt känns mest dubiösa är förstås löftet om 200 000 nya jobb i offentlig sektor under mandatperioden och en kraftig arbetstidsförkortning med 25 % under mandatperioden, med bibehållen lön. Givet att detta ändå potentiellt skulle kunna bli regeringens politik skulle det vara intressant att höra Lars Bäckström recensera de här förslagen.